Hjärnfonden
Ge en gåva
Ett nytt system för ambulanstransporter som sparar i snitt 1,5 timme.

Michael Mazya, specialistläkare och disputerad forskare i neurologi har varit med och infört ett nytt system för ambulanstransporter som sparar i snitt 1,5 timme. Det innebär 180 miljoner räddade hjärnceller, vilket kan vara skillnaden mellan ett helt självständigt liv och en svår funktionsnedsättning.

Hjärnforskningens livräddande roll blir tydlig när ambulansen ringer

Michael Mazya är både specialistläkare och disputerad forskare i neurologi. Här berättar han om hur hjärnforskningen gör konkret skillnad. Samtidigt får vi en plötslig inblick i hans kliniska arbete – på liv och död. Det blir tydligt hur stor skillnad ditt stöd till hjärnforskningen gör.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Hur kom du att intressera dig för neurologi?

– Först blev jag intresserad av nervsystemet under läkarutbildningen, sedan förfärades jag som underläkare av hur låg prioritet strokepatienter hade. Man ansåg sig inte kunna göra någonting akut. Så när nya behandlingsmetoder kom i början av 2000-talet blev jag otroligt inspirerad. Det var häftigt att se hur hjärnforskningen kunde rädda liv.

Michael Mazya, specialistläkare och disputerad forskare i neurologi.
– När nya behandlingsmetoder kom i början av 2000-talet blev jag otroligt inspirerad. Det var häftigt att se hur hjärnforskningen kunde rädda liv, säger Michael Mazya, specialistläkare och disputerad forskare i neurologi.

Vad gör du nu i ditt kliniska arbete?

– Akut behandling av stroke är framförallt en kamp mot klockan. Man har enstaka timmar på sig innan hjärncellerna dör. Vänta … nu ringer ambulansen till mig.

Michael Mazya har jour och får veta att en äldre man med svåra strokesymptom är på väg in till sjukhuset. Intervjun måste avbrytas – och kan återupptas ett par dagar senare.

Hur gick det?

Mannen fick propplösande medel, sedan gick vi in genom ljumsken och upp till hjärnan med en sorts tunna spröt och plockade ut blodproppen. Allt var över på ungefär en timme.

Han kunde prata igen och förlamningen släppte samma dag. Hade det här hänt för ett par år sedan skulle han antagligen ha blivit funktionsnedsatt resten av livet. Så jag kan inte nog understryka hur viktig hjärnforskningen är.

Det är speciellt att ambulansen ringer direkt till specialistläkaren, kan du berätta?

– Det är ett exempel på att forskning inte bara handlar om nya läkemedel. Jag har varit med och infört ett nytt system för ambulanstransporter, som bara finns på ett fåtal ställen i världen. Det går ut på att ambulanserna vid tydliga strokefall kör förbi akuten och tar patienten direkt till specialisterna på universitetssjukhuset. Det sparar i snitt 1,5 timme. Det innebär 180 miljoner räddade hjärnceller, vilket kan vara skillnaden mellan ett helt självständigt liv och en svår funktionsnedsättning.

Är denna typ av förbättringar vad din forskning går ut på?

– Ja, det kan man säga. Jag drivs av en frustration över att det inte finns mer att göra för de strokedrabbade. Förutom att jag utvärderar det nya systemet för ambulanstransporter så undersöker jag möjligheterna att ge akutbehandling till fler strokepatienter än idag och hur vi kan öka säkerheten vid den sortens ingrepp.

Kan du berätta varför det är viktigt att hjärnforskningen får mer resurser?

– I mitt arbete ser jag den totala chocken och sorgen hos både strokedrabbade och de anhöriga. Bara några timmar tidigare hade ju livet varit precis som vanligt. Det behövs mer hjärnforskning både för att vi ska bli bättre på att förebygga stroke och för att vi ska bli bättre på att ta hand om dem som drabbas.

Därför ber jag alla som läser det här att stödja Hjärnfonden.

Relaterat

Emma var 15 när hon drabbades av en stroke

Sommarlovet mellan åttan och nian var fullt av fotboll, skratt och vänner. Men under en match föll Emma plötsligt ihop – och vaknade inte förrän två dygn senare. Det som först verkade vara en hjärnskakning visade sig vara en stroke.

Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador

De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.

Samma idé kan lösa två olika strokeproblem

Idag finns inte många behandlingsalternativ när stroken är ett faktum. Docent Anja Meissners forskargrupp arbetar med helt nya sätt att både förebygga stroke och förbättra återhämtningen.

“Mammas hjärna är skadad”

När Beatrice Andersson var 24 år fick hon en kraftig stroke. Hjärnfonden intervjuade henne för två år sedan – då hade hon fortfarande stora utmaningar. Här berättar hon om läget idag.

Det finns för få sätt att hjälpa personer efter en stroke

I dag lever över 140 000 svenskar med funktionsnedsättningar till följd av stroke. Här berättar Arne Lindgren, professor och överläkare, om sin forskargrupps arbete med att hitta möjliga vägar för att förbättra återhämtningen.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta