Hjärnfonden
Ge en gåva

Maja Nygrens stora skräck är att hennes barn kan få den dödliga sjukdomen i framtiden. Foto: Privat

”Det är för sent för Stig, men inte för hans barnbarn”

Maja Nygrens svärfar Stig drabbades tidigt av Alzheimers sjukdom. Det har påverkat henne djupt, inte minst för att hennes egna barn kan få den dödliga sjukdomen i framtiden. Precis så kan Alzheimers sjukdom vända tillvaron upp och ner för hela familjer. Det är därför ditt stöd till hjärnforskningen behövs!

När jag kom in i familjen var Stig en väldigt aktiv och handlingskraftig man, som bland annat ägde skog. Han var också en väldigt omtänksam och klok person, som kunde ge människor nya perspektiv.

När han började bli sjuk var det ingen av oss som kunde – eller kanske ville – se det. Stig var skicklig på att väga upp sina minnesproblem med ”fusklappar”. Han skrev ner telefonnummer och släktförhållanden och gömde lapparna i pannrummet.

Antagligen visste Stig redan då vad som höll på att hända, eftersom Alzheimers sjukdom finns i släkten. Det måste ha varit en enorm rädsla han höll inom sig. För han visste ju mycket väl att det inte finns något botemedel. Det är just därför jag skriver till dig idag och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Till slut insåg vi i alla fall att något var allvarligt fel. Det var dagen då Stig gick vilse på väg till en mataffär som låg runt hörnet. Men han ville absolut inte söka vård. Så min svärmor, Gunnel, behövde verkligen stå på sig.

När Stig slutligen fick sin diagnos var han bara i 60-årsåldern, sedan gick det väldigt fort. Han förlorade förmågan att sköta vardagen och att röra sig ute i skog och mark. Nu är han på ett demensboende och det är egentligen bara ett skal kvar.

Då känns det befriande att se honom tillsammans med mina barn. De är fem och sju år gamla och ser på sjukdomen helt fördomsfritt. Barn är ju experter på att spegla andra, de söker helt enkelt kontakt via kroppsspråk. Så de har trots allt haft fina möten – ordlösa, men fina möten.

Samtidigt oroar det mig att de, eller min partner, ska ha ärvt anlagen för sjukdomen. Det är en skräck som ligger som en våt filt över hela familjen. Min högsta önskan är därför att det kommer ett vaccin eller botemedel. Jag vet att det finns lovande Alzheimerforskning, men att den behöver mer resurser.

Om vi löste Alzheimergåtan skulle mycket ångest och lidande försvinna – för både de drabbade och deras anhöriga. Därför ber jag dig om en gåva till hjärnforskningen. Det är för sent att rädda Stig, men inte mina barn.

Maja Nygren
Alzheimerdrabbade Stigs svärdotter

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta