Hjärnfonden
Ge en gåva

Forskaren Robert Persson Asplund – Stressbehandling via nätet ger snabbare hjälp

Det kan ta lång tid att få hjälp för den som lider av stress. Därför har Robert Persson Asplund och hans kollegor tagit fram ett internetbaserat program som gör stressbehandling mer lättillgänglig.

För många som lider av stress eller utmattning kan det ta lång tid att få hjälp och det kan dessutom vara relativt kostsamt. Därför har Robert Persson Asplund och hans kollegor tagit fram ett internetbaserat program kallat iStress som gör stressbehandling mer lättillgängligt eftersom deltagarna själva kan göra det hemma i soffan.

Robert Persson Asplund har intresserat sig för stress både inom sitt arbete som kliniker och som forskare. Han arbetar som legitimerad psykolog inom företagshälsovården där han träffar många som lider av stress och utmattning. I sitt arbete som forskare vid Linköpings Universitet har han och hans kollegor utvecklat en internetbaserad behandlingsmetod för stressrelaterad ohälsa, som de nu håller på att utvärdera.

Programmet riktar sig till personer med mildare stressymtom och görs via internet – på mobil, surfplatta eller dator. Syftet är att minska risken för stress och utmattning och bidra till förbättrad arbetsförmåga hos deltagarna. Om man tidigt fångar upp personer i riskzonen kan man minska risken för att allvarligare symtom uppkommer.

Kan göra övningarna hemma i soffan

Eftersom programmet är internetbaserat kan deltagarna själva bestämma när och var de vill göra övningarna. Under tio veckor arbetar de med olika hemuppgifter, som till exempel att läsa texter, se filmer eller lyssna på ljudklipp. I praktiken handlar det om att träna på att sätta gränser, utmana perfektionism och överdriven noggrannhet eller att arbeta med andra områden som deltagarna har svårt för och som är förknippade med stress. Varje vecka har deltagarna kontakt med en psykolog via mejl eller telefon för att stämma av hur det går och för att få uppmuntran.

– En av de stora fördelarna med programmet är att deltagaren kan göra det när och var det passar dem bäst. De kan när som helst gå tillbaka och se vad de har gjort tidigare eller göra om uppgifter som de vill träna mer på.

Programmet leder till minskad stress

Innan programmet påbörjas får deltagarna besvara ett antal frågor om sin psykiska hälsa. Efter att det avslutats besvaras samma frågor igen för att se om den psykiska hälsa har förbättrats. Deltagarna följs också upp under det efterföljande året för att se om effekterna står sig över tid.

– Resultaten från programmet ser väldigt bra ut och vi har sett starka effekter. Alla självskattade faktorer har förbättrats, som stress, utmattning, depression, oro ångest, sömn och kognition. Vi har också sett positiva effekter på deltagarnas möjlighet att återgå i arbete.

Hittills har 183 personer deltagit i studien, men Robert och hans kollegor hoppas på att det ska bli fler. Ambitionen är att programmet ska få nationell spridning och kunna användas som ett behandlingsalternativ inom primärvård, företagshälsovård och studenthälsan.

Fyra goda råd

För att minska risken att drabbas av ohälsosam stress är det viktigt att ta väl hand om sig, vara uppmärksam på tidiga varningssignaler och ge sig tid för återhämtning. Och för att det ska vara möjligt att stressa ner och må bra i vår vardag delar Robert med sig av fyra goda råd som kan hjälpa:

  • Försök att helt släppa det som stressar
  • Sträva efter att uppnå fysisk och mental avslappning
  • Styr själv över din återhämtning
  • Försök hitta tillfällen där du får känna dig duktig för den du är, inte för det du presterar

Relaterat

En närbild på en kvinna som tittar in i ett mikroskop.

Hjärnfonden utlyser nytt bidrag till postdoktorala anställningar

Under våren 2024 utlyser Hjärnfonden ett nytt stöd till postdoktorala forskare. Bidraget till en postdoktoral anställning kan sökas av nydisputerade forskare inom hela neuroområdet.
Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och leva ett socialt aktivt liv. Hjärnfonden har spelat en viktig roll för genombrottet.
En bild på Angela och hennes mamma Inger som drabbades av stroke.

Inger drabbades av stroke flera gånger

En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.
Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk som forskar på stroke.

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.
En bild på Caroline Attalides pratandes på kontoret – hon jobbar med egna insamlingar på Hjärnfonden.

Därför ska du starta en egen insamling

När du startar en egen insamling för Hjärnfonden bidrar du till forskningen om sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Du väljer själv till vilken diagnos dina pengar ska gå. Hittills har de egna insamlingarna samlat in över 33 miljoner kronor till hjärnforskningen.
En närbild på en forskare med handskar som jobbar med prover.

Ny forskning: Så utvecklas MS

Multipel skleros, MS, kännetecknas av inflammationshärdar i centrala nervsystemet. Nu har forskare kunnat visa på cellnivå hur inflammationshärdarna utvecklas. Studien är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta