Hjärnfonden
Ge en gåva
Christer Betsholzt

Christer Betsholzt, professor vid Karolinska Institutet.

Alzheimerforskning med oväntade samband

Christer Betsholtz är professor i vaskulär biologi och forskar på blodkärlens betydelse vid Alzheimers sjukdom. Här är kunskapen ännu begränsad och därför potentialen stor att bryta ny mark. För drygt ett år sedan tilldelades hans forskargrupp extra forskningsstöd från Hjärnfonden – tack vare ett extraordinärt stort testamente.

Hur hänger blodkärl och Alzheimer ihop?

– Blodkärlen i hjärnan är väldigt specialiserade. Vår hypotes är att denna specialisering störs och då bidrar till sjukdomsprocessen. Det undersöker vi nu genom att jämföra hjärnans blodkärl hos friska möss med dem i Alzheimersjuka hjärnor. Till vår hjälp har vi både vävnadsprover från avlidna människor och så kallade Alzheimermöss. På så sätt kan vi se om och hur hjärnans blodkärl påverkas av sjukdomen.

Det här är ett ganska outforskat område, vad kan ert arbete leda till?

– Vår förhoppning är att ta fram detaljerade “molekylära kartor” över hjärnans blodkärl med och utan Alzheimers sjukdom. Tanken är att de här kartorna sedan kan göra stor nytta i framtida experiment och för att få nya idéer.

Ni har redan gjort vissa framsteg. Kan du berätta?

– Enkelt uttryckt så har vi lyckats förbättra våra grundförutsättningar. Vi har fått fram en optimal typ av Alzheimermus och även förbättrat våra molekylära metoder. Det innebär att vi kommer att kunna dra tydligare slutsatser om hur blodkärlen påverkas av Alzheimer, så jag är väldigt nöjd och hoppfull.

Ditt team har också gjort ett oväntat covid-19-fynd?

– Ja, det var inget vi hade planerat, men vi upptäckte att en typ av celler i hjärnans blodkärl tycks vara extra mottagliga för coronaviruset. Därför ska vi nu undersöka om Alzheimerpåverkade kärl gör hjärnan mer mottaglig för coronaviruset och om det kan leda till förvärrade hjärnskador hos covid-19 patienter som samtidigt har tidig Alzheimer.

Hur viktigt har det särskilda bidraget från Hjärnfonden varit?

– Det har gjort det möjligt för mig och min forskargrupp att utforska vägar vi annars inte hade gått. Och det är då de oväntade upptäckterna kan komma – som med coronaviruset!

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

“Vem som helst kan drabbas av Alzheimers sjukdom”

Hjärnforskaren Per Nilsson kämpar mot Alzheimer på flera sätt. På jobbet söker han efter nya behandlingsmetoder och på fritiden hjälper han sin sjuka pappa. Här berättar han om behovet av nya framsteg.
Ett porträtt på Joakim och hans mamma Rigmor.

Att förlora sin mamma i Alzheimer

Joakim har stöttat sin mamma genom all den smärta, sorg och ångest som sjukdomen Alzheimer innebär. Samtidigt har han med ord, bilder och filmer dokumenterat hela resan fram till slutet.

På jakt efter Alzheimerledtrådar

Inte bara hjärnans nervceller drabbas vid Alzheimers sjukdom – de senaste åren har det visat sig att även hjärnans blodkärl tar skada. Detta komplexa kärlsystem är dock ganska outforskat, skriver professor Christer Betsholtz. Det tänker han och hans forskargrupp ändra på nu
Ett kollage med en sjukskötare som sitter på en tändsticksask mot grön bakgrund.

Vårdens utveckling vid Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar

Den 16 oktober deltar Hjärnfonden i ett symposium på temat vårdutveckling vid Alzheimers sjukdom, arrangerat av Stiftelsen Solstickan, Karolinska Institutet och professor Bengt Winblad.
En sjuksyster tar blodprover.

Ny studie: Blodprov avslöjar Alzheimer

Ett enkelt blodprov som kan upptäcka Alzheimers sjukdom har testats inom vården. Träffsäkerheten är på 90 procent, enligt en studie från Lunds universitet. Studien är delvis finansierad av Hjärnfondens givare. 
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta