Hjärnfonden
Ge en gåva
Strokeforskare Marcela Pekna, professor i neuroimmunologi, Göteborgs universitet

Marcela Pekna, professor i neuroimmunologi, Göteborgs universitet.

Hjärnforskningen är många strokedrabbades största hopp

De senaste 20 åren har vi sett stora framsteg i kampen mot stroke. Vi har både blivit bättre på att förebygga sjukdomen och att behandla den i det akuta skedet. Däremot är vägen tillbaka efter en stroke i stort sett lika lång och svår som förut. Här behövs ett genombrott. Här berättar professor Marcela Pekna om sin hoppingivande hjärnforskning.

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke. En vanlig följd är olika typer av funktionsnedsättningar, som innebär att många behöver genomgå en både utdragen och krävande rehabilitering. Trots det blir långt från alla fullt återställda. Därför arbetar jag och min forskargrupp på ett läkemedel som både kan skynda på och förbättra återhämtningen. Nu hoppas jag på ditt stöd!

Min forskargrupp var först i världen med att visa att en särskild del av immunförsvaret stimulerar nybildning av nervceller i hjärnan, både i den friska hjärnan och efter en stroke. Vi kunde då se att en viss molekyl, C3a, spelade en viktig roll. Sedan visade vi att möss återhämtar sig snabbare efter en stroke när de behandlas med C3a.

Läkemedel som hjälper rehabilitering av stroke

Nästa steg är nu att hitta enklare molekyler med samma funktion. Problemet med C3a är nämligen att den är extremt dyr att få fram. Vi har några lovande kandidater, men det kräver samarbete med andra experter – och många olika experiment. Allt det här är väldigt dyrt, så varje krona vi får gör verkligen skillnad. Lyckas vi så kan det på sikt minska mycket lidande.

Jag vet att många strokedrabbade väntar otåligt på ett läkemedel som gör rehabiliteringen mer effektiv. Med jämna mellanrum får jag mejl från människor som undrar hur min forskning går och om de kan få behandling med ”mina” molekyler. Tyvärr är vi inte där än, men vårt mål är att ganska snart inleda kliniska tester.

Strokeforskningen behöver mer resurser

Vårt största bekymmer på vägen är egentligen finansieringen. Det satsas alldeles för lite på strokeforskning i Sverige – trots att det handlar om en folksjukdom som slår väldigt hårt mot både den som drabbas och de anhöriga. Stödet från Hjärnfonden har därför varit avgörande för mig och min forskargrupp. Nu hoppas jag att du vill fortsätta stödja livsviktig hjärnforskning. Ge en gåva redan idag!

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Emma var 15 när hon drabbades av en stroke

Sommarlovet mellan åttan och nian var fullt av fotboll, skratt och vänner. Men under en match föll Emma plötsligt ihop – och vaknade inte förrän två dygn senare. Det som först verkade vara en hjärnskakning visade sig vara en stroke.

Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador

De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.

Samma idé kan lösa två olika strokeproblem

Idag finns inte många behandlingsalternativ när stroken är ett faktum. Docent Anja Meissners forskargrupp arbetar med helt nya sätt att både förebygga stroke och förbättra återhämtningen.

“Mammas hjärna är skadad”

När Beatrice Andersson var 24 år fick hon en kraftig stroke. Hjärnfonden intervjuade henne för två år sedan – då hade hon fortfarande stora utmaningar. Här berättar hon om läget idag.

Det finns för få sätt att hjälpa personer efter en stroke

I dag lever över 140 000 svenskar med funktionsnedsättningar till följd av stroke. Här berättar Arne Lindgren, professor och överläkare, om sin forskargrupps arbete med att hitta möjliga vägar för att förbättra återhämtningen.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta