Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Jan Johansson

Professor i biologisk demensforskning, Karolinska Institutet

Lästid: 2 minuter

Ny molekyl kan göra nytta mot alzheimer och flera andra sjukdomar

I dagsläget finns ingen riktigt effektiv alzheimerbehandling. Därför utvecklar professor Jan Johanssons team ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer om deras arbete – och om en oväntad upptäckt som kan bidra till viktiga framsteg inom hjärnforskningen.

Porträtt av Janne Johansson som sitter i en trappa.

I dag tror de flesta forskare att den huvudsakliga orsaken bakom alzheimerskador på hjärnan är att ett visst protein börjar tillverkas på ett felaktigt sätt, vilket gör det giftigt. Nu undersöker min forskargrupp om en särskild molekyl kan förhindra att de här giftiga egenskaperna uppstår. Målet är att få fram en helt ny typ av alzheimerläkemedel.

Vi fick behandlingsidén när vi såg att den här molekylen, som kallas BRICHOS och finns naturligt i kroppen, är inblandad i en helt annan sjukdom där vissa mekanismer påminner om alzheimer. I laboratorieexperiment har vi sedan kunnat visa att vår molekyl faktiskt minskar giftigheten hos det feltillverkade alzheimerproteinet.

Nu arbetar vi för att så snart som möjligt kunna testa molekylen på patienter. Först måste vi dock visa att den inte är skadlig för människor och även utveckla en metod för att massproducera den. Detta är tyvärr ganska resurskrävande, men de möjliga vinsterna är mycket stora. Under arbetets gång har vi nämligen gjort en både oväntad och lovande upptäckt.

Det verkar som att BRICHOS på ett effektivt sätt kan passera den skyddande barriär som omger hjärnan. Det är det ytterst få ämnen som kan. Så nu undersöker vi också om andra läkemedel kan ”åka snålskjuts” på vår molekyl, vilket hade kunnat förbättra deras effekt. Det skulle kunna göra nytta vid allt från demenssjukdomar, ALS och parkinson till svårbehandlade hjärntumörer.

Som du säkert har förstått har alltså BRICHOS stor potential – på två helt olika sätt. Därför är det så angeläget att vi får fortsatt finansiering. Hjärnfondens givare har gjort stor skillnad för vårt arbete hittills. Gåvorna bidrar till att rädda liv.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer
Caroline Ingre.

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer
Porträtt av professor Kaj Blennow.

Nya mål för läkemedel mot Alzheimers sjukdom

Forskning vid Göteborgs universitet har identifierat mycket tidiga förändringar i proteinet tau vid Alzheimers sjukdom. Det kan vara ett mål för nya läkemedel mot sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Peter Andersen i ett labb.

Nya ledtrådar till sporadisk ALS

Ny forskning från Umeå universitet visar att genetiska förändringar som uppstår i enstaka nervceller under livet kan bidra till att orsaka sporadisk ALS.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta