Vad händer i kroppen när du får en stroke?

Hjärnan kan inte lagra syre eller glukos och är därför helt beroende av ett konstant blodflöde. Om blodflödet avbryts av en propp eller en blödning skadas det omgivande området snabbt.

Den vuxna hjärnan har viss förmåga till reparation, men många av de nervceller som dör vid en stroke kan inte återbildas. Det kan leda till bestående funktionsnedsättningar, beroende på vilken del av hjärnan som skadats.

Syrebristen som stroken orsakar kan påverka vilken funktion som helst i hjärnan, och kan leda till både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan till exempel leda till att du plötsligt förlorar förmågor som rör tal, känsel och syn. Det kan vara livshotande och kräver akut vård.

Exempel på följder efter en stroke är halvsidig förlamning, afasi, svårigheter att äta och dricka, hjärntrötthet, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, depression, balansproblem, yrsel och humörsvängningar. Det kan även uppstå överkänslighet mot ljus och ljud.

Vilka funktioner som påverkas beror på vilken del av hjärnan som skadats.

Symtomen vid stroke uppstår plötsligt och varierar beroende på vilken del av hjärnan som drabbats. De är ofta likartade oavsett om orsaken är en blodpropp eller en blödning, även om högt blodtryck är vanligare vid blödning.

Eftersom stroke kan påverka alla delar av hjärnan, kan den ge både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar.

Vanliga symtom är:

• Plötslig svaghet, domningar eller förlamning i ansikte, arm eller ben – oftast i ena kroppshalvan
• Svårigheter att tala eller förstå tal
• Synrubbningar på ett eller båda ögonen
• Förvirring
• Yrsel, balanssvårigheter, svindel eller dubbelseende
• Kraftig huvudvärk utan tydlig orsak

Andra följder kan vara kognitiva svårigheter som hjärntrötthet, minnesproblem och nedsatt koncentrationsförmåga. Även depression, humörsvängningar samt känslighet för ljud och ljus är vanliga.

Vid minsta misstanke om stroke eller TIA* – ring 112 direkt och begär ambulans till sjukhus. Tidig vård är avgörande.

Vänster hjärnhalva styr kroppens högra sida. En skada här kan orsaka känselbortfall, svaghet eller förlamning på höger sida av kroppen. Även synförmågan på högra sidan kan påverkas.

Hos de flesta sitter språkcentrat i vänster hjärnhalva. Skador här kan därför leda till svårigheter att tala, förstå tal, läsa, skriva eller räkna – ett tillstånd som kallas afasi. Vilka språkliga funktioner som påverkas beror på exakt vilket område som skadats.

Höger hjärnhalva styr vänstra sidan av kroppen. En skada här kan resultera i känselbortfall eller förlamning på vänster sida. Höger hjärnhalva ansvarar också för sinnesintryck och rumsuppfattning, vilket innebär att skador kan göra det svårt att orientera sig och utföra vardagliga aktiviteter som att äta, dricka eller knyta skor.

Kommunikationen med andra kan också påverkas, eftersom förmågan att tolka mimik och känslor kan försämras. Impulsivt beteende och personlighetsförändringar förekommer.

Skador i höger hjärnhalva kan dessutom leda till neglect, ett tillstånd där individen förbiser allt på vänster sida – exempelvis genom att bara äta från höger sida av tallriken, läsa högra delen av en text eller inte uppfatta personer som står på vänster sida. Neglect kan även förekomma vid skador i vänster hjärnhalva, men är vanligare vid skador på höger sida.

Hjärnstammen, belägen i nedersta delen av skallen, styr flera livsviktiga funktioner såsom blodtryck, hjärtrytm, andning samt reflexer som sväljning och nysning. Skador här kan leda till svårigheter att tugga och svälja. På hjärnstammens topp ligger thalamus, som är den sambandscentral som kopplar ihop flera olika delar av hjärnan. Skador här resulterar i komplexa symtom som kan innefatta sensoriska förändringar, som till exempel förändringar i hur man upplever smak, syn, känsel och hörsel.

Lillhjärnan (cerebellum) är placerad under nackloberna, innanför nackbenet. Här koordineras rörelser, balans och förmåga att anpassa sig till omgivningen. Skador på lillhjärnan leder ofta till svårigheter att samordna rörelser.

Pannloben är ansvarig för planering, viljestyrda rörelser, personlighet, omdöme och koncentrationsförmåga. Här lagras också korttidsminnen, exempelvis för att komma ihåg en inköpslista.

Hos de flesta människor finns ett område i vänster pannlob, Brocas area, där tankar omvandlas till tal.

I hjässloben bearbetas sinnesintryck till användbar information. Den vänstra delen hanterar problemlösning och matematik, medan den högra styr rumsuppfattning och förmågan att lokalisera kroppen i rummet.

Tinningsloberna aktiveras när vi till exempel lyssnar på musik och kopplar hörselintryck till minnen. I den inre delen av tinningloben ligger hippocampus, en struktur nödvändig för att lagra nya minnen och kunskap.

Nackloben tar emot och bearbetar information från ögats synceller och omvandlar synintryck till bilder. Dessa kopplas i sin tur till vårt minne. Skador i nackloben kan leda till försämrad syn.

* TIA, transitorisk ischemisk attack – även kallad “mini-stroke”. Då är symtomen tillfälliga och går över inom ett dygn, men det är ett tydligt varningstecken. TIA bör alltid ses som ett akut tillstånd som kräver utredning och förebyggande behandling.