Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Jan Johansson

Professor i biologisk demensforskning, Karolinska Institutet

Lästid: 2 minuter

Ny molekyl kan göra nytta mot alzheimer och flera andra sjukdomar

I dagsläget finns ingen riktigt effektiv alzheimerbehandling. Därför utvecklar professor Jan Johanssons team ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer om deras arbete – och om en oväntad upptäckt som kan bidra till viktiga framsteg inom hjärnforskningen.

Porträtt av Janne Johansson som sitter i en trappa.

I dag tror de flesta forskare att den huvudsakliga orsaken bakom alzheimerskador på hjärnan är att ett visst protein börjar tillverkas på ett felaktigt sätt, vilket gör det giftigt. Nu undersöker min forskargrupp om en särskild molekyl kan förhindra att de här giftiga egenskaperna uppstår. Målet är att få fram en helt ny typ av alzheimerläkemedel.

Vi fick behandlingsidén när vi såg att den här molekylen, som kallas BRICHOS och finns naturligt i kroppen, är inblandad i en helt annan sjukdom där vissa mekanismer påminner om alzheimer. I laboratorieexperiment har vi sedan kunnat visa att vår molekyl faktiskt minskar giftigheten hos det feltillverkade alzheimerproteinet.

Nu arbetar vi för att så snart som möjligt kunna testa molekylen på patienter. Först måste vi dock visa att den inte är skadlig för människor och även utveckla en metod för att massproducera den. Detta är tyvärr ganska resurskrävande, men de möjliga vinsterna är mycket stora. Under arbetets gång har vi nämligen gjort en både oväntad och lovande upptäckt.

Det verkar som att BRICHOS på ett effektivt sätt kan passera den skyddande barriär som omger hjärnan. Det är det ytterst få ämnen som kan. Så nu undersöker vi också om andra läkemedel kan ”åka snålskjuts” på vår molekyl, vilket hade kunnat förbättra deras effekt. Det skulle kunna göra nytta vid allt från demenssjukdomar, ALS och parkinson till svårbehandlade hjärntumörer.

Som du säkert har förstått har alltså BRICHOS stor potential – på två helt olika sätt. Därför är det så angeläget att vi får fortsatt finansiering. Hjärnfondens givare har gjort stor skillnad för vårt arbete hittills. Gåvorna bidrar till att rädda liv.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov, fem hjärnsjukdomar

Många av de sjukdomar där nervceller bryts ner och dör, som alzheimer, börjar långt innan de ger symtom. Dessutom kan de överlappa varandra. Så hur ska patienter få rätt behandling, i rätt tid? Hjärnforskaren Jacob Vogel berättar hur hans team vill bidra till en lösning – och om varför du behövs.
Läs mer
Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta