Stroke skrivet på en huvudform

Stroke – en kamp mot klockan

Stroke är ett samlingsnamn för hjärnskador som orsakas av att en propp eller blödning försämrar syre och energitillförseln till hjärnan. Utan syre och näring dör 1,9 miljoner nervceller per minut.

Stroke är ett allvarligt tillstånd som kan vara livshotande och kräver omedelbar sjukhusvård. Om du misstänker att du själv eller någon annan fått en stroke ska du ringa 112. 

Ju längre tid det går innan den som drabbas av en stroke får behandling desto större blir skadan. Beroende på var i hjärnan skadan sker kan du plötsligt förlora funktioner som tal, rörelser, känsel och syn.  

Varje år drabbas ca 25 000 personer i Sverige av stroke. De flesta, mer än 80 procent, är över 65 år. Stroke är den kroppsliga sjukdom som svarar för flest vårddagar på svenska sjukhusnärmare en miljon vårddagar årligen. 

Blodpropp 

Den vanligaste orsaken till stroke, ca 85 procent av fallen, beror på att en blodpropp täpper till ett av blodkärlen i hjärnan. Det gör att blodet inte kan tillföra syre och näringsämnen till de delar av hjärnan som ligger efter proppen, vilket gör att vissa nervceller skadas eller dör och en hjärnskada uppstår.  

Blodproppen kan bildas i ett trångt blodkärl i hjärnan, ofta är det ett mindre blodkärl i de djupa delarna av hjärnan som täpps till. En blodpropp kan också komma från andra delar av kroppen och följa med blodet till hjärnan. Till exempel kan en propp uppstå i en förträngning i en halspulsåder eller i hjärtat. 

En blodpropp från hjärtat beror oftast på en störning av hjärtrytmen, ett så kallat förmaksflimmer som gör att hjärtat slår oregelbundet. Hjärtat kan inte pumpa runt blodet lika effektivt och cirkulationen i hjärtats förmak försämras vilket gör att det lättare bildas proppar som kan transporteras till hjärnan. 

Hjärnblödning 

Resterande fall av stroke beror på att ett blodkärl brister, antingen inne i hjärnanca tio procent eller på hjärnans yta, ca fem procent.  

En blödning på hjärnans yta kallas subaraknoidalblödning och beror ofta på att ett pulsåderbråck (aneurysm) på hjärnans kärlträd brister. Pulsåderbråck är en onormal utbuktning av en artär som beror på att kärlväggen är försvagad och utvidgad.  

När ett blodkärl brister och blodet rinner ut i hjärnan, kan det dels skada hjärnvävnaden direkt och dels stoppa blodet från att leverera syre och energi, precis som vid en propp.   

Symtom vid stroke 

Symptomen vid stroke är ofta väldigt lika oavsett om det orsakas av en propp eller en blödning. Vid en stroke slutar plötsligt flera funktioner i kroppen att fungera som de ska. Symtomen beror på vilken del av hjärnan som är skadad, men vanliga symtom är: 

  • svaghet eller förlamning i ansiktet, en arm, hand eller ben 
  • domningar i ena kroppshalvan 
  • att plötsligt få svårt att tala  
  • svårigheter att förstå vad någon annan säger 
  • plötsligt få synrubbningar, på ena eller båda ögonen 
  • att bli förvirrad 
  • att bli yr, få problem med balansen och svårt att gå 
  • kraftig och ihållande huvudvärk   

TIA – transitorisk ischemisk attack 

En TIA är en störning i hjärnans blodcirkulation som går över. Den orsakas i de flesta fall av små blodproppar som snabbt löses upp. Symtomen liknar de du får vid en stroke men är kortvariga, från några minuter till maximalt 24 timmar.

TIA ska ses som en varningssignal för att få en stroke och du bör därför alltid söka vård omgående även om symtomen och besvären försvunnit. 

Källor: Stroke – Special health report från  Harvard Medical School, Riksstroke, Vårdguiden 1177

Relaterat

Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanor.

”Vi måste göra mer för dem som lider efter en stroke”

Stroke orsakas oftast av en blodpropp, men 15 procent av fallen beror på hjärnblödning. Ett sådant fall var Åsa Westlund, som oväntat insjuknade vid 53 års ålder. Läs hennes berättelse och se vad hon önskar sig av hjärnforskningen.

Martin-Hummel-Gradén med sin dotter

När dottern föddes låg Martin förlamad efter en stroke

Stroke är den enskilt vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar. En som har drabbats väldigt hårt är Martin Hummel-Gradén. Här berättar hans sambo Carin Hesselroth om deras krossade familjedröm – och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Maja Berg var bara 21 år när hon fick en stroke.

Vem som helst kan drabbas av stroke

Risken för stroke ökar med stigande ålder. Men vi måste komma ihåg att var 25:e fall utgörs av personer under 50 år – om vi glömmer det kan livsviktig vård fördröjas. Det är Maja Berg ett bra exempel på. Läs hennes berättelse om att drabbas av stroke vid 21 års ålder.

Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Avancerad strokeforskning kan ge vården en bättre verktygslåda

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får  svåra men. Hjärnforskaren Saema Ansars forskargrupp arbetar nu parallellt med två lovande behandlingsmetoder. Här berättar hon mer och ber om ditt fortsatta stöd.

Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke

Hjärnforskningen måste få rätt förutsättningar

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.

Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.