Äldre kvinna får talträning efter en stroke. Stroke kan påverka vilken funktion som helst i hjärnan, vilket leder till både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar. Hos de flesta människor sitter språkcentra i den vänstra hjärnhalvan och därför kan skador där göra att du får svårt att tala. Du kan då behöva träna talet.

Vad händer i kroppen när du får en stroke?

Den mänskliga hjärnan vägen bara ett och ett halvt kilo men är den mest komplexa struktur som vi känner till. Den har mer än 100 miljarder nervceller som vardera kan skicka kemiska och elektriska signaler till 1000 andra celler. Men hjärnans komplexitet gör den också sårbar. Skallbenet skyddar den mot slag utifrån men ett stroke kan skada den inifrån.

En anledning till att hjärnan är så sårbar är att den kräver mycket energi. Trots att den bara tar upp två procent av en människas kroppsvikt, använder hjärnan cirka tjugofem procent av kroppens syre och förbrukar två tredjedelar av kroppens energi i form av glukos. 

Hjärnan behöver ett konstant blodflöde

Hjärnan kan inte lagra syre eller glukos och är därför beroende av ett konstant blodflöde. Om det stoppas av en propp eller blödning skadas området runt omkring snabbt. 

Den vuxna hjärnan kan reparera sig till en viss del men många av de nervceller som dör vid en stroke kan inte regenereras. Det resulterar därför i en nedsatt funktion som beror på vilken del av hjärnan som skadats. 

Stroke kan påverka vilken funktion som helst i hjärnan, vilket leder till både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar.

Exempel på funktionsnedsättningar efter stroke kan vara halvsidig förlamning, afasi, svårigheter att äta och dricka, hjärntrötthet, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, depression, balanssvårigheter, yrsel och humörsvängningar. Dessutom kan man få problem med ljus och ljud.

Vilka skador du får beror på vilken del av hjärnan som skadas.

Skador i vänster hjärnhalva 

Den vänstra hjärnhalvan kontrollerar den högra sidan av kroppen och en skada där kan resultera i känselbortfall, svaghet eller förlamning på högra sidan. Du kan också få svårt att se saker som finns i ditt högra synfält. 

Hos de flesta människor sitter språkcentra i den vänstra hjärnhalvan och därför kan skador där göra att du får svårt att tala, förstå talat språk, läsa, skriva eller räkna. Det kallas afasi Vilka språkliga svårigheter du får, och hur stora de är, beror på vilken del av hjärnan som är skadad.

Skador i höger hjärnhalva  

Skador i den högra hjärnhalvan kan resultera i förlorad känsel eller förlamning av den vänstra sidan. Den högra hjärnhalvan styr också våra sinnesintryck och förmåga att bedöma avstånd och hastighet. Därför kan en skada där göra det svårt för dig att orientera dig i rummet och och det kan vara svårt att göra vanliga saker som att äta, dricka eller knyta skorna.  

Det kan också bli problem med att kommunicera med andra därför att du har svårt att tolka mimik och känslor. Du kan också få ett mer impulsivt beteende eller andra personlighetsförändringar. 

Skador i höger hjärnhalva kan också leda till att du inte ser eller uppfattar saker och händelser på din vänstra sida. Det kan till och med bli så att du negligerar din vänstra kroppshalva, bara läser texten på högra sidan av papperet, äter maten på högra halvan av tallriken, bara ser högra sidan på en urtavla och helt missar personer som står på din vänstra sida. 

Tillståndet kallas neglekt och kan också förekomma vid skador i vänster hjärnhalva men är vanligare vid skador i höger hjärnhalva. 

Skador på hjärnstammen 

I nedersta delen av skallen ligger hjärnstammen. Här styrs en rad livsviktiga funktioner som till exempel kontroll över blodtryck, hjärtslag, andning samt reflexer som att svälja och nysa. Skador här kan leda till att du får svårt att svälja och tugga. På toppen av hjärnstammen ligger thalamus som bl a styr vårt medvetande och skador här kan gör att du blir medvetslös.

Skador på lillhjärnan

Lillhjärnan, cerebellum, sitter under storhjärnans nacklober, innanför nackbenet. Härifrån koordineras våra rörelser, vår balans och vår förmåga att agera i förhållande till omgivningen. Skador på lillhjärnan leder bland annat till svårigheter att koordinera rörelser.

Pannloben

Här sätter vi igång planering av framtiden och påbörjar våra viljestyrda rörelser. Vår personlighet, omdömesförmåga och koncentrationsförmåga sitter här och vi kan även korttidslagra information här, till exempel om man ska komma ihåg en inköpslista. Hos de flesta människor finns ett område i vänster pannlob, Brocas area, där tankar görs om till ord.

Hjässloben

Här bearbetas alla sinnesintryck till användbar kunskap. Den vänstra sidan gör att vi kan lösa matematiska problem och den högra sidan kontrollerar rumsuppfattning så att vi  vet var i rummet vår kropp befinner sig.

Tinningsloberna

Tinningsloberna aktiveras då vi till exempel lyssnar på musik och kopplar ihop våra hörselintryck med vårt minne. I den inre delen av tinningloben ligger hippocampus, en sjöhästliknande formation innanför den egentliga hjärnbarken. Hippocampus är nödvändig för inlärning av ny kunskap.

Nackloben

Hit förs information från ögats synceller, bearbetas och omvandlar synintrycken till bilder som i sin tur sammankopplas med minnet. Skador här gör att synen försämras.

Källor: Stroke – Special health report från  Harvard Medical School, Vårdguiden 1177

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanor.

”Vi måste göra mer för dem som lider efter en stroke”

Stroke orsakas oftast av en blodpropp, men 15 procent av fallen beror på hjärnblödning. Ett sådant fall var Åsa Westlund, som oväntat insjuknade vid 53 års ålder. Läs hennes berättelse och se vad hon önskar sig av hjärnforskningen.

Martin-Hummel-Gradén med sin dotter

När dottern föddes låg Martin förlamad efter en stroke

Stroke är den enskilt vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar. En som har drabbats väldigt hårt är Martin Hummel-Gradén. Här berättar hans sambo Carin Hesselroth om deras krossade familjedröm – och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Maja Berg var bara 21 år när hon fick en stroke.

Vem som helst kan drabbas av stroke

Risken för stroke ökar med stigande ålder. Men vi måste komma ihåg att var 25:e fall utgörs av personer under 50 år – om vi glömmer det kan livsviktig vård fördröjas. Det är Maja Berg ett bra exempel på. Läs hennes berättelse om att drabbas av stroke vid 21 års ålder.

Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Avancerad strokeforskning kan ge vården en bättre verktygslåda

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får  svåra men. Hjärnforskaren Saema Ansars forskargrupp arbetar nu parallellt med två lovande behandlingsmetoder. Här berättar hon mer och ber om ditt fortsatta stöd.

Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke

Hjärnforskningen måste få rätt förutsättningar

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.

Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.