Hjärnfonden
Ge en gåva
Malin Parmar forskar om hur stamceller kan användas som behandling av Parkinsons sjukdom.

Malin Parmar i cellabbet vid Lunds universitet. Foto: Kennet Rouna

Hjärnforskning kan ge framtidens behandlingsformer

Två lovande projekt får stöd av Hjärnfonden. Vid Lunds universitet produceras stamceller för behandling av Parkinsons sjukdom och i Umeå testas nya läkemedel mot ALS.

Stamceller reparerar hjärnan

Malin Parmar, professor i cellulr neurovetenskap
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona

Malin Parmar, professor vid Lunds universitet, är världsledande inom forskning på transplantation av stamceller till patienter med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen beror på att de nervceller som producerar dopamin bryts ned – stamcellerna är tänkta att ersätta dessa nervceller.

I Sverige finns ungefär 20 000 personer med Parkinsons sjukdom, som vanligen debuterar mellan 55 och 60 års ålder.

– Vi producerar just nu cellerna under de betingelser som krävs för att använda dem i patienter. Vi hoppas kunna transplantera de första patienterna om 12-18 månader, säger Malin Parmar.
Hennes forskargrupp utvecklar hela tiden nya metoder för att reparera hjärnan. Mest spännande just nu är möjligheten att ”omprogrammera” hudceller till nervceller – så att man kan utgå från patientens egna celler vid en transplantation.

– På sikt hoppas vi dessutom kunna skapa nya nervceller direkt på plats i den delen av hjärnan där de behövs.

 

 

Läkemedel mot den obotliga sjukdomen ALS

Peter Andersen, professor som forskar om ALS vid Umeå universitet
Peter Andersen, professor och ALS-forskare vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson

Varje år insjuknar cirka 230 svenskar i ALS. Den dödliga sjukdomen orsakas av att nervceller skadas när det blir fel på proteinet SOD1 – så att det bildar klumpar.

Peter Andersen, professor vid Umeå universitet, är en av världens främsta ALS- forskare. Och han är optimistisk.

Han ser just nu flera intressanta behandlingsformer. Själv har han deltagit i studier av ett läkemedel som motverkar uppkomsten av fel hos SOD1.
– Det är ett väldigt intressant läkemedel som nu kommer att testas i en större grupp patienter. I de tidigare studierna klarade sig de patienter som fick läkemedlet klart bättre än de som inte fick det, säger Peter Andersen.
För att se om behandlingen fungerar kommer Peter Andersens forskningsgrupp att undersöka om mängden ”felaktigt” SOD1 i ryggmärgsvätskan minskar hos de patienter som har fått läkemedlet. De kommer också att analysera proteinet i celler de har isolerat från patienter med ALS.

– Där undersöker vi hur felet hos SOD1 uppstår och testar om olika experimentella läkemedel har effekt på detta. Det blir som en läkemedelsprövning på cellnivå.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Cecilia Lundberg, hjärnforskare och ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd.

Om vi bara står på oss kan vi förvänta oss stora framsteg

Varje år brukar närmare hundra forskningsprojekt få besked om ekonomiskt bidrag från Hjärnfonden. Här berättar Cecilia Lundberg, ordförande i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd, om varför stödet från givarna blir viktigare med tiden.
Ett kollage med en hjärna och två svartvita hjärnforskare mot en beige bakgrund.

Hjärnfonden delar ut 120 miljoner till svensk hjärnforskning

2023 gör Hjärnfonden den största utdelningen någonsin på 120 miljoner kronor i forskningsbidrag till totalt 95 olika forskningsprojekt om hjärnan och nervsystemet. Forskarna arbetar med Alzheimer, ALS, psykisk ohälsa, stroke och många andra områden inom neurologi på universitet runt om i Sverige.
Forskare pipetterar ett prov på ett laboratorium.

Hjärnfonden delar ut 105,3 miljoner till svensk hjärnforskning

I år får 99 forskningsprojekt dela på 105,3 miljoner kronor. Det är ett viktigt tillskott till svensk hjärnforskning och tar oss närmare ett samhälle där alla hjärnor når sin fulla potential, fria från sjukdomar.

Hjärnfonden delar ut rekordbelopp på 106 miljoner till svensk hjärnforskning

Viljan att stödja svensk hjärnforskning har aldrig varit större. Hjärnfonden gör den största utdelningen någonsin när 90 forskningsprojekt får dela på totalt 106 miljoner kronor.
Medelålders man har huvudvärkoch håller sig om huvudetman har svår huvudvärk

Klusterhuvudvärk – en bortglömd sjukdom

Klusterhuvudvärk (Hortons huvudvärk) är en extremt plågsam form av huvudvärk som kommer i attacker. Smärtan är oerhört intensiv och värre än den man upplever vid njursten eller förlossning. Det finns inget botemedel och vad som orsakar Hortons huvudvärk är okänt.
Kvinnlig forskare arbetar i dragskåp

77,3 miljoner till svensk hjärnforskning

Hjärnfonden delar ut 77,3 miljoner kronor till 82 forskningsprojekt och fortsätter att vara en viktig finansiär av svensk hjärnforskning.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta