Hjärnfonden
Ge en gåva
Lars Olson, professor i neurologi på Karolinska Institutet

– Nya framsteg kräver alltid nya resurser, säger Lars Olson, en av Hjärnfondens grundare och professor i neurobiologi på Karolinska Institutet.

Hjärnforskningen är vårt enda hopp – men vi saknar resurser

Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist – ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.

Idag utgör sjukdomar i hjärnan nio av de tio vanligaste skälen till förlorade friskår – och 35 procent av hela sjukdomsbördan i Europa. Hjärnans sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar kostar samhället mer än både cancer och hjärtkärlsjukdomar. Ändå får hjärnforskningen förhållandevis lite stöd. Du kan med andra ord göra stor skillnad.

Som hjärnforskare insåg jag snart att det var svårt att få anslag till sina projekt, även för duktiga forskare med lovande resultat. Det var en av anledningarna till att jag 1994 var med och grundade Hjärnfonden. Det har förbättrat situationen avsevärt, men det behövs fortfarande betydligt mer resurser. Just därför är din gåva så viktig.

Hjärnforskning om Alzheimer, ALS och Parkinson

Du kan vara säker på att varje krona du ger får maximal effekt, tack vare Hjärnfondens vetenskap­liga nämnd. Denna expertgrupp ser till att medlen alltid går till Sveriges allra främsta och mest angelägna hjärnforskning – inom till exempel Alzheimer, Parkinson, stroke, ALS, depression, bipolär sjukdom, schizofreni, beroende, traumatiska hjärnskador, ryggmärgsskador, migrän, epilepsi och MS. Nämndens viktiga arbete är nog det jag är mest stolt över med Hjärnfonden.

Hjärnan är, så vitt vi vet, universums mest komplexa struktur. Därför är hjärnforskning dyr och beroende av avancerad teknik. Samtidigt är forskningen det enda sättet att stoppa de sjukdomar och skador som både tar liv och orsakar stort lidande för ett stort antal människor.

Forskning som gör framsteg

Jag har stort hopp om framtiden, eftersom jag hela tiden ser små framsteg – och ibland stora. Ett exempel inom grundforskningen är optogenetik. Genom genmodifiering kan nervceller göras ljuskänsliga, så att vi kan styra deras aktivitet med laserimpulser och få ökad förståelse av nervcellernas funktion.

Ett annat exempel är genetiska undersökningar av mycket stora grupper sjuka och friska människor. Detta ger helt ny information om vilka genvarianter som ger ökad sjuk­domsrisk, vilket möjliggör utveckling av nya läkemedel.

Hjärnforskningen är beroende av avancerad och kostbar teknik

Att upptäcka och förfina nya tekniker är en förutsättning för morgondagens stora upptäckter. För att hjärnforskningen ska kunna fortsätta jakten på nya behandlingsformer behövs du. Ditt stöd räddar liv. Ge en gåva redan idag!

Vänliga hälsningar
Lars Olson
Professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

I jul kan fler få hopp om framtiden

Det här är mitt första julbrev för Hjärnfonden, men jag har drömt om nya forskningsframsteg länge. För jag har, precis som så många andra, upplevt konsekvenserna av hjärnans diagnoser.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.

27-åriga Victoria lever med ALS och kämpar för forskningen

Victoria Sandsjoe var bara 21 år när hon fick diagnosen ALS. I dag bidrar hon till forskning och sprider kunskap om den dödliga sjukdomen: ”Det här är en sjukdom som ingen borde drabbas av”.

Han vill stoppa MS innan försämringen tar fart

Forskaren och neurologen Fredrik Piehl undersöker vad som driver sjukdomens långsiktiga försämring – och hur behandlingen kan bli mer träffsäker för varje individ.

Hjärnljus lyser upp kampen mot sjukdomarna

Hjärnfonden lanserar kampanjen Hjärnljus – en satsning som visar hur alzheimer, Parkinsons sjukdom och ALS påverkar hjärnan. Genom ljus och berättelser lyfts sjukdomarna fram, tillsammans med forskningen som kan förändra framtiden.

Ny karta över hjärnan ger hopp vid MS

Ny forskning från Karolinska Institutet och Yale, finansierad av Hjärnfonden, visar hur hjärnan utvecklas efter födseln och hur samma biologiska program kan aktiveras vid inflammation senare i livet. Fynden ger nya ledtrådar till sjukdomar som MS.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta