Ny upptäckt kan ge snabbare återhämtning efter stroke
Var 17:e minut får någon i Sverige en stroke. Det är den största orsaken till invaliditet och kostar det svenska samhället många miljarder varje år. Behovet av en behandling som förbättrar återkomsten av kroppens funktioner efter en stroke är stort. Marcela Pekna, professor i neuroimmunologi vid Göteborgs universitet, har fått Hjärnfondens forskningsbidrag 2018 för att ta fram en ny behandling för stroke. Resultatet väntas vara en snabbare och bättre återhämtning för patienten.
Syrebrist i hjärnan uppstår när blodcirkulationen inte längre kan förse hjärncellerna med tillräckligt mycket syre. Orsaken kan till exempel vara en stroke (propp eller blödning i hjärnan) eller kan uppstå hos nyfödda barn i samband med förlossningen (så kallad förlossningsasfyxi). Syrebristen gör att hjärncellerna dör och en del av hjärnans funktioner faller bort. Det finns inget effektivt sätt att reparera skadad hjärnvävnad så dagens forskning fokuserar mest på att få tillbaka förlorade funktioner genom att stimulera kvarvarande hjärnceller att ta över de döda cellernas uppgifter.
Viktig upptäckt för nybildning av nervceller
Komplementsystemet är en del av kroppens immunförsvar. Marcela Pekna och hennes forskargrupp var först i världen med att upptäcka hur viktigt komplementsystemet är för nybildningen av nervceller och deras kopplingar. De har bevisat att en injektion av molekylen C3a, som ingår i systemet, i hjärnan på möss en timme efter förlossningsasfyxi ger en bättre inlärningsförmåga jämfört med de möss som fick placebo. Att ge C3a i näsdroppar hade lika positiv effekt. Behandling med samma näsdroppar gjorde att vuxna möss återhämtade sig snabbare efter stroke även om man började ge C3a så sent som en vecka efter stroke.
Av detta drar Marcela och hennes kollegor slutsatsen att C3a-molekylen skulle vara ett bra tillägg till de stroke-behandlingar som finns idag och som är begränsade till borttagning av den orsakande blodproppen, något som måste ske inom de första timmarna efter insjuknandet.
– Om allt fungerar som vi tror kan vi få fram en behandling som skulle kunna hjälpa många fler strokepatienter. Idag kan man endast behandla 7-10 procent av de som drabbats av en blodpropp i hjärnan med trombolys eller trombektomi* och det finns fortfarande ingen garanti för att de blir bättre, säger Marcela Pekna.
Näsdroppar för bättre strokerehabilitering
Då C3a är en stor molekyl som är dyr att tillverka är nu nästa steg att utveckla en mindre och billigare variant som har samma egenskaper. Förhoppningen är att näsdroppar med den nya molekylen ska kunna fungera som behandling och förbättra återhämtningen av patienter efter stroke eller förlossningsasfyxi. I kombination med dagens strokebehandlingar och skräddarsydd rehabilitering bör patienten då kunna återhämta sig mycket snabbare.
– Dessutom hoppas vi att den nya molekylen också ska kunna användas för att behandla andra typer av hjärnskador, berättar Marcela.
I kommande försök ska Marcela Peknas forskningsgrupp samarbeta med en annan av de forskare som fått ta del av Hjärnfondens forskningsbidrag, Niklas Marklund som är professor och överläkare i neurokirurgi vid Lunds universitet och som forskar om traumatiska hjärnskador och våld mot huvudet.
*Trombolys = upplösning av blodproppen med hjälp av läkemedel.
Trombektomi = mekanisk borttagning av blodproppen med hjälp av en vajer med ett nät längst ut. Vajern förs in genom ett blodkärl i ljumsken, dras upp mot proppen i hjärnan, proppen fastnar i stentet och vajern dras ut samma väg igen.
