Hjärnfonden
Ge en gåva

David Engblom är forskare vid Linköpings universitet. Foto: Linköpings universitet

Belöning och olust tätt kopplat i hjärnan

Möss som saknar en viss mottagarstruktur på celler i hjärnan beter sig som att de gillar saker som är förknippade med obehag, som inflammation och illamående.

I hjärnan finns signalkretsar som kopplar starka sinnesintryck till positiva eller negativa känslor. Funktionen är nödvändig för vår överlevnad och driver individen att söka sig till sådant som ökar möjligheten för överlevnad och fortplantning, som exempelvis mat och sex, eftersom de framkallar välbehag eller njutning. På motsatt sätt hjälper den oss att hålla sig borta från sådant som kopplas till olustkänslor och nedstämdhet. De här  signalkretsarna aktiveras även av sjukdom. Vid långvariga sjukdomstillstånd som kroniska inflammatoriska sjukdomar och depression kan systemet orsaka stort lidande genom att påverka motivation och humör negativt.

Överraskande resultat

David Engblom och hans forskningsgrupp vid Linköpings universitet har tidigare upptäckt en mekanism bakom varför inflammatorisk sjukdom leder till olustkänslor och nedstämdhet. Nu var forskarna intresserade av en särskild typ av mottagarstrukturer på vissa nervceller, melanokortin 4-receptorer. De studerade möss som saknade melanokortin 4-receptorer och tittade närmare på hur djuren reagerade på inflammation.

– Normala möss kommer att sky miljön som de förknippar med att bli sjuka, om de kan välja mellan den och en annan plats. Mössen som saknade melanokortin 4-receptorer betedde sig tvärtom och sökte sig till de miljöerna, som om de gillade inflammationen, säger David Engblom i ett pressmeddelande från Linköpings universitet.

Även andra saker som normala möss och människor uppfattar som obehagligt, som illamående, fick mössen att söka sig till miljön som de associerade med upplevelsen. Djurens beteende överraskade forskarna.

– Vi har tidigare sett att det går att påverka receptorer i hjärnan så att djur inte längre bryr sig om att det har en inflammation. Men jag har aldrig varit med om att det svänger från att förknippas med bestraffning till belöning, säger David Engblom.

Dopamin är en av nyckelspelarna i belöningssystemet

En av nyckelspelarna i belöningssystemet är signalsubstansen dopamin, som fungerar som en kemisk budbärare mellan nervceller. Dopamin driver motivation och får oss att anstränga oss för att uppnå sådant som uppfattas som belönande. När forskarna tittade närmare på dopaminsignaleringen såg de att hos normala möss gick dopaminhalten ner i hjärnans belöningscentrum när djuren var med om något obehagligt. Hos mössen som saknade melanokortin 4-receptorer gick dopaminhalten tvärtom upp något.

– Det verkar som att den här receptorn på något sätt hindrar signaler som tyder på fara från att aktivera belöningssystemet. Om receptorn saknas kommer ”farosignalerna” åt belöningssystemet och aktiverar det, så att mössen som saknar receptorn söker sig till saker som är associerade med fara eller obehag, säger David Engblom.

Det är för tidigt att veta om mekanismen fungerar på samma sätt i människor. Vid långvarig sjukdom mår man ofta dåligt av en kombination av smärta, illamående och inflammation. Melanokortin 4-receptorer kan därför vara intressanta att studera vidare, eftersom de tycks vara inblandade i många typer av olust och obehag.

Hjärnfonden är en av finansiärerna av forskningen

Källa: Pressmeddelande från Linköpings universitet.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ny karta över hjärnan ger hopp vid MS

Ny forskning från Karolinska Institutet och Yale, finansierad av Hjärnfonden, visar hur hjärnan utvecklas efter födseln och hur samma biologiska program kan aktiveras vid inflammation senare i livet. Fynden ger nya ledtrådar till sjukdomar som MS.
Läs mer

Thomas först i världen med banbrytande celltransplantation mot parkinson

För första gången har en specifik typ av dopaminproducerande stamceller transplanterats i hjärnan på patienter med Parkinsons sjukdom. Två år efter operationen börjar resultaten visa sig och ger hopp både till forskningen och patienterna.
Läs mer

Maria spelade datorspel för Hjärnfonden

Maria Backman drabbades av en olidlig huvudvärk som visade sig bero på en svullnad i lillhjärnan. Läkarna vet ännu inte vad det beror på. Tillsammans med Helpful Pixels som streamar dataspel för välgörenhet har hon samlat in över 40 000 kronor i Hjärnfonden.
Läs mer
En bild på Hadjab research group i ett forskningslabb.

Hopp om ny behandling för patienter med kronisk smärta

En ny studie från Karolinska Institutet ger hopp till patienter som lider av kronisk smärta. Genom att kartlägga genetisk aktivitet hoppas forskarna kunna utveckla nya behandlingsmetoder som inte leder till beroende, vilket dagens behandlingar ofta gör.
Läs mer
Bananflugor ägnar sig åt en rad komplexa beteenden, från att navigera till födokällor till sociala interaktioner. Foto: Robert Noonan/SCIENCE PHOTO LIBRARY

Banbrytande karta över bananflugans hjärna

Forskare har för första gången kartlagt hela hjärnan hos en vuxen bananfluga. Denna milstolpe öppnar upp för nya insikter om hur hjärnan fungerar och kan bana väg för framtida behandlingar av hjärnsjukdomar.
Läs mer
En grafisk bild för Hjärnfondens podcastserie I mina tankar.

Den 28 maj släpps podcastserien “I mina tankar”

Hur är det att leva med bipolär sjukdom? Och vad händer när någon du älskar drabbas av en stroke? Hur lever man livet med en livslång sjukdom utan bot?
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta