Hjärnfonden
Ge en gåva

Stressforskaren Ulla Peterson: Samtalsstöd kan förebygga stress

Ulla Peterson vid Linnéuniversitet forskar på om det går att förebygga stress. Hon har nyligen presenterat en rapport som visar att det går att minska utmattning, stress och ångest genom att låta medarbetare delta i kollegiala samtalsgrupper.

Ulla Petersson, Stressforskare och universitetslektor vid Linnéuniversitetet

Forskaren Ulla Peterson började intressera sig för stress redan under 90-talet när sjukskrivningstalen på grund av utmattningssyndrom började skjuta i höjden. Hon har nyligen avslutat ett samarbetsprojekt med Sveriges Kommuner och Landsting, där reflekterande kollegiala samtalsgrupper har testats som en metod för att förebygga stress och utmattning. Metoden bygger på att personer i riskzonen får samtala i grupp med andra från samma yrkeskategori och med liknande erfarenheter.

Deltagarna får bestämma innehåll

Grupperna som består av 5–8 deltagare träffas två gånger i veckan, under elva veckors tid. Med vid samtalen är en utbildad handledare som stödjer gruppen i diskussionerna. Syftet med samtalen är att deltagarna ska hitta förebyggande åtgärder och strategier för att bättre kunna hantera sin situation. De kan också ge varandra stöd och utbyta erfarenheter. Grupperna får tillsammans bestämma vad de vill prata om när de träffas.

– Stress är ett komplext fenomen med många olika orsaker. Därför finns inga förutbestämda ämnen som grupperna ska diskutera, utan de får själva vara delaktiga i att formulera vad de tror är orsaken. Utifrån det formulerar grupperna sedan egna teman som diskuteras, säger Ulla Peterson.

Olika teman som har kommit upp under diskussionerna har varit personliga faktorer som att sätta gränser, återhämtning, ensamhet, balans och hälsa. Men det har också handlat om frågor utanför det personliga planet så som klimatet på arbetsplatsen, ledarskap och relationen till kollegorna.

Flera positiva effekter

Utvärderingen som Ulla Peterson publicerat, baseras på en enkätundersökning som gjorts efter sista gruppdiskussionen samt ett antal månader efter. Deltagarna rapporterade lägre grad av utmattning, ångest och depressiva symtom. De upplevde också en lindning av stressymtom, ökad medvetenhet och insikt om sin situation och att de hade fått mer tid för reflektion. Dessutom noterades vissa sekundära effekter:

– Det som har diskuterats i grupperna har varit utifrån individen perspektiv, men samtidigt har frågor som rör verksamheten kommit upp. Handledarna har fört frågorna vidare, vilket har haft en spill over-effekt till organisationen och gjort att de har kunnat jobba vidare med frågorna på arbetsplatsnivå.

Ulla Peterson fortsätter:

– Sammantaget verkar de kollegiala samtalsgrupperna ha slagit väl ut och vi har fått positiva utvärderingar från både handledare och deltagare. Vi ser att det har betytt mycket för dem att vara med, vilket är väldigt roligt för oss!

Kan få bred användning

Hittills har samtalsgrupperna testats på yrkesgrupper som förskolelärare, barnskötare, socialassistenter i tolv kommuner och två landsting och regioner. Metoden har tidigare också testats i ett landsting där olika yrkeskategorier deltog och även där upplevde deltagarna bättre hälsa och mindre krav/stress i arbetet efter deltagandet jämfört med en kontrollgrupp. De beskrev ökad delaktighet och ökade utvecklingsmöjligheter i arbetet och att stödet på arbetsplatsen hade ökat efter deltagande i gruppen.

– Men metoden kan även användas för andra yrkesgrupper. Det enda som behövs är en lokal och en utbildad handledare, vilket gör metoden relativt billig och enkel att sprida. Om möjligheterna Det har varit stor efterfrågan på handledarutbildning efter att slutrapporten publicerades. Flera handledarutbildningar har också genomförts och ytterligare utbildningar planeras till hösten. Att arbeta förebyggande för att lindra/förhindra stress och utmattning känns angeläget eftersom det medför mycket onödigt lidande för den enskilde individen, men det får också negativa konsekvenser för arbetsplatsen och för samhället i stort. Då resultatet hittills har varit positivt i de kommuner och landsting där den testats är min förhoppning att metoden kan spridas även till andra verksamhetsområden och komma fler människor till del.

 

Ulla Petersson, Stressforskare och universitetslektor
vid Linnéuniversitetet (Foto: Gun Hjortryd)

Referenser

Peterson, U., Bergström, G., Samuelsson, M., Åsberg, M. & Nygren, Å. (2008). Reflecting peer-support groups in the prevention of stress and burnout: randomized controlled trial. Journal of Advanced Nursing, 63 (5), 506-516.

Slutrapporten finns att läsa på SKL:s hemsida
https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/forebygga-och-forkorta-sjukskrivningar/kollegiala-samtalsgrupper-reflekterande-samtal-med-kollegor/

 

Relaterat

Bild på Katharina Stibrant Sunnerhagen.

”Det krävs nya forskningsframsteg för att stroke ska kunna stoppas”

WHO:s expert på strokerehabilitering, professor Katharina Stibrant Sunnerhagen, leder en stor forskargrupp som får stöd från Hjärnfonden. Här berättar hon om sitt livsviktiga arbete – och förklarar varför gåvor till hjärnforskningen är så viktiga.
Markus Fahlström, forskare vi Uppsala universitet.

Blodflödet i hjärnan efter skador och sjukdomar

Hjärnfondens stipendiat Markus Fahlström strävar efter att förstå hur hjärnan kompenserar och försöker återställa sin funktion vid sjukdomar som framförallt påverkar blodflödet i hjärnan. Han utvecklar en matematisk modell för att studera cerebrovaskulär reserv, en parameter som reflekterar hjärnans förmåga att anpassa sitt blodflöde.
En närbild på en kvinna som tittar in i ett mikroskop.

Hjärnfonden utlyser nytt bidrag till postdoktorala anställningar

Under våren 2024 utlyser Hjärnfonden ett nytt stöd till postdoktorala forskare. Bidraget till en postdoktoral anställning kan sökas av nydisputerade forskare inom hela neuroområdet.
Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Forskningsgenombrott: Ny genterapi bromsar ALS

Forskare vid Umeå universitet har uppnått ett genombrott inom ALS-forskningen genom att använda en ny genterapimedicin som bromsar sjukdomsförloppet hos en patient med en aggressiv form av ALS. Efter fyra år med behandlingen kan patienten fortfarande utföra vardagliga aktiviteter och leva ett socialt aktivt liv. Hjärnfonden har spelat en viktig roll för genombrottet.
En bild på Angela och hennes mamma Inger som drabbades av stroke.

Inger drabbades av stroke flera gånger

En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.
Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk som forskar på stroke.

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.
shaped face
Swisha en gåva till 90 112 55 eller engagera dig på
ett annat sätt.
Stöd forskningenStöd ossEgen insamlingStarta