Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Kategori: Stroke

Lästid: 3 minuter

Stroke – en kamp mot klockan

Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador som orsakas av att en propp eller blödning försämrar syre och energitillförseln till hjärnan. Utan syre och näring dör 1,9 miljoner nervceller per minut.

Stroke skrivet på en huvudform.

Stroke är ett allvarligt tillstånd som kan vara livshotande och kräver omedelbar sjukhusvård. Om du misstänker att du själv eller någon annan fått en stroke ska du ringa 112.

Ju längre tid det går innan den som drabbas av en stroke får behandling desto större blir skadan. Beroende på var i hjärnan skadan sker kan du plötsligt förlora funktioner som tal, rörelser, känsel och syn.

Varje år drabbas ca 25 000 personer i Sverige av stroke. De flesta, mer än 80 procent, är över 65 år. Stroke är den kroppsliga sjukdom som svarar för flest vårddagar på svenska sjukhus, närmare en miljon vårddagar årligen.

Blodpropp

Den vanligaste orsaken till stroke, ca 85 procent av fallen, beror på att en blodpropp täpper till ett av blodkärlen i hjärnan. Det gör att blodet inte kan tillföra syre och näringsämnen till de delar av hjärnan som ligger efter proppen, vilket gör att vissa nervceller skadas eller dör och en hjärnskada uppstår.

Blodproppen kan bildas i ett trångt blodkärl i hjärnan, ofta är det ett mindre blodkärl i de djupa delarna av hjärnan som täpps till. En blodpropp kan också komma från andra delar av kroppen och följa med blodet till hjärnan. Till exempel kan en propp uppstå i en förträngning i en halspulsåder eller i hjärtat.

En blodpropp från hjärtat beror oftast på en störning av hjärtrytmen, ett så kallat förmaksflimmer som gör att hjärtat slår oregelbundet. Hjärtat kan inte pumpa runt blodet lika effektivt och cirkulationen i hjärtats förmak försämras vilket gör att det lättare bildas proppar som kan transporteras till hjärnan.

Hjärnblödning

Resterande fall av stroke beror på att ett blodkärl brister, antingen inne i hjärnan, ca tio procent eller på hjärnans yta, ca fem procent.

En blödning på hjärnans yta kallas subaraknoidalblödning och beror ofta på att ett pulsåderbråck (aneurysm) på hjärnans kärlträd brister. Pulsåderbråck är en onormal utbuktning av en artär som beror på att kärlväggen är försvagad och utvidgad.

När ett blodkärl brister och blodet rinner ut i hjärnan, kan det dels skada hjärnvävnaden direkt och dels stoppa blodet från att leverera syre och energi, precis som vid en propp.

Symtom vid stroke

Symptomen vid stroke är ofta väldigt lika oavsett om det orsakas av en propp eller en blödning. Vid en stroke slutar plötsligt flera funktioner i kroppen att fungera som de ska. Symtomen beror på vilken del av hjärnan som är skadad, men vanliga symtom är:

  • svaghet eller förlamning i ansiktet, en arm, hand eller ben
  • domningar i ena kroppshalvan
  • att plötsligt få svårt att tala
  • svårigheter att förstå vad någon annan säger
  • plötsligt få synrubbningar, på ena eller båda ögonen
  • att bli förvirrad
  • att bli yr, få problem med balansen och svårt att gå
  • kraftig och ihållande huvudvärk

TIA – transitorisk ischemisk attack

En TIA är en störning i hjärnans blodcirkulation som går över. Den orsakas i de flesta fall av små blodproppar som snabbt löses upp. Symtomen liknar de du får vid en stroke men är kortvariga, från några minuter till maximalt 24 timmar.

TIA ska ses som en varningssignal för att få en stroke och du bör därför alltid söka vård omgående även om symtomen och besvären försvunnit.

Här kan du läsa mer om stroke

Källor

  • Stroke – Special health report från Harvard Medical School
  • Riksstroke
  • Vårdguiden 1177
Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

”Jag saknar hans närvaro” – Tuva om att vara barn till en förälder som fått stroke

När Tuva Malmström var 16 år drabbades hennes pappa av en hjärnblödning. Han överlevde – men för familjen blev det början på en förändring som de först flera år senare förstod vidden av. Nu vill Tuva lyfta en sida av stroke som hon tycker att det talas för lite om: hur livet förändras för barn och andra närstående.
Läs mer

Hjärnfonden samlade forskare om strokeforskningens nästa steg

Den 2 oktober samlade Hjärnfonden forskare och kliniker i Stockholm för att diskutera nästa steg inom svensk strokeforskning. Fokus låg på hur ny kunskap snabbare kan omsättas i bättre vård, behandling och stöd för personer som drabbas av stroke.
Läs mer
Porträttbild på Sophie med fjällmiljö i bakgrunden.

Sophie lever med CP

Sophie är nio år, älskar djur och att leka med sina kompisar. Hon lever med cerebral pares (CP) efter en hjärnskada vid födseln. Här berättar Sophies mamma om livet med CP, deras insamling och varför mer kunskap och forskning behövs.
Läs mer
Siw Malmkvist vid fönstret i vardagsrummet.

En chans till: Siw Malmkvist om hjärnan, livet och åldrandet

Hon har levt på sin röst: på orden, skratten och sångerna. Därför blev stroken på juldagen 2023 en chock, språket bara försvann. Nu berättar hon om vägen tillbaka.
Läs mer
Porträtt av Jacob Vogel.

Ett blodprov – fem hjärnsjukdomar

Ett enklare sätt att ställa diagnos vid hjärnsjukdomar kan vara inom räckhåll. En ny AI-modell visar att flera sjukdomar kan identifieras samtidigt i blod. Forskningen har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Erik Persson.

Stroken tog Eriks tal – så tog han det tillbaka

När Erik Persson fick en stroke för 19 år sedan försvann språket över en natt. Med intensiv träning, envishet och stöd från sin sambo tog han sig steg för steg tillbaka. I dag är han 90 år och lever ett liv där varje ord fortfarande kräver eftertanke.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta