Hjärnfonden
Ge en gåva
Äldre kvinna får talträning efter en stroke.

Stroke kan påverka vilken funktion som helst i hjärnan, vilket leder till både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar. Hos de flesta människor sitter språkcentra i den vänstra hjärnhalvan och därför kan skador där göra att du får svårt att tala. Du kan då behöva träna talet.

Vad händer i kroppen när du får en stroke?

Den mänskliga hjärnan vägen bara ett och ett halvt kilo men är den mest komplexa struktur som vi känner till. Den har mer än 100 miljarder nervceller som vardera kan skicka kemiska och elektriska signaler till 1000 andra celler. Men hjärnans komplexitet gör den också sårbar. Skallbenet skyddar den mot slag utifrån men ett stroke kan skada den inifrån.

En anledning till att hjärnan är så sårbar är att den kräver mycket energi. Trots att den bara tar upp två procent av en människas kroppsvikt, använder hjärnan cirka tjugofem procent av kroppens syre och förbrukar två tredjedelar av kroppens energi i form av glukos. 

Hjärnan behöver ett konstant blodflöde

Hjärnan kan inte lagra syre eller glukos och är därför beroende av ett konstant blodflöde. Om det stoppas av en propp eller blödning skadas området runt omkring snabbt. 

Den vuxna hjärnan kan reparera sig till en viss del men många av de nervceller som dör vid en stroke kan inte regenereras. Det resulterar därför i en nedsatt funktion som beror på vilken del av hjärnan som skadats. 

Stroke kan påverka vilken funktion som helst i hjärnan, vilket leder till både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar.

Exempel på funktionsnedsättningar efter stroke kan vara halvsidig förlamning, afasi, svårigheter att äta och dricka, hjärntrötthet, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, depression, balanssvårigheter, yrsel och humörsvängningar. Dessutom kan man få problem med ljus och ljud.

Vilka skador du får beror på vilken del av hjärnan som skadas.

Skador i vänster hjärnhalva 

Den vänstra hjärnhalvan kontrollerar den högra sidan av kroppen och en skada där kan resultera i känselbortfall, svaghet eller förlamning på högra sidan. Du kan också få svårt att se saker som finns i ditt högra synfält. 

Hos de flesta människor sitter språkcentra i den vänstra hjärnhalvan och därför kan skador där göra att du får svårt att tala, förstå talat språk, läsa, skriva eller räkna. Det kallas afasi Vilka språkliga svårigheter du får, och hur stora de är, beror på vilken del av hjärnan som är skadad.

Skador i höger hjärnhalva  

Skador i den högra hjärnhalvan kan resultera i förlorad känsel eller förlamning av den vänstra sidan. Den högra hjärnhalvan styr också våra sinnesintryck och förmåga att bedöma avstånd och hastighet. Därför kan en skada där göra det svårt för dig att orientera dig i rummet och och det kan vara svårt att göra vanliga saker som att äta, dricka eller knyta skorna.  

Det kan också bli problem med att kommunicera med andra därför att du har svårt att tolka mimik och känslor. Du kan också få ett mer impulsivt beteende eller andra personlighetsförändringar. 

Skador i höger hjärnhalva kan också leda till att du inte ser eller uppfattar saker och händelser på din vänstra sida. Det kan till och med bli så att du negligerar din vänstra kroppshalva, bara läser texten på högra sidan av papperet, äter maten på högra halvan av tallriken, bara ser högra sidan på en urtavla och helt missar personer som står på din vänstra sida. 

Tillståndet kallas neglekt och kan också förekomma vid skador i vänster hjärnhalva men är vanligare vid skador i höger hjärnhalva. 

Skador på hjärnstammen 

I nedersta delen av skallen ligger hjärnstammen. Här styrs en rad livsviktiga funktioner som till exempel kontroll över blodtryck, hjärtslag, andning samt reflexer som att svälja och nysa. Skador här kan leda till att du får svårt att svälja och tugga. På toppen av hjärnstammen ligger thalamus som bl a styr vårt medvetande och skador här kan gör att du blir medvetslös.

Skador på lillhjärnan

Lillhjärnan, cerebellum, sitter under storhjärnans nacklober, innanför nackbenet. Härifrån koordineras våra rörelser, vår balans och vår förmåga att agera i förhållande till omgivningen. Skador på lillhjärnan leder bland annat till svårigheter att koordinera rörelser.

Pannloben

Här sätter vi igång planering av framtiden och påbörjar våra viljestyrda rörelser. Vår personlighet, omdömesförmåga och koncentrationsförmåga sitter här och vi kan även korttidslagra information här, till exempel om man ska komma ihåg en inköpslista. Hos de flesta människor finns ett område i vänster pannlob, Brocas area, där tankar görs om till ord.

Hjässloben

Här bearbetas alla sinnesintryck till användbar kunskap. Den vänstra sidan gör att vi kan lösa matematiska problem och den högra sidan kontrollerar rumsuppfattning så att vi  vet var i rummet vår kropp befinner sig.

Tinningsloberna

Tinningsloberna aktiveras då vi till exempel lyssnar på musik och kopplar ihop våra hörselintryck med vårt minne. I den inre delen av tinningloben ligger hippocampus, en sjöhästliknande formation innanför den egentliga hjärnbarken. Hippocampus är nödvändig för inlärning av ny kunskap.

Nackloben

Hit förs information från ögats synceller, bearbetas och omvandlar synintrycken till bilder som i sin tur sammankopplas med minnet. Skador här gör att synen försämras.

Källor: Stroke – Special health report från  Harvard Medical School, Vårdguiden 1177

 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Bild på Katharina Stibrant Sunnerhagen.

”Det krävs nya forskningsframsteg för att stroke ska kunna stoppas”

WHO:s expert på strokerehabilitering, professor Katharina Stibrant Sunnerhagen, leder en stor forskargrupp som får stöd från Hjärnfonden. Här berättar hon om sitt livsviktiga arbete – och förklarar varför gåvor till hjärnforskningen är så viktiga.
En bild på Angela och hennes mamma Inger som drabbades av stroke.

Inger drabbades av stroke flera gånger

En stroke kan orsakas av en blodpropp i hjärnan eller av en hjärnblödning. Under livets gång drabbades Inger Engström av båda varianterna – den sista gången återhämtade hon sig aldrig. Här berättar dottern Angela om Ingers sjukdomstid.
Porträtt på hjärnforskaren Anna Falk som forskar på stroke.

Målet är att kunna reparera strokeskador i hjärnan

Det unika med stamceller är att de kan förvandla sig till olika typer av specialiserade celler. Därför vill professor Anna Falk utveckla en stamcellsbehandling för strokedrabbade. Här berättar hon mer om sitt banbrytande arbete och forskargruppens behov av resurser.
Professor Marcela Pekna

Hopp om bättre återhämtning efter stroke

En effektiv behandling för flertalet strokedrabbade – även de som i dag inte hinner få vård inom de första timmarna. Det är målet med en experimentell metod som med stor framgång prövats i en internationell studie ledd från Göteborgs universitet.
Porträttbild på forskaren Karsten Ruscher

Svensk strokeforskning ger hopp till många drabbade

Varje år får tusentals svenskar livslånga funktionsnedsättningar till följd av stroke. Går det att förbättra hjärnans återhämtning? Det tror hjärnforskaren Karsten Ruscher – som hoppas få fram en ny behandling

Julias stroke gav upphov till Yolita

När Julia Andrén fick en stroke skapade hon klädvarumärket Yolita för att stötta hjärnforskningen genom en egen insamling till Hjärnfonden. Här är hennes berättelse.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta