Maja Nygrens stora skräck är att hennes barn kan få den dödliga sjukdomen i framtiden. Foto: Privat

”Det är för sent för Stig, men inte för hans barnbarn”

Maja Nygrens svärfar Stig drabbades tidigt av Alzheimers sjukdom. Det har påverkat henne djupt, inte minst för att hennes egna barn kan få den dödliga sjukdomen i framtiden. Precis så kan Alzheimers sjukdom vända tillvaron upp och ner för hela familjer. Det är därför ditt stöd till hjärnforskningen behövs!

När jag kom in i familjen var Stig en väldigt aktiv och handlingskraftig man, som bland annat ägde skog. Han var också en väldigt omtänksam och klok person, som kunde ge människor nya perspektiv.

När han började bli sjuk var det ingen av oss som kunde – eller kanske ville – se det. Stig var skicklig på att väga upp sina minnesproblem med ”fusklappar”. Han skrev ner telefonnummer och släktförhållanden och gömde lapparna i pannrummet.

Antagligen visste Stig redan då vad som höll på att hända, eftersom Alzheimers sjukdom finns i släkten. Det måste ha varit en enorm rädsla han höll inom sig. För han visste ju mycket väl att det inte finns något botemedel. Det är just därför jag skriver till dig idag och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Till slut insåg vi i alla fall att något var allvarligt fel. Det var dagen då Stig gick vilse på väg till en mataffär som låg runt hörnet. Men han ville absolut inte söka vård. Så min svärmor, Gunnel, behövde verkligen stå på sig.

När Stig slutligen fick sin diagnos var han bara i 60-årsåldern, sedan gick det väldigt fort. Han förlorade förmågan att sköta vardagen och att röra sig ute i skog och mark. Nu är han på ett demensboende och det är egentligen bara ett skal kvar.

Då känns det befriande att se honom tillsammans med mina barn. De är fem och sju år gamla och ser på sjukdomen helt fördomsfritt. Barn är ju experter på att spegla andra, de söker helt enkelt kontakt via kroppsspråk. Så de har trots allt haft fina möten – ordlösa, men fina möten.

Samtidigt oroar det mig att de, eller min partner, ska ha ärvt anlagen för sjukdomen. Det är en skräck som ligger som en våt filt över hela familjen. Min högsta önskan är därför att det kommer ett vaccin eller botemedel. Jag vet att det finns lovande Alzheimerforskning, men att den behöver mer resurser.

Om vi löste Alzheimergåtan skulle mycket ångest och lidande försvinna – för både de drabbade och deras anhöriga. Därför ber jag dig om en gåva till hjärnforskningen. Det är för sent att rädda Stig, men inte mina barn.

Maja Nygren
Alzheimerdrabbade Stigs svärdotter

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom har godkänts i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade den 6 januari att antikroppen lecanemab snabbgodkänts för behandling av mild Alzheimers sjukdom. Godkännandet är ett forskningsgenombrott som ger hopp för hundratusentals Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Cecilia Hansen och hennes sambo Kerry

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Kajsa Danielsson

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.

Dag Sehlin, docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.