Schematiska bilder på molekyler Peter Nilsson forskargrupp har ett bibliotek av molekyler. Nu ska de testa om någon kan kan påverka sjukdomsprocessen bakom Alzheimers sjukdom.

Finns svaret på Alzheimergåtan i deras molekylära bibliotek?

Professor Peter Nilsson leder en forskargrupp som under 15 års tid har tagit fram en lång rad molekyler med speciella egenskaper. Med stöd av Hjärnfonden ska gruppen undersöka om någon av molekylerna kan påverka sjukdomsprocessen bakom Alzheimer.

Vad är det för sorts molekyler ni har arbetat så länge med?

Peter Nilsson, professor i organisk kemi vid Linköpings universitet.
Peter Nilsson är professor i organisk kemi vid Linköpings universitet.

– Vi skapar molekyler med förmågan att binda till en viss sorts proteinklumpar som förekommer vid flera olika sjukdomar i hjärnan, exempelvis Alzheimer. När vi upptäckte att vi lyckades påverka förloppet i en annan, mycket ovanligare sjukdom, så ville vi gå vidare och göra liknande experiment inriktade på Alzheimers sjukdom.

Vad hoppas ni uppnå?

– Nu ska vi testa vårt bibliotek av molekyler och se om det finns någon molekyl som kan påverka hur de skadliga Alzheimer-proteinklumparna sprids mellan nervceller. Vi vill inte bara se om vi kan stoppa spridningen utan också lära oss mer om själva processen. På så sätt hoppas vi kunna ta fram ännu effektivare molekyler och slutligen få fram en huvudkandidat att ta vidare.

Det låter hoppfullt. Vad innebär nästa steg?

– Då gör vi ännu mer avancerade experiment, vilket skulle kräva samarbete med andra universitet. Om även det går bra så nappar förhoppningsvis ett läkemedelsbolag och tar det vidare. Det är flera år tills det skulle vara aktuellt, men redan nu har vi lovande molekyler. Så det finns anledning att vara hoppfull.

Hur betydelsefullt har stödet från Hjärnfonden varit?

– Utan de pengarna hade vi inte kunnat ta det här steget, att testa vårt molekylbibliotek på Alzheimers sjukdom. Så det är jätteroligt. Det ger oss också möjlighet att ta reda på saker som skapar intresse hos andra, även internationellt. Med andra ord ger Hjärnfondens stöd viktiga ringar på vattnet.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Nytt läkemedel mot Alzheimers sjukdom har godkänts i USA

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA meddelade den 6 januari att antikroppen lecanemab snabbgodkänts för behandling av mild Alzheimers sjukdom. Godkännandet är ett forskningsgenombrott som ger hopp för hundratusentals Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Cecilia Hansen och hennes sambo Kerry

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Kajsa Danielsson

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.

Dag Sehlin, docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.