Finns svaret på Alzheimergåtan i deras molekylära bibliotek?

Professor Peter Nilsson leder en forskargrupp som under 15 års tid har tagit fram en lång rad molekyler med speciella egenskaper. Med stöd av Hjärnfonden ska gruppen undersöka om någon av molekylerna kan påverka sjukdomsprocessen bakom Alzheimer.

Peter Nilsson forskargrupp har ett bibliotek av molekyler. Nu ska de testa om någon kan kan påverka sjukdomsprocessen bakom Alzheimers sjukdom.

Peter Nilsson är professor i organisk kemi vid Linköpings universitet.

Vad är det för sorts molekyler ni har arbetat så länge med?

– Vi skapar molekyler med förmågan att binda till en viss sorts proteinklumpar som förekommer vid flera olika sjukdomar i hjärnan, exempelvis Alzheimer. När vi upptäckte att vi lyckades påverka förloppet i en annan, mycket ovanligare sjukdom, så ville vi gå vidare och göra liknande experiment inriktade på Alzheimers sjukdom.

Vad hoppas ni uppnå?

– Nu ska vi testa vårt bibliotek av molekyler och se om det finns någon molekyl som kan påverka hur de skadliga Alzheimer-proteinklumparna sprids mellan nervceller. Vi vill inte bara se om vi kan stoppa spridningen utan också lära oss mer om själva processen. På så sätt hoppas vi kunna ta fram ännu effektivare molekyler och slutligen få fram en huvudkandidat att ta vidare.

Det låter hoppfullt. Vad innebär nästa steg?

– Då gör vi ännu mer avancerade experiment, vilket skulle kräva samarbete med andra universitet. Om även det går bra så nappar förhoppningsvis ett läkemedelsbolag och tar det vidare. Det är flera år tills det skulle vara aktuellt, men redan nu har vi lovande molekyler. Så det finns anledning att vara hoppfull.

Hur betydelsefullt har stödet från Hjärnfonden varit?

– Utan de pengarna hade vi inte kunnat ta det här steget, att testa vårt molekylbibliotek på Alzheimers sjukdom. Så det är jätteroligt. Det ger oss också möjlighet att ta reda på saker som skapar intresse hos andra, även internationellt. Med andra ord ger Hjärnfondens stöd viktiga ringar på vattnet.