Marcela Pekna, professor i neuroimmunologi vid Göteborgs universitet, har fått Hjärnfondens forskningsbidrag 2018. Foto: Mikael Wallerstedt

Ny upptäckt kan ge snabbare återhämtning efter stroke

Var 17:e minut får någon i Sverige en stroke. Det är den största orsaken till invaliditet och kostar det svenska samhället många miljarder varje år. Behovet av en behandling som förbättrar återkomsten av kroppens funktioner efter en stroke är stort. Marcela Pekna, professor i neuroimmunologi vid Göteborgs universitet, har fått Hjärnfondens forskningsbidrag 2018 för att ta fram en ny behandling för stroke. Resultatet väntas vara en snabbare och bättre återhämtning för patienten.

Syrebrist i hjärnan uppstår när blodcirkulationen inte längre kan förse hjärncellerna med tillräckligt mycket syre. Orsaken kan till exempel vara en stroke (propp eller blödning i hjärnan) eller kan uppstå hos nyfödda barn i samband med förlossningen (så kallad förlossningsasfyxi). Syrebristen gör att hjärncellerna dör och en del av hjärnans funktioner faller bort. Det finns inget effektivt sätt att reparera skadad hjärnvävnad så dagens forskning fokuserar mest på att få tillbaka förlorade funktioner genom att stimulera kvarvarande hjärnceller att ta över de döda cellernas uppgifter.

Viktig upptäckt för nybildning av nervceller

Komplementsystemet är en del av kroppens immunförsvar. Marcela Pekna och hennes forskargrupp var först i världen med att upptäcka hur viktigt komplementsystemet är för nybildningen av nervceller och deras kopplingar. De har bevisat att en injektion av molekylen C3a, som ingår i systemet, i hjärnan på möss en timme efter förlossningsasfyxi ger en bättre inlärningsförmåga jämfört med de möss som fick placebo. Att ge C3a i näsdroppar hade lika positiv effekt. Behandling med samma näsdroppar gjorde att vuxna möss återhämtade sig snabbare efter stroke även om man började ge C3a så sent som en vecka efter stroke.

Av detta drar Marcela och hennes kollegor slutsatsen att C3a-molekylen skulle vara ett bra tillägg till de stroke-behandlingar som finns idag och som är begränsade till borttagning av den orsakande blodproppen, något som måste ske inom de första timmarna efter insjuknandet.

– Om allt fungerar som vi tror kan vi få fram en behandling som skulle kunna hjälpa många fler strokepatienter. Idag kan man endast behandla 7-10 procent av de som drabbats av en blodpropp i hjärnan med trombolys eller trombektomi* och det finns fortfarande ingen garanti för att de blir bättre, säger Marcela Pekna.

Näsdroppar för bättre strokerehabilitering

Då C3a är en stor molekyl som är dyr att tillverka är nu nästa steg att utveckla en mindre och billigare variant som har samma egenskaper. Förhoppningen är att näsdroppar med den nya molekylen ska kunna fungera som behandling och förbättra återhämtningen av patienter efter stroke eller förlossningsasfyxi. I kombination med dagens strokebehandlingar och skräddarsydd rehabilitering bör patienten då kunna återhämta sig mycket snabbare.

– Dessutom hoppas vi att den nya molekylen också ska kunna användas för att behandla andra typer av hjärnskador, berättar Marcela.

I kommande försök ska Marcela Peknas forskningsgrupp samarbeta med en annan av de forskare som fått ta del av Hjärnfondens forskningsbidrag, Niklas Marklund som är professor och överläkare i neurokirurgi vid Lunds universitet och som forskar om traumatiska hjärnskador och våld mot huvudet.

 

*Trombolys = upplösning av blodproppen med hjälp av läkemedel.
Trombektomi = mekanisk borttagning av blodproppen med hjälp av en vajer med ett nät längst ut. Vajern förs in genom ett blodkärl i ljumsken, dras upp mot proppen i hjärnan, proppen fastnar i stentet och vajern dras ut samma väg igen.

frallan

Relaterat

Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanor.

”Vi måste göra mer för dem som lider efter en stroke”

Stroke orsakas oftast av en blodpropp, men 15 procent av fallen beror på hjärnblödning. Ett sådant fall var Åsa Westlund, som oväntat insjuknade vid 53 års ålder. Läs hennes berättelse och se vad hon önskar sig av hjärnforskningen.

Martin-Hummel-Gradén med sin dotter

När dottern föddes låg Martin förlamad efter en stroke

Stroke är den enskilt vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar. En som har drabbats väldigt hårt är Martin Hummel-Gradén. Här berättar hans sambo Carin Hesselroth om deras krossade familjedröm – och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Maja Berg var bara 21 år när hon fick en stroke.

Vem som helst kan drabbas av stroke

Risken för stroke ökar med stigande ålder. Men vi måste komma ihåg att var 25:e fall utgörs av personer under 50 år – om vi glömmer det kan livsviktig vård fördröjas. Det är Maja Berg ett bra exempel på. Läs hennes berättelse om att drabbas av stroke vid 21 års ålder.

Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Avancerad strokeforskning kan ge vården en bättre verktygslåda

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får  svåra men. Hjärnforskaren Saema Ansars forskargrupp arbetar nu parallellt med två lovande behandlingsmetoder. Här berättar hon mer och ber om ditt fortsatta stöd.

Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke

Hjärnforskningen måste få rätt förutsättningar

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.

Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.