Hjärnfonden
Ge en gåva
Hej Hyper, Hjärnfondens och Friends projekt om NPF

Hej Hyper – Ny satsning ska bryta stigmat för barn med NPF

Två till tre elever i varje svensk skolklass har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, en NPF-diagnos, som till exempel ADHD, ASD (autism) eller Aspergers syndrom. Brist på kunskap om NPF i skolan skapar negativa effekter i form av utanförskap, hemmasittande och elever som har svårt att koncentrera sig och sitta stilla. Nu lanseras Friends och Hjärnfondens omfattande satsning Hej Hyper, som genom bland annat en musikal ska öka kunskap, minska stigmatisering och bidra till en bättre skolmiljö för barn med NPF-diagnoser.

Barnmusikalen Hej Hyper, som riktar sig till årskurserna F-3, har premiär fredag 18 januari på Teater De Vill i Stockholm. Föreställningen kommer under januari-april att turnera på cirka 60 skolor landet över. Musikalen innehåller nyskriven sång och musik av Grammisvinnaren Emma Nordenstam, och manus av dramatikern Emma Broström som tilldelades Svenska Ibsensällskapets dramatiker-pris 2018.

Karaoke-app och verktygslåda ska öka kunskapen

Förutom den kostnadsfria musikalen erbjuds skolorna en efterföljande mini-workshop och ett lärarhandledningsmaterial. Informationsmaterialet innefattar även en karaoke-app för barnen att använda såväl i skolan som hemma. Appen samt pedagogisk verktygslåda, pyssel, noter och fem specialproducerade sånger med musikvideor finns tillgängligt för alla via hejhyper.se. Satsningen finansieras av Postkodlotteriet.

Musikvideor

Hur är det att ha en diagnos? Och vad heter alla diagnoser? Hur är det när kläderna bara kliar och sitter åt? Vad gör man när rasten känns mer som en pina än något man längtar till? Och hur ska man kunna förstå – när folk inte säger vad de menar? Kolla på hyperbra musikvideor med låttexter och ackord!

Lärarhandledning & Pyssel

I vår verktygslåda har vi två lärarhandledningar – en för klassrummet (lärarhandledning) och en för lärarlaget (diskussionsunderlag). Här hittar du också tre pyssel (hjärnan, hyperkort och hypermeter) som passar både i klassrummet och hemma. Ladda ner utbildningsmaterialet här!

Hyper-karaoke

Sjung med i våra fem sånger om hur det är att ha ADHD, när galonisar är det värsta man vet eller man inte vet vem man ska leka med på rasten. Sjung in en egen version av din favoritlåt. Sjung ensam eller tillsammans med en kompis, med morfar eller med hela klassen. Ladda hem appen gratis här:

Hämta i AppStore

Hej Hyper – en musikal om NPF

M lever i en kaosartad värld. I skolan säger de ”skärp dig” och på fritids är det svårt att leka med andra … I en 30 minuter lång musikal får vi följa med in i M:s värld, där mjukisdjuren trängs med instrumenten och hon kan vara precis som hon vill. Musikalen spelas under våren på skolor runt om i Sverige – från Landskrona i söder till Jokkmokk i norr. Läs mer om musikalen här:

Hur är det att ha en NPF-diagnos

I fyra korta filmer får du träffa  Levi, Lisa, Lovisa och William som berättar hur det är att ha en NPF-diagnos. Levi är jättebra på matte, Lovisa har en bild på en tröja på tröjlådan i garderoben så både hon och pappa ska veta var tröjorna ska ligga.

Har du frågor om Hej Hyper

Åsa Böhme, projektledare, asa.bohme@friends.se, 070-725 54 15
Erika Blix, projektkoordinator, erika.blix@friends.se, 070-725 54 16
Elin Jäderström, pressansvarig Friends, elin.jaderstrom@friends.se , 070- 725 54 33
Sophie Ternheim, pressansvarig Hjärnfonden, sophie.ternheim@hjarnfonden.se , 0730-92 63 00

PS. Vill du boka musikalen Hej Hyper åt din skolklass? Vårens föreställningar är tyvärr redan uppbokade, men under hösten 2019 kommer musikalen att spelas vidare av teatersällskapet Teater De Vill. Läs mer här: www.teaterdevill.com

Relaterat

Porträttbild på Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang.

Hur gener påverkar hjärnans utveckling och sjukdomar

Genom en noggrann analys av biologiska signaler strävar Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang efter att avslöja sjukdomsmönster och mekanismer bakom neurologiska diagnoser, som schizofreni och autism.
Porträtt på hjärnforskaren Terje-Falck-Ytter som forskar på autism.

Tidiga tecken på autism

Tecken på autism kan skönjas redan hos spädbarn, visar ny forskning. Vid 2–3 årsåldern går det i det flesta fall att ställa diagnos. Tidiga insatser som individanpassad träning och stöd för familjer minskar risken för följdeffekter.
Ett kollage med en kvist med gröna blad och ett ansikte mot grå bakgrund.

Det behövs mer kunskap om den kvinnliga hjärnan 

Kvinnor har mer sömnproblem än män, får sin ADHD-diagnos senare och drabbas i större utsträckning av stress. Mannen har varit norm inom medicinsk forskning och trots att det går framåt behövs fortfarande mer kunskap om hur hjärnans sjukdomar och diagnoser drabbar kvinnor annorlunda än män.
Ett kollage där en pojke i svartvitt skriker samtidigt som det flyter bollar runt hans huvud.

NPF-dagen – allas rätt att vara olika

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är starkt kopplade till hur hjärnan arbetar och fungerar och NPF-dagen den 15 mars har instiftats för att uppmärksamma allas rätt till att vara olika.
Ett porträtt på Darko Sarovic

Kommunikation mellan autistiska barn och deras föräldrar

Darko Sarovic, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, har utvecklat en metod för att scanna flera hjärnor samtidigt och sedan använda resultaten för att studera hjärnaktivitet och interaktion mellan barn med autism och deras föräldrar.
Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, talade på Barnhjärnans Dag om skillnaderna i diagnosticeringen av flickor och pojkar med autsim eller ADHD. Foto: Juliana Wolf Garcindo och Birgit Leistmann-Walsh

Därför påverkar könet när du får din diagnos

Varför får flickor som har ADHD eller autism ofta sina diagnoser flera år senare än pojkar? Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri, berättar varför och hur hormonella svängningar kan påverka symtom.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta