Hjärnfonden
Ge en gåva
Lars Olson, professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

“Du gör skillnad för hjärnforskningen”

Professor Lars Olson har ägnat sig åt hjärnforskning sedan början av 60-talet. Mycket har förstås hänt under åren, men en röd tråd som han ser är den ständiga bristen på resurser. Därför var han med och grundande Hjärnfonden för snart 30 år sedan. Här berättar han mer om aktuell hjärnforskning och varför ditt stöd är så viktigt nu.

Tack vare Hjärnfondens arbete har svensk hjärnforskning fått betydligt bättre förutsättningar. Tyvärr räcker inte det. Idag utgör nämligen sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan nio av de tio vanligaste skälen till förlorade friskår. Kostnaderna är större än för både cancersjukdomar och hjärt kärlsjukdomar. Ändå får hjärnforskningen förhållandevis litet forskningsstöd. Därför ber jag om din gåva idag.

Tack vare Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd vågar jag lova att varje krona du ger används på bästa sätt. Den här expertgruppen ser till att pengarna går till Sveriges mest lovande hjärnforskning – inom till exempel Alzheimer, stroke, Parkinson, depression, bipolär sjukdom, schizofreni, beroendesjukdomar, epilepsi, MS, hjärnskador, migrän, ryggmärgsskador och ALS. Det handlar om diagnoser som angår oss alla, eftersom de drabbar många så hårt.

Kan ljus och ljud motverka Alzheimer?

Själv sörjer jag min bästa vän som gick bort i höstas på grund av bipolär sjukdom. På pappret tog hen livet av sig, men det är viktigt att poängtera att det inte var min vän som tog sitt liv, det var den hemska sjukdomen – som det inte fanns någon tillräckligt effektiv behandling för.
Det finns mycket som behöver göras i kampen mot ohälsa i hjärnan. Tack och lov gör hjärnforskningen hela tiden nya framsteg – ibland på de mest märkvärdiga sätt. Exempelvis verkar ljus och ljud som sänds ut på en viss frekvens kunna motverka bildning av Alzheimerliknande plack hos möss. Ett annat spännande område som det pratas mycket om är möjligheten att ”väcka” stamceller i hjärnan för att få dem att motverka sjukdomar och skador.

Om hjärnforskningen får tillräckliga resurser finns det med andra ord skäl att vara hoppfull. Jag hoppas att vi ska kunna trappa upp kampen mot hjärnans sjukdomar och skador – för att undvika stort lidande och skenande vårdkostnader. Du kan göra skillnad i jakten på nästa genombrott, så ge en gåva till hjärnforskningen redan idag!

Lars Olson
Professor i neurobiologi och en av Hjärnfondens grundare

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ny karta över hjärnan ger hopp vid MS

Ny forskning från Karolinska Institutet och Yale, finansierad av Hjärnfonden, visar hur hjärnan utvecklas efter födseln och hur samma biologiska program kan aktiveras vid inflammation senare i livet. Fynden ger nya ledtrådar till sjukdomar som MS.

Thomas först i världen med banbrytande celltransplantation mot parkinson

För första gången har en specifik typ av dopaminproducerande stamceller transplanterats i hjärnan på patienter med Parkinsons sjukdom. Två år efter operationen börjar resultaten visa sig och ger hopp både till forskningen och patienterna.

Maria spelade datorspel för Hjärnfonden

Maria Backman drabbades av en olidlig huvudvärk som visade sig bero på en svullnad i lillhjärnan. Läkarna vet ännu inte vad det beror på. Tillsammans med Helpful Pixels som streamar dataspel för välgörenhet har hon samlat in över 40 000 kronor i Hjärnfonden.
En bild på Hadjab research group i ett forskningslabb.

Hopp om ny behandling för patienter med kronisk smärta

En ny studie från Karolinska Institutet ger hopp till patienter som lider av kronisk smärta. Genom att kartlägga genetisk aktivitet hoppas forskarna kunna utveckla nya behandlingsmetoder som inte leder till beroende, vilket dagens behandlingar ofta gör.
Bananflugor ägnar sig åt en rad komplexa beteenden, från att navigera till födokällor till sociala interaktioner. Foto: Robert Noonan/SCIENCE PHOTO LIBRARY

Banbrytande karta över bananflugans hjärna

Forskare har för första gången kartlagt hela hjärnan hos en vuxen bananfluga. Denna milstolpe öppnar upp för nya insikter om hur hjärnan fungerar och kan bana väg för framtida behandlingar av hjärnsjukdomar.
En grafisk bild för Hjärnfondens podcastserie I mina tankar.

Den 28 maj släpps podcastserien “I mina tankar”

Hur är det att leva med bipolär sjukdom? Och vad händer när någon du älskar drabbas av en stroke? Hur lever man livet med en livslång sjukdom utan bot?
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta