Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig skribent och sakkunnig

Kategori: Stroke

Lästid: 4 minuter

Vad händer i kroppen när du får en stroke?

En stroke inträffar när hjärnan plötsligt inte får tillräckligt med syrerikt blod. Det kan bero på en blodpropp eller en blödning där ett kärl brister, och kan leda till att man förlorar viktiga funktioner.

Den mänskliga hjärnan är den mest komplexa struktur vi känner till. Varje enskild av de drygt 86 miljarder nervcellerna skickar kemiska och elektriska signaler till över tusen andra celler. Hjärnans komplexitet gör den också sårbar. Skallbenet skyddar mot yttre våld, men en stroke kan skada hjärnan inifrån.

En anledning till hjärnans sårbarhet är dess höga energibehov. Trots att den endast utgör två procent av kroppsvikten, använder hjärnan cirka 25 procent av kroppens syre och förbrukar två tredjedelar av kroppens tillgängliga energi i form av glukos.

Hjärnan behöver ett konstant blodflöde

Hjärnan kan inte lagra syre eller glukos och är därför helt beroende av ett konstant blodflöde. Om blodflödet avbryts av en propp eller en blödning skadas det omgivande området snabbt.

Den vuxna hjärnan har viss förmåga till reparation, men många av de nervceller som dör vid en stroke kan inte återbildas. Det kan leda till bestående funktionsnedsättningar, beroende på vilken del av hjärnan som skadats.

Syrebristen som stroken orsakar kan påverka vilken funktion som helst i hjärnan, och kan leda till både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar. Det kan till exempel leda till att du plötsligt förlorar förmågor som rör tal, känsel och syn. Det kan vara livshotande och kräver akut vård.

Exempel på följder efter en stroke är halvsidig förlamning, afasi, svårigheter att äta och dricka, hjärntrötthet, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, depression, balansproblem, yrsel och humörsvängningar. Det kan även uppstå överkänslighet mot ljus och ljud.

Vilka funktioner som påverkas beror på vilken del av hjärnan som skadats.

AKUT-testet

Läs dig känna igen en stroke. Lär dig AKUT-testet här.

Symtom på stroke

Symtomen vid stroke uppstår plötsligt och varierar beroende på vilken del av hjärnan som drabbats. De är ofta likartade oavsett om orsaken är en blodpropp eller en blödning, även om högt blodtryck är vanligare vid blödning.

Eftersom stroke kan påverka alla delar av hjärnan, kan den ge både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar.

Vanliga symtom är:

  • Plötslig svaghet, domningar eller förlamning i ansikte, arm eller ben – oftast i ena kroppshalvan
  • Svårigheter att tala eller förstå tal
  • Synrubbningar på ett eller båda ögonen
  • Förvirring
  • Yrsel, balanssvårigheter, svindel eller dubbelseende
  • Kraftig huvudvärk utan tydlig orsak

Andra följder kan vara kognitiva svårigheter som hjärntrötthet, minnesproblem och nedsatt koncentrationsförmåga. Även depression, humörsvängningar samt känslighet för ljud och ljus är vanliga.

Vid minsta misstanke om stroke eller TIA* – ring 112 direkt och begär ambulans till sjukhus. Tidig vård är avgörande.

Skador i vänster hjärnhalva

Vänster hjärnhalva styr kroppens högra sida. En skada här kan orsaka känselbortfall, svaghet eller förlamning på höger sida av kroppen. Även synförmågan på högra sidan kan påverkas.

Hos de flesta sitter språkcentrat i vänster hjärnhalva. Skador här kan därför leda till svårigheter att tala, förstå tal, läsa, skriva eller räkna – ett tillstånd som kallas afasi. Vilka språkliga funktioner som påverkas beror på exakt vilket område som skadats.

Skador i höger hjärnhalva

Höger hjärnhalva styr vänstra sidan av kroppen. En skada här kan resultera i känselbortfall eller förlamning på vänster sida. Höger hjärnhalva ansvarar också för sinnesintryck och rumsuppfattning, vilket innebär att skador kan göra det svårt att orientera sig och utföra vardagliga aktiviteter som att äta, dricka eller knyta skor.

Kommunikationen med andra kan också påverkas, eftersom förmågan att tolka mimik och känslor kan försämras. Impulsivt beteende och personlighetsförändringar förekommer.

Skador i höger hjärnhalva kan dessutom leda till neglect, ett tillstånd där individen förbiser allt på vänster sida – exempelvis genom att bara äta från höger sida av tallriken, läsa högra delen av en text eller inte uppfatta personer som står på vänster sida. Neglect kan även förekomma vid skador i vänster hjärnhalva, men är vanligare vid skador på höger sida.

Skador på hjärnstammen

Hjärnstammen, belägen i nedersta delen av skallen, styr flera livsviktiga funktioner såsom blodtryck, hjärtrytm, andning samt reflexer som sväljning och nysning. Skador här kan leda till svårigheter att tugga och svälja. På hjärnstammens topp ligger thalamus, som är den sambandscentral som kopplar ihop flera olika delar av hjärnan. Skador här resulterar i komplexa symtom som kan innefatta sensoriska förändringar, som till exempel förändringar i hur man upplever smak, syn, känsel och hörsel.

Skador på lillhjärnan

Lillhjärnan (cerebellum) är placerad under nackloberna, innanför nackbenet. Här koordineras rörelser, balans och förmåga att anpassa sig till omgivningen. Skador på lillhjärnan leder ofta till svårigheter att samordna rörelser.

Skador i pannloben

Pannloben är ansvarig för planering, viljestyrda rörelser, personlighet, omdöme och koncentrationsförmåga. Här lagras också korttidsminnen, exempelvis för att komma ihåg en inköpslista.

Hos de flesta människor finns ett område i vänster pannlob, Brocas area, där tankar omvandlas till tal.

Skador i hjässloben

I hjässloben bearbetas sinnesintryck till användbar information. Den vänstra delen hanterar problemlösning och matematik, medan den högra styr rumsuppfattning och förmågan att lokalisera kroppen i rummet.

Skador i tinningloberna

Tinningsloberna aktiveras när vi till exempel lyssnar på musik och kopplar hörselintryck till minnen. I den inre delen av tinningloben ligger hippocampus, en struktur nödvändig för att lagra nya minnen och kunskap.

Skador i nackloben

Nackloben tar emot och bearbetar information från ögats synceller och omvandlar synintryck till bilder. Dessa kopplas i sin tur till vårt minne. Skador i nackloben kan leda till försämrad syn.

TIA

* TIA, transitorisk ischemisk attack – även kallad “mini-stroke”. Då är symtomen tillfälliga och går över inom ett dygn, men det är ett tydligt varningstecken. TIA bör alltid ses som ett akut tillstånd som kräver utredning och förebyggande behandling.

Källor

  • Stroke – Special health report från Harvard Medical School

    Läs mer
  • Vårdguiden 1177

    1177 Stroke
Porträttbild av Ragnhild Ahlgren som på Hjärnfonden jobbar som skribent och sakkunnig

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.
Läs mer om Ragnhild Ahlgren

Relaterat

Emma var 15 när hon drabbades av en stroke

Sommarlovet mellan åttan och nian var fullt av fotboll, skratt och vänner. Men under en match föll Emma plötsligt ihop – och vaknade inte förrän två dygn senare. Det som först verkade vara en hjärnskakning visade sig vara en stroke.

Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador

De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.

Samma idé kan lösa två olika strokeproblem

Idag finns inte många behandlingsalternativ när stroken är ett faktum. Docent Anja Meissners forskargrupp arbetar med helt nya sätt att både förebygga stroke och förbättra återhämtningen.

“Mammas hjärna är skadad”

När Beatrice Andersson var 24 år fick hon en kraftig stroke. Hjärnfonden intervjuade henne för två år sedan – då hade hon fortfarande stora utmaningar. Här berättar hon om läget idag.

Det finns för få sätt att hjälpa personer efter en stroke

I dag lever över 140 000 svenskar med funktionsnedsättningar till följd av stroke. Här berättar Arne Lindgren, professor och överläkare, om sin forskargrupps arbete med att hitta möjliga vägar för att förbättra återhämtningen.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta