Hjärnfonden
Ge en gåva

Vid mild kognitiv svikt kan du ha svårt att planera och utföra saker som att beställa en resa på internet. Foto: iStock

Kognitiv svikt – när minnet börjar svikta

Våra kognitiva förmågor är knutna till vårt tänkande och intellekt. Det är vår förmåga att minnas, tänka, tala och planera en aktivitet. Alla de funktioner i hjärnan som vi behöver för att klara att utföra dagliga aktiviteter och sysslor.

Lindrig kognitiv svikt innebär en lindrig kognitiv nedsättning som är fastställd utifrån tester eller uppgifter från anhöriga, men där diagnoskriterierna för demenssjukdom inte är uppfyllda. Svikten är heller inte så omfattande att det sociala livet eller arbetet påverkas. Ibland kan symtomen gå tillbaka. Det finns flera anledningar till kognitiv svikt. Det kan bero på vitaminbrist, stress, depression eller läkemedelsbiverkningar. Det är alltid viktigt att utreda orsaken till den kognitiva försämringen så att rätt behandling kan sättas in.

Kognitiv svikt kan vara ett tidigt tecken på en demenssjukdom som Alzheimer men för att få diagnosen Alzheimer måste det finnas fastställda förändringar av biomarkörer som tyder på Alzheimers sjukdom. Det kan t.ex. vara mätningar av biomarkörer i ryggvätskan.

Symtom eller tecken på kognitiv svikt

Minne:  Du har svårt att komma i håg vad som hände förra veckan.

Uppmärksamhet:  Du har svårt att ta in information och det är svårt att prata.

Rumsuppfattning: Du har svårt att hitta rätt väg i ett område som du känner bra.

Språk: Du har svårt att hitta rätt ord och kan ha svårt att hänga med i en konversation.

Social kognition: Ditt beteende och omdöme förändras.

Planera: Du har svårt att laga mat, beställa en resa på internet eller betala räkningar.

Källa: Kunskapscentrum demenssjukdomar, Region Skåne

Relaterat

Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer
En yngre Ina Wettergrens och hennes man Ola står tillsammans utomhus och är glada.

Ina kände skam när maken fick demens

När Ina Wettergrens man fick demens förnekade hon både honom och sjukdomen och lämnade sitt barn att ta hand om honom under dagarna. Idag berättar hon om skulden och skammen och hur hon kanaliserar det i sitt engagemang för Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Hanna Lidén.

I jul kan fler få hopp om framtiden

Det här är mitt första julbrev för Hjärnfonden, men jag har drömt om nya forskningsframsteg länge. För jag har, precis som så många andra, upplevt konsekvenserna av hjärnans diagnoser.
Läs mer
Porträtt av Jessica Söderfjord med en julig bakgrund.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer

Hjärnljus lyser upp kampen mot sjukdomarna

Hjärnfonden lanserar kampanjen Hjärnljus – en satsning som visar hur alzheimer, Parkinsons sjukdom och ALS påverkar hjärnan. Genom ljus och berättelser lyfts sjukdomarna fram, tillsammans med forskningen som kan förändra framtiden.
Läs mer

3 av 10 skulle dricka mindre om de kände till risken för demenssjukdom

En ny undersökning visar att många saknar kunskap om hur alkohol påverkar hjärnan – men också att en tredjedel vill förändra sina vanor när de får mer insikt.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta