Hjärnfonden
Ge en gåva
Man som arbetar i trädgården.

WHO rekommenderar att du som är vuxen, från 18 år och uppåt, rör dig minst 150 minuter varje vecka. Att arbeta i trädgården är ett sätt att röra sig.

Fem tips på hur du minskar risken för stroke 

Varje år får ca 25 000 personer i Sverige stroke.  Genom att göra förändringar i livsstilen kan du minska risken att drabbas. 

1. Sluta rök  

Rökning mångdubblar risken för att få stroke så genom att sluta röka minskar du risken väsentligt. Rökning ökar blodtrycket och påskyndar förkalkningen av blodkärlen. Även passiv rökning ökar risken. 

2. Rör på dig 

Din kropp är byggd för rörelse. WHO rekommenderar att du som är vuxen, från 18 år och uppåt, rör dig minst 150 minuter varje vecka. Det ska vara aktiviteter som gör att du känner dig varm och att pulsen går upp.  Gör något som du tycker är roligt. Cykla, ta en rask promenad, arbeta i trädgården, simma eller jogga. Du behöver vara aktiv 30 minuter fem dagar i veckan för att uppnå WHOs rekommendation.  

3. Ät en hälsosam kost 

Hälsosamma matvanor kan bidra till att minska risken för att du ska få stroke.  Ät en kost rik på grönsaker, fisk, skaldjur, kyckling, baljväxter, frukt, nötter och bär. Välj fullkorn när du äter pasta, bröd, gryn och ris. Använd nyttiga oljor som rapsolja och olivolja och dra ner på mängden smör. Minska din konsumtion av rött kött och charkuteriprodukter.   

4. Håll koll på vikten 

Övervikt och fetma är ett av våra allvarligaste folkhälsoproblem.I dag är hälften av alla vuxna män, drygt en tredjedel av alla kvinnor och vart femte barn överviktiga eller feta. Om man är överviktig eller fet ökar risken för att man ska drabbas av stroke. Dessutom påverkar övervikt flera riskfaktorer för stroke som högt blodtryck och höga blodfetter.  

WHO har tagit fram ett internationellt mått på övervikt och fetma som kallas BMI – Body Mass Index. Måttet bygger på förhållandet mellan längd och vikt. 

Man räknar ut sitt BMI genom att ta sin vikt i kilo delat med sin längd i meter i kvadrat. En person som väger 68 kilo och är 1,67 meter lång har alltså ett BMI på 68/(1,67 x 1,67) = 24. 

Ett BMI på mellan 18,5 och 25 räknas man som normalviktig, mellan 25 0ch 30 som överviktig och över 30 som fet. 

5. Drick måttligt med alkohol 

Högt intag av alkohol ökar risken för högt blodtryck, vilket i sin tur ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Enligt de nordiska näringsrekommendationerna bör intaget begränsas till högst 10 gram alkohol per dag för kvinnor och högst 20 gram per dag för män. En flaska starköl (33 cl) innehåller cirka 15 gram alkohol. Ett glas vin (15 cl) lika mycket. 

Alkohol innehåller också en hel del kalorier vilket i sin tur kan ge ökad vikt och ökade kolesterolvärden. 

Källor: Vårdguiden, LivsmedelsverketStroke – Special health report från  Harvard Medical School

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Emma var 15 när hon drabbades av en stroke

Sommarlovet mellan åttan och nian var fullt av fotboll, skratt och vänner. Men under en match föll Emma plötsligt ihop – och vaknade inte förrän två dygn senare. Det som först verkade vara en hjärnskakning visade sig vara en stroke.

Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador

De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.

Samma idé kan lösa två olika strokeproblem

Idag finns inte många behandlingsalternativ när stroken är ett faktum. Docent Anja Meissners forskargrupp arbetar med helt nya sätt att både förebygga stroke och förbättra återhämtningen.

“Mammas hjärna är skadad”

När Beatrice Andersson var 24 år fick hon en kraftig stroke. Hjärnfonden intervjuade henne för två år sedan – då hade hon fortfarande stora utmaningar. Här berättar hon om läget idag.

Det finns för få sätt att hjälpa personer efter en stroke

I dag lever över 140 000 svenskar med funktionsnedsättningar till följd av stroke. Här berättar Arne Lindgren, professor och överläkare, om sin forskargrupps arbete med att hitta möjliga vägar för att förbättra återhämtningen.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta