Hjärnfonden
Ge en gåva
Kvinna sitter i köket med en dator.

Vid mild kognitiv svikt kan du ha svårt att planera och utföra saker som att beställa en resa på internet. Foto: iStock

Kognitiv svikt – när minnet börjar svikta

Våra kognitiva förmågor är knutna till vårt tänkande och intellekt. Det är vår förmåga att minnas, tänka, tala och planera en aktivitet. Alla de funktioner i hjärnan som vi behöver för att klara att utföra dagliga aktiviteter och sysslor.

Lindrig kognitiv svikt innebär en lindrig kognitiv nedsättning som är fastställd utifrån tester eller uppgifter från anhöriga, men där diagnoskriterierna för demenssjukdom inte är uppfyllda. Svikten är heller inte så omfattande att det sociala livet eller arbetet påverkas. Ibland kan symtomen gå tillbaka. Det finns flera anledningar till kognitiv svikt. Det kan bero på vitaminbrist, stress, depression eller läkemedelsbiverkningar. Det är alltid viktigt att utreda orsaken till den kognitiva försämringen så att rätt behandling kan sättas in.

Kognitiv svikt kan vara ett tidigt tecken på en demenssjukdom som Alzheimer men för att få diagnosen Alzheimer måste det finnas fastställda förändringar av biomarkörer som tyder på Alzheimers sjukdom. Det kan t.ex. vara mätningar av biomarkörer i ryggvätskan.

Symtom eller tecken på kognitiv svikt

Minne:  Du har svårt att komma i håg vad som hände förra veckan.

Uppmärksamhet:  Du har svårt att ta in information och det är svårt att prata.

Rumsuppfattning: Du har svårt att hitta rätt väg i ett område som du känner bra.

Språk: Du har svårt att hitta rätt ord och kan ha svårt att hänga med i en konversation.

Social kognition: Ditt beteende och omdöme förändras.

Planera: Du har svårt att laga mat, beställa en resa på internet eller betala räkningar.

Källa: Kunskapscentrum demenssjukdomar, Region Skåne

Relaterat

Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Skoug.

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
En yngre Ina Wettergrens och hennes man Ola står tillsammans utomhus och är glada.

Ina kände skam när maken fick demens

När Ina Wettergrens man fick demens förnekade hon både honom och sjukdomen och lämnade sitt barn att ta hand om honom under dagarna. Idag berättar hon om skulden och skammen och hur hon kanaliserar det i sitt engagemang för Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Jessica Söderfjord med en julig bakgrund.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer
Kollage med en man som sitter hopkrupen med handen över ansiktet på en stor vodkaflaska.

3 av 10 skulle dricka mindre om de kände till risken för demenssjukdom

En ny undersökning visar att många saknar kunskap om hur alkohol påverkar hjärnan – men också att en tredjedel vill förändra sina vanor när de får mer insikt.
Läs mer
Porträtt av Bengt Winblad.

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta