Malin Parmar forskar om hur stamceller kan användas som behandling av Parkinsons sjukdom. Malin Parmar i cellabbet vid Lunds universitet. Foto: Kennet Rouna

Hjärnforskning kan ge framtidens behandlingsformer

Två lovande projekt får stöd av Hjärnfonden. Vid Lunds universitet produceras stamceller för behandling av Parkinsons sjukdom och i Umeå testas nya läkemedel mot ALS.

Stamceller reparerar hjärnan

Malin Parmar, professor i cellulr neurovetenskap

Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona

Malin Parmar, professor vid Lunds universitet, är världsledande inom forskning på transplantation av stamceller till patienter med Parkinsons sjukdom. Sjukdomen beror på att de nervceller som producerar dopamin bryts ned – stamcellerna är tänkta att ersätta dessa nervceller.

I Sverige finns ungefär 20 000 personer med Parkinsons sjukdom, som vanligen debuterar mellan 55 och 60 års ålder.

– Vi producerar just nu cellerna under de betingelser som krävs för att använda dem i patienter. Vi hoppas kunna transplantera de första patienterna om 12-18 månader, säger Malin Parmar.
Hennes forskargrupp utvecklar hela tiden nya metoder för att reparera hjärnan. Mest spännande just nu är möjligheten att ”omprogrammera” hudceller till nervceller – så att man kan utgå från patientens egna celler vid en transplantation.

– På sikt hoppas vi dessutom kunna skapa nya nervceller direkt på plats i den delen av hjärnan där de behövs.

 

 

Läkemedel mot den obotliga sjukdomen ALS

Peter Andersen, professor som forskar om ALS vid Umeå universitet

Peter Andersen, professor och ALS-forskare vid Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson

Varje år insjuknar cirka 230 svenskar i ALS. Den dödliga sjukdomen orsakas av att nervceller skadas när det blir fel på proteinet SOD1 – så att det bildar klumpar.

Peter Andersen, professor vid Umeå universitet, är en av världens främsta ALS- forskare. Och han är optimistisk.

Han ser just nu flera intressanta behandlingsformer. Själv har han deltagit i studier av ett läkemedel som motverkar uppkomsten av fel hos SOD1.
– Det är ett väldigt intressant läkemedel som nu kommer att testas i en större grupp patienter. I de tidigare studierna klarade sig de patienter som fick läkemedlet klart bättre än de som inte fick det, säger Peter Andersen.
För att se om behandlingen fungerar kommer Peter Andersens forskningsgrupp att undersöka om mängden ”felaktigt” SOD1 i ryggmärgsvätskan minskar hos de patienter som har fått läkemedlet. De kommer också att analysera proteinet i celler de har isolerat från patienter med ALS.

– Där undersöker vi hur felet hos SOD1 uppstår och testar om olika experimentella läkemedel har effekt på detta. Det blir som en läkemedelsprövning på cellnivå.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

  • kr

Dela sidan

Engagera dig redan idag

Stöd forskningen

Ge en gåva

Starta en insamling

Starta