Maja Nygrens stora skräck är att hennes barn kan få den dödliga sjukdomen i framtiden. Foto: Privat

”Det är för sent för Stig, men inte för hans barnbarn”

Maja Nygrens svärfar Stig drabbades tidigt av Alzheimers sjukdom. Det har påverkat henne djupt, inte minst för att hennes egna barn kan få den dödliga sjukdomen i framtiden. Precis så kan Alzheimers sjukdom vända tillvaron upp och ner för hela familjer. Det är därför ditt stöd till hjärnforskningen behövs!

När jag kom in i familjen var Stig en väldigt aktiv och handlingskraftig man, som bland annat ägde skog. Han var också en väldigt omtänksam och klok person, som kunde ge människor nya perspektiv.

När han började bli sjuk var det ingen av oss som kunde – eller kanske ville – se det. Stig var skicklig på att väga upp sina minnesproblem med ”fusklappar”. Han skrev ner telefonnummer och släktförhållanden och gömde lapparna i pannrummet.

Antagligen visste Stig redan då vad som höll på att hända, eftersom Alzheimers sjukdom finns i släkten. Det måste ha varit en enorm rädsla han höll inom sig. För han visste ju mycket väl att det inte finns något botemedel. Det är just därför jag skriver till dig idag och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Till slut insåg vi i alla fall att något var allvarligt fel. Det var dagen då Stig gick vilse på väg till en mataffär som låg runt hörnet. Men han ville absolut inte söka vård. Så min svärmor, Gunnel, behövde verkligen stå på sig.

När Stig slutligen fick sin diagnos var han bara i 60-årsåldern, sedan gick det väldigt fort. Han förlorade förmågan att sköta vardagen och att röra sig ute i skog och mark. Nu är han på ett demensboende och det är egentligen bara ett skal kvar.

Då känns det befriande att se honom tillsammans med mina barn. De är fem och sju år gamla och ser på sjukdomen helt fördomsfritt. Barn är ju experter på att spegla andra, de söker helt enkelt kontakt via kroppsspråk. Så de har trots allt haft fina möten – ordlösa, men fina möten.

Samtidigt oroar det mig att de, eller min partner, ska ha ärvt anlagen för sjukdomen. Det är en skräck som ligger som en våt filt över hela familjen. Min högsta önskan är därför att det kommer ett vaccin eller botemedel. Jag vet att det finns lovande Alzheimerforskning, men att den behöver mer resurser.

Om vi löste Alzheimergåtan skulle mycket ångest och lidande försvinna – för både de drabbade och deras anhöriga. Därför ber jag dig om en gåva till hjärnforskningen. Det är för sent att rädda Stig, men inte mina barn.

Maja Nygren
Alzheimerdrabbade Stigs svärdotter

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.

Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.

Lars Lannfelt, seniorprofessor i Geriatrik vid Uppsala universitet

Lars Lannfelt belönas för banbrytande insatser inom molekylär geriatrik

Svenska Läkaresällskapet har beslutat att tilldela Lars Lannfelt Bengt Winblads pris 2022 för framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom.

Forskare arbetar med cellodling på labbet.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Anna Hemli, generalsekreterare, Hjärnfonden

Din gåva gör skillnad!

Stort tack för att du är med oss i kampen för de människor som lever med sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Glädjande nog är det allt fler som, i likhet med dig, ser att hjärnforskningen behöver bättre resurser. Tack vare det kunde vi i fjol dela ut mer än 125 miljoner kronor till svensk hjärnforskning. Det ska du känna dig stolt över!