Hjärnfonden
Ge en gåva

Maja Nygrens stora skräck är att hennes barn kan få den dödliga sjukdomen i framtiden. Foto: Privat

”Det är för sent för Stig, men inte för hans barnbarn”

Maja Nygrens svärfar Stig drabbades tidigt av Alzheimers sjukdom. Det har påverkat henne djupt, inte minst för att hennes egna barn kan få den dödliga sjukdomen i framtiden. Precis så kan Alzheimers sjukdom vända tillvaron upp och ner för hela familjer. Det är därför ditt stöd till hjärnforskningen behövs!

När jag kom in i familjen var Stig en väldigt aktiv och handlingskraftig man, som bland annat ägde skog. Han var också en väldigt omtänksam och klok person, som kunde ge människor nya perspektiv.

När han började bli sjuk var det ingen av oss som kunde – eller kanske ville – se det. Stig var skicklig på att väga upp sina minnesproblem med ”fusklappar”. Han skrev ner telefonnummer och släktförhållanden och gömde lapparna i pannrummet.

Antagligen visste Stig redan då vad som höll på att hända, eftersom Alzheimers sjukdom finns i släkten. Det måste ha varit en enorm rädsla han höll inom sig. För han visste ju mycket väl att det inte finns något botemedel. Det är just därför jag skriver till dig idag och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Till slut insåg vi i alla fall att något var allvarligt fel. Det var dagen då Stig gick vilse på väg till en mataffär som låg runt hörnet. Men han ville absolut inte söka vård. Så min svärmor, Gunnel, behövde verkligen stå på sig.

När Stig slutligen fick sin diagnos var han bara i 60-årsåldern, sedan gick det väldigt fort. Han förlorade förmågan att sköta vardagen och att röra sig ute i skog och mark. Nu är han på ett demensboende och det är egentligen bara ett skal kvar.

Då känns det befriande att se honom tillsammans med mina barn. De är fem och sju år gamla och ser på sjukdomen helt fördomsfritt. Barn är ju experter på att spegla andra, de söker helt enkelt kontakt via kroppsspråk. Så de har trots allt haft fina möten – ordlösa, men fina möten.

Samtidigt oroar det mig att de, eller min partner, ska ha ärvt anlagen för sjukdomen. Det är en skräck som ligger som en våt filt över hela familjen. Min högsta önskan är därför att det kommer ett vaccin eller botemedel. Jag vet att det finns lovande Alzheimerforskning, men att den behöver mer resurser.

Om vi löste Alzheimergåtan skulle mycket ångest och lidande försvinna – för både de drabbade och deras anhöriga. Därför ber jag dig om en gåva till hjärnforskningen. Det är för sent att rädda Stig, men inte mina barn.

Maja Nygren
Alzheimerdrabbade Stigs svärdotter

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på hjärnforskaren Oskar Hansson

Blodprov kan avslöja Alzheimer

Ett enkelt blodprov kan avslöja om en patient lider av Alzheimers sjukdom eller inte. I vissa fall är det till och med exaktare än de tidigare diagnosmetoderna. Det visar en ny studie finansierad av Hjärnfonden. Metoden kommer förhoppningsvis att börja användas i Sverige innan årets slut.
Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.
Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.
Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.
Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta