Malin Parmar forskar om hur stamceller kan användas som behandling av Parkinsons sjukdom. Malin Parmar i cellabbet vid Lunds universitet. Foto: Kennet Rouna

Hjärnforskning kan ge framtidens behandlingsformer

Två lovande projekt får stöd av Hjärnfonden. Vid Lunds universitet produceras stamceller för behandling av Parkinsons sjukdom och i Umeå testas nya läkemedel mot ALS.

Stamceller reparerar hjärnan

Malin Parmar, professor i cellulr neurovetenskap

Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona

Malin Parmar, professor vid Lunds universitet, är världsledande inom forskning på transplantation av stamceller till patienter med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen beror på att de nervceller som producerar dopamin bryts ned – stamcellerna är tänkta att ersätta dessa nervceller.

I Sverige finns ungefär 20 000 personer med Parkinsons sjukdom, som vanligen debuterar mellan 55 och 60 års ålder.

– Vi producerar just nu cellerna under de betingelser som krävs för att använda dem i patienter. Vi hoppas kunna transplantera de första patienterna om 12-18 månader, säger Malin Parmar.
Hennes forskargrupp utvecklar hela tiden nya metoder för att reparera hjärnan. Mest spännande just nu är möjligheten att ”omprogrammera” hudceller till nervceller – så att man kan utgå från patientens egna celler vid en transplantation.

– På sikt hoppas vi dessutom kunna skapa nya nervceller direkt på plats i den delen av hjärnan där de behövs.

 

 

Läkemedel mot den obotliga sjukdomen ALS

Peter Andersen, professor som forskar om ALS vid Umeå universitet

Peter Andersen, professor och ALS-forskare vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson

Varje år insjuknar cirka 230 svenskar i ALS. Den dödliga sjukdomen orsakas av att nervceller skadas när det blir fel på proteinet SOD1 – så att det bildar klumpar.

Peter Andersen, professor vid Umeå universitet, är en av världens främsta ALS- forskare. Och han är optimistisk.

Han ser just nu flera intressanta behandlingsformer. Själv har han deltagit i studier av ett läkemedel som motverkar uppkomsten av fel hos SOD1.
– Det är ett väldigt intressant läkemedel som nu kommer att testas i en större grupp patienter. I de tidigare studierna klarade sig de patienter som fick läkemedlet klart bättre än de som inte fick det, säger Peter Andersen.
För att se om behandlingen fungerar kommer Peter Andersens forskningsgrupp att undersöka om mängden ”felaktigt” SOD1 i ryggmärgsvätskan minskar hos de patienter som har fått läkemedlet. De kommer också att analysera proteinet i celler de har isolerat från patienter med ALS.

– Där undersöker vi hur felet hos SOD1 uppstår och testar om olika experimentella läkemedel har effekt på detta. Det blir som en läkemedelsprövning på cellnivå.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Hjärnfonden delar ut rekordbelopp på 106 miljoner till svensk hjärnforskning

Viljan att stödja svensk hjärnforskning har aldrig varit större. Hjärnfonden gör den största utdelningen någonsin när 90 forskningsprojekt får dela på totalt 106 miljoner kronor.

Medelålders man har huvudvärkoch håller sig om huvudetman har svår huvudvärk

Hortons huvudvärk – en bortglömd sjukdom

Hortons huvudvärk är en extremt plågsam form av huvudvärk som kommer i attacker. Smärtan är oerhört intensiv och värre än den man upplever vid njursten eller förlossning. Det finns inget botemedel och vad som orsakar Hortons huvudvärk är okänt.

Kvinnlig forskare arbetar i dragskåp

77,3 miljoner till svensk hjärnforskning

Hjärnfonden delar ut 77,3 miljoner kronor till 82 forskningsprojekt och fortsätter att vara en viktig finansiär av svensk hjärnforskning.

Peter Thelin, Hjärnfondens styrelseordförande

Hjärnforskningen behöver dig mer än någonsin

Nyligen beslutade vi på Hjärnfonden om årets stöd till svensk hjärnforskning och vi kan dela ut 77,3 miljoner kronor. Ett betydelsefullt tillskott. Samtidigt har nya genombrott aldrig varit så angelägna. Läs vår ordförande, Peter Thelin, om varför vi nu måste komma ihåg hur viktig hjärnforskningen är.

Gruppbild på sju forskare med blombuketter i händerna.

Alzheimerforskarna angriper sjukdomen från flera olika håll

Här kan du läsa mer om två av de projekt som nu har tilldelats extra stöd tack vare att vi fått ett stort testamente. I ena fallet går projektet ut på att lära sig mer om hur Alzheimer sprider sig i hjärnan – och ta reda på hur det går att stoppa denna sjukdomsprocess. I det andra fallet handlar det om nydanande forskning, där blodkärlen snarare än nervcellerna står i fokus.

90 miljoner till hjärnforskningen

Rekordutdelning till svensk hjärnforskning

Hjärnfonden delar ut 90 miljoner kronor till 98 forskningsprojekt. Det är den största utdelningen sedan Hjärnfonden grundades för 25 år sedan och vi fortsätter vara en viktig finansiär av svensk hjärnforskning.