Bipolärdagen den 30 mars. Pojke sitter på en brygga och tittar ut över Den 30 mars är det internationella bipolärdagen, en dag för att uppmärksamma en sjukdom som drabbar omkring två procent av befolkningen och som skapar mycket lidande för den som är drabbad.

Internationella bipolärdagen den 30 mars

Den 30 mars är det internationella bipolärdagen, en dag för att uppmärksamma en sjukdom som drabbar omkring 1-3 procent av befolkningen och som skapar mycket lidande för den som är drabbad.

Bipolär sjukdom innebär att man i perioder är antingen manisk eller deprimerad. Däremellan kan du må bra och leva som vanligt. Vid de maniska perioderna kan man förlora omdömet och bete sig på ett sätt som skapar problem i till exempel relationer, arbete och för sin privata ekonomi. När man är deprimerad kan allt kännas svårt och man förlorar sin livsglädje.

Bipolär sjukdom är ett livslångt tillstånd med hög ärftlighet. Sjukdomen behandlas framför allt med läkemedel men eftersom sjukdomen innefattar tillstånd av mani och depression behövs ofta flera olika mediciner.

Du som har bipolär sjukdom behöver söka vård eftersom sjukdomen kan göra att du ibland mår mycket dåligt. Vid depressivt skov kan symtomen vara mycket svåra med stor självmordsrisk

Vad orsakar bipolär sjukdom?

Vad som orsakar bipolär sjukdom är fortfarande inte helt känt, men man vet att både arv och miljö spelar in. Förmodligen är flera gener inblandade vid utvecklingen av bipolär sjukdom. De påverkar tillverkningen och omsättningen av viktiga proteiner i hjärnans celler.

Forskning om bipolär sjukdom

Just nu forskas det mycket om de genetiska orsakerna till bipolär sjukdom. Det är känt sedan länge att ärftligheten för bipolära syndrom är hög, men det har varit svårt att hitta orsakerna bakom. Skälet är att bipolär sjukdom, precis som exempelvis diabetes och högt blodtryck, är en genetiskt komplex sjukdom. Stora internationella studier har identifierat en rad genvarianter som har betydelse för bipolär sjukdom.

 

Här kan du läsa mer om bipolär sjukdom

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Publicerad: 2020-03-30

Relaterat

Henrik Wahlström

Henrik vill att vi vågar tala om psykisk ohälsa

Den 1 januari i år gick Instagramprofilen Henrik Wahlström ut och berättade att han har bipolär sjukdom för sin stora följarskara. Bakom beslutet låg en önskan om att ge hopp åt människor som lider av psykisk ohälsa, som han själv gjort under stor del av sitt liv. Hjärnfonden har pratat med Henrik om hans engagemang för att öka öppenheten om psykisk ohälsa.

Läs mer
Forskare pipetterar celler vid ett mikroskop

Hur kan behandlingen av bipolär sjukdom förbättras?

Martin Schalling, professor på Karolinska Institutet, forskar om bipolär sjukdom. Ett mål för hans forskning är bl a att förstå hur litium, den vanligaste behandlingen av sjukdomen, verkar och varför alla patienter inte svarar lika bra på behandlingen.

Läs mer
Magnus Werner

Försäkringskassans avslag blev vändpunkten

Han har försökt ta livet av sig flera gånger och har levt med diagnosen bipolär sjukdom i fyrtio år. I dag arbetar Magnus Werner som brukarsamordnare på region Sörmland och föreläser bl a om suicidprevention.

Läs mer
Jonatan har bipolär sjukdom

“Jag blir som en ångvält. Allt ljus ska vara på mig”

Jonatan lever med bipolär sjukdom. Det innebär att han lever med toppar och dalar i tillvaron. I topparna vill han ha all uppmärksamhet. Klicka på pilen i bilden och se en film där han berättar.

Läs mer
Lars Olson, professor i neurologi på Karolinska Institutet

Hjärnforskningen är vårt enda hopp – men vi saknar resurser

Lars Olson har ägnat över 5O år åt hjärnforskning. Under åren har han bland annat hunnit bli professor i neurobiologi och medgrundare till Hjärnfonden. Tyvärr har han också blivit expert på resursbrist – ett ständigt problem för hjärnforskningen. Här berättar han om forskningsläget och varför ditt stöd är så viktigt.

Läs mer

Alexander Viktorin vill förbättra vården vid bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som drabbar 1-3 procent av befolkningen. Den behandlas framför allt med läkemedel men eftersom sjukdomen innefattar tillstånd av mani och depression behövs ofta flera olika läkemedel. Hjärnfondens postdoktorala stipendiat Alexander Viktorin från Karolinska Institutet kommer att undersöka effekten av enskilda och kombinerade läkemedel på sjukdomen.

Läs mer