Hjärnfonden
Ge en gåva

Erik Lundström föreläser om stroke på Hjärnans dag.

Ny forskning kan ge bättre liv efter en stroke

Hur lär man sig leva efter en stroke och vad kan man själv påverka? Antalet personer som drabbas av en stroke minskar. Men stroke är fortfarande den tredje största orsaken till dödsfall i Sverige och många drabbade får leva med funktionsnedsättningar. Klicka på pilen ovan och se på Erik Lundströms föreläsning från Hjärnans dag där han pratar om stroke.

Erik Lundström är docent och överläkare i neurologi vid Karolinska Institutet och adjungerad universitetslektor vid Uppsala universitet. Han är verksam som överläkare i neurologi och medicinskt ledningsansvarig läkare på strokeavdelning på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Erik är intresserad av den akuta behandlingen men även av återhämtningen och möjligheterna att minska funktionsnedsättningen efter akut stroke. Hans forskning fokuserar på återhämtning efter stroke och just nu undersöker han effekten av fluxotin, ett läkemedel som använts för att behandla depression.

Erik beskriver hur det går till när en ung kvinna kommer in akut till sjukhuset med en stroke. Efter att ha röntgat henne slår läkarna fast att hon har fått en stor propp. De senaste åren av forskning har lett till att det nu går att behandla en blodpropp i det akuta skedet, antingen genom att ge ett propplösande medel (trombolys) eller genom att kirurgiskt avlägsna proppen (trombektomi). Den här kvinnan fick genomgå båda behandlingarna.

– Det kan bli så att patienten blir helt återställd efter att proppen har avlägsnats. Det är helt otroligt att vara med om, att vara en del av detta är fantastiskt, säger Erik Lundström. I det här fallet gick det väldigt bra och kvinnan kunde skrivas ut från sjukhuset efter någon dag.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer

Filips fågelholkar – ett hantverk som gör skillnad för hjärnforskningen

Filip lever med epilepsi efter en stroke i fosterstadiet. När han var fem år började han snickra fågelholkar med sin morfar. I dag har över 2 500 holkar byggts och 50 000 kronor skänkts till hjärnforskningen.
Läs mer
Karolin Storck ligger i en sjukhussäng med maskiner runt omkring sig.

Stroke, 27 år och “locked-in”

Efter en allvarlig hjärnblödning kunde Karolin bara röra ögonen. Nu vill hon visa att återhämtning är möjlig, även när allt känns omöjligt.
Läs mer
Flera personer passerar startlinjen i ett lopp.

Efter hjärnblödningen startade hon Hjärnresan

Efter en allvarlig skidolycka med hjärnblödning och två veckors koma tvingades Anna-Karin Mattsson börja om från början. Tre år senare springer hon igen – och arrangerar sitt eget motionslopp till stöd för hjärnforskningen. Trots storm, regn och fallna träd blev Hjärnresan en kraftfull hyllning till livet.
Läs mer
Porträtt av Arne Lindgren.

Smartare strokevård med blodprov och genetik

Arne Lindgren vill undersöka hur genetik, blodprover och kliniska symtom påverkar återhämtningen efter en stroke. Målet är att utveckla mer individanpassad vård och rehabilitering – så fler får chansen till ett bättre liv efter sin stroke.
Läs mer
Porträtt av Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Så skyddar motion din hjärna

Forskning visar att fysisk aktivitet på fritiden och vid transport – inte på jobbet – kan minska risken för stroke och förbättra prognosen för de som drabbas.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta