Rökning är en riskfaktor för stroke Rökning är en stark riskfaktor för alla typer av stroke, både infarkter och blödningar. Rökare har dubbelt så hög risk att drabbas av stroke jämfört med icke-rökare.

10 riskfaktorer för stroke

Kan man förebygga stroke och vilka riskfaktorer finns det? Några av dem, som ålder och genetik är bortom din kontroll medan andra som kolesterolvärde, rökning och fysisk aktivitet är saker du själv kan påverka. Det finns också ett starkt samband med medicinska riskfaktorer som högt blodtryck, hjärtflimmer och diabetes. Därför är det bra att du har koll på ditt hälsotillstånd.

Högt blodtryck

Högt blodtryck (hypertoni) är den vanligaste orsaken till stroke. Personer med högt blodtryck har tre gånger större risk att få stroke jämfört med dem som inte har någon blodtryckshöjning. Det är inte så lätt att veta om man har för högt blodtryck, lätt huvudvärk och trötthet kan vara ett tecken. Därför är det bra att man då och då kontrollerar sitt blodtryck. Vid högre blodtryck kan behandling ges med blodtryckssänkande läkemedel.

Förmaksflimmer

Förmaksflimmer medför en ökad risk att drabbas av stroke. Förmaksflimmer innebär en snabb, oregelbunden aktivering av hjärtats förmak som leder till oregelbunden hjärtrytm. Det gör att hjärtat inte kan pumpa runt blodet i kroppen så effektivt som det brukar göra, vilket gör att det lättare bildas blodproppar som kan följa med blodet och täppa till kärl i hjärnan. Blodförtunnande läkemedel är en behandling som kan minska risken för blodproppsbildning och stroke.

Rökning

Rökning är en stark riskfaktor för alla typer av stroke, både proppar och blödningar. Rökare har dubbelt så hög risk att drabbas av stroke jämfört med icke-rökare. En viktig och effektiv åtgärd för att minska risken är förstås att sluta röka.

Diabetes

Diabetiker löper två till tre gånger högre risk att drabbas av stroke. Detta på grund av att höga blodsockervärden kan leda till en ökning av fett i blodkärlen vilket ger en åderförkalkning i blodkärlen.

Otillräcklig fysisk aktivitet

Stillasittande och fysisk inaktivitet är riskfaktorer. Att öka den dagliga fysiska aktiviteten kan minska risken för stroke. WHO rekommenderar att vi rör på oss 30 minuter om dagen minst 5 dagar i veckan.

Höga blodfetter

Kolesterol och triglycerider är de två sorters fett som framför allt finns i blodet, men även i cellerna. Triglyceriderna används som energi i kroppen och kolesterolet behövs för att bygga celler och bilda hormoner. Blir halterna av blodfetterna för höga kan det börja lagras fett inne i blodkärlen. Det är en betydande riskfaktor. Höga halter av blodfetter ger inga besvär och kan bara upptäckas med hjälp av ett blodprov.

Förträngning i halspulsådern

Halspulsådrorna går upp på sidan av halsen. De är viktiga artärer för tillförseln av blod till den främre delen av hjärnan och via förgreningar till ögon, panna och näsa. Förträngning innebär att halspulsådern och andra artärer som ligger i halsen förträngs pga av plack som fastnar i blodkärlet. Det minskar flödet av blod och näringsämnen till hjärnan och ökar risken för stroke, eftersom plack kan bli så allvarliga att en artär kan blockeras nästan helt. Operation kan ibland behövas för att minska risken för stroke.

Tidigare stroke eller TIA

Om man har drabbats av en stroke har man en ökad risk att drabbas igen. För att minska risken och förebygga att man får en till stroke är det viktigt att förändra riskbeteenden som låg fysisk aktivitet, rökning, dåliga kostvanor, stress och pressad livssituation

TIA (Transitorisk Ischemisk Attack) beror på att en liten blodpropp en kort stund täpper till blodcirkulationen i ett litet kärl i hjärnan. Blodcirkulationen brukar snart bli som den ska igen och därför hinner inte någon bestående skada uppstå. Men om du får en TIA finns det en risk för att du får en ny eller större blodpropp inom de närmaste dygnen. Viktigt att söka vård omgående även om besvären gått över.

Hög ålder

Stroke förekommer i alla åldrar men är mycket vanligare bland äldre än bland yngre. Risken att drabbas av stroke ökar med stigande ålder. 2017 var 75 procent av de som insjuknade i stroke  70 år eller äldre.

Ärftlighet

Om det förekommer stroke i släkten, hos biologiska föräldrar eller syskon, har du själv en ökad risk för att få en stroke. En del av riskökningen beror på att till exempel högt blodtryck och höga blodfetter kan vara ärftligt. Men även diabetes som har en hög ärftlighet är också en riskfaktor.

Källor: Socialstyrelsen, Vård Skåne, Läkartidningen, Folkhälsomyndigheten, Vårdguiden, Göteborgs universitet

Läs mer om stroke här

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanor.

”Vi måste göra mer för dem som lider efter en stroke”

Stroke orsakas oftast av en blodpropp, men 15 procent av fallen beror på hjärnblödning. Ett sådant fall var Åsa Westlund, som oväntat insjuknade vid 53 års ålder. Läs hennes berättelse och se vad hon önskar sig av hjärnforskningen.

Martin-Hummel-Gradén med sin dotter

När dottern föddes låg Martin förlamad efter en stroke

Stroke är den enskilt vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar. En som har drabbats väldigt hårt är Martin Hummel-Gradén. Här berättar hans sambo Carin Hesselroth om deras krossade familjedröm – och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Maja Berg var bara 21 år när hon fick en stroke.

Vem som helst kan drabbas av stroke

Risken för stroke ökar med stigande ålder. Men vi måste komma ihåg att var 25:e fall utgörs av personer under 50 år – om vi glömmer det kan livsviktig vård fördröjas. Det är Maja Berg ett bra exempel på. Läs hennes berättelse om att drabbas av stroke vid 21 års ålder.

Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Avancerad strokeforskning kan ge vården en bättre verktygslåda

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får  svåra men. Hjärnforskaren Saema Ansars forskargrupp arbetar nu parallellt med två lovande behandlingsmetoder. Här berättar hon mer och ber om ditt fortsatta stöd.

Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke

Hjärnforskningen måste få rätt förutsättningar

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.

Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.