Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Marcela Pekna

Professor i neuroimmunologi, Göteborgs universitet

Lästid: 2 minuter

Hjärnforskningen är många strokedrabbades största hopp

De senaste 20 åren har vi sett stora framsteg i kampen mot stroke. Vi har både blivit bättre på att förebygga sjukdomen och att behandla den i det akuta skedet. Däremot är vägen tillbaka efter en stroke i stort sett lika lång och svår som förut. Här behövs ett genombrott. Här berättar professor Marcela Pekna om sin hoppingivande hjärnforskning.

Porträtt av strokeforskaren professor Marcela Pekna.

Marcela Pekna, professor i neuroimmunologi, Göteborgs universitet.

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke. En vanlig följd är olika typer av funktionsnedsättningar, som innebär att många behöver genomgå en både utdragen och krävande rehabilitering. Trots det blir långt från alla fullt återställda. Därför arbetar jag och min forskargrupp på ett läkemedel som både kan skynda på och förbättra återhämtningen. Nu hoppas jag på ditt stöd!

Min forskargrupp var först i världen med att visa att en särskild del av immunförsvaret stimulerar nybildning av nervceller i hjärnan, både i den friska hjärnan och efter en stroke. Vi kunde då se att en viss molekyl, C3a, spelade en viktig roll. Sedan visade vi att möss återhämtar sig snabbare efter en stroke när de behandlas med C3a.

Läkemedel som hjälper rehabilitering av stroke

Nästa steg är nu att hitta enklare molekyler med samma funktion. Problemet med C3a är nämligen att den är extremt dyr att få fram. Vi har några lovande kandidater, men det kräver samarbete med andra experter – och många olika experiment. Allt det här är väldigt dyrt, så varje krona vi får gör verkligen skillnad. Lyckas vi så kan det på sikt minska mycket lidande.

Jag vet att många strokedrabbade väntar otåligt på ett läkemedel som gör rehabiliteringen mer effektiv. Med jämna mellanrum får jag mejl från människor som undrar hur min forskning går och om de kan få behandling med ”mina” molekyler. Tyvärr är vi inte där än, men vårt mål är att ganska snart inleda kliniska tester.

Strokeforskningen behöver mer resurser

Vårt största bekymmer på vägen är egentligen finansieringen. Det satsas alldeles för lite på strokeforskning i Sverige – trots att det handlar om en folksjukdom som slår väldigt hårt mot både den som drabbas och de anhöriga. Stödet från Hjärnfonden har därför varit avgörande för mig och min forskargrupp. Nu hoppas jag att du vill fortsätta stödja livsviktig hjärnforskning. Ge en gåva redan idag!

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer

Filips fågelholkar – ett hantverk som gör skillnad för hjärnforskningen

Filip lever med epilepsi efter en stroke i fosterstadiet. När han var fem år började han snickra fågelholkar med sin morfar. I dag har över 2 500 holkar byggts och 50 000 kronor skänkts till hjärnforskningen.
Läs mer
Karolin Storck ligger i en sjukhussäng med maskiner runt omkring sig.

Stroke, 27 år och “locked-in”

Efter en allvarlig hjärnblödning kunde Karolin bara röra ögonen. Nu vill hon visa att återhämtning är möjlig, även när allt känns omöjligt.
Läs mer
Flera personer passerar startlinjen i ett lopp.

Efter hjärnblödningen startade hon Hjärnresan

Efter en allvarlig skidolycka med hjärnblödning och två veckors koma tvingades Anna-Karin Mattsson börja om från början. Tre år senare springer hon igen – och arrangerar sitt eget motionslopp till stöd för hjärnforskningen. Trots storm, regn och fallna träd blev Hjärnresan en kraftfull hyllning till livet.
Läs mer
Porträtt av Arne Lindgren.

Smartare strokevård med blodprov och genetik

Arne Lindgren vill undersöka hur genetik, blodprover och kliniska symtom påverkar återhämtningen efter en stroke. Målet är att utveckla mer individanpassad vård och rehabilitering – så fler får chansen till ett bättre liv efter sin stroke.
Läs mer
Porträtt av Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Så skyddar motion din hjärna

Forskning visar att fysisk aktivitet på fritiden och vid transport – inte på jobbet – kan minska risken för stroke och förbättra prognosen för de som drabbas.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta