Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Lästid: 2 minuter

Finns svaret på Alzheimergåtan i deras molekylära bibliotek?

Professor Peter Nilsson leder en forskargrupp som under 15 års tid har tagit fram en lång rad molekyler med speciella egenskaper. Med stöd av Hjärnfonden ska gruppen undersöka om någon av molekylerna kan påverka sjukdomsprocessen bakom Alzheimer.

Schematiska bilder på molekyler.

Peter Nilsson forskargrupp har ett bibliotek av molekyler. Nu ska de testa om någon kan kan påverka sjukdomsprocessen bakom Alzheimers sjukdom.

Porträtt av Peter Nilsson.

Peter Nilsson är professor i organisk kemi vid Linköpings universitet.

Vad är det för sorts molekyler ni har arbetat så länge med?

– Vi skapar molekyler med förmågan att binda till en viss sorts proteinklumpar som förekommer vid flera olika sjukdomar i hjärnan, exempelvis Alzheimer. När vi upptäckte att vi lyckades påverka förloppet i en annan, mycket ovanligare sjukdom, så ville vi gå vidare och göra liknande experiment inriktade på Alzheimers sjukdom.

Vad hoppas ni uppnå?

– Nu ska vi testa vårt bibliotek av molekyler och se om det finns någon molekyl som kan påverka hur de skadliga Alzheimer-proteinklumparna sprids mellan nervceller. Vi vill inte bara se om vi kan stoppa spridningen utan också lära oss mer om själva processen. På så sätt hoppas vi kunna ta fram ännu effektivare molekyler och slutligen få fram en huvudkandidat att ta vidare.

Det låter hoppfullt. Vad innebär nästa steg?

– Då gör vi ännu mer avancerade experiment, vilket skulle kräva samarbete med andra universitet. Om även det går bra så nappar förhoppningsvis ett läkemedelsbolag och tar det vidare. Det är flera år tills det skulle vara aktuellt, men redan nu har vi lovande molekyler. Så det finns anledning att vara hoppfull.

Hur betydelsefullt har stödet från Hjärnfonden varit?

– Utan de pengarna hade vi inte kunnat ta det här steget, att testa vårt molekylbibliotek på Alzheimers sjukdom. Så det är jätteroligt. Det ger oss också möjlighet att ta reda på saker som skapar intresse hos andra, även internationellt. Med andra ord ger Hjärnfondens stöd viktiga ringar på vattnet.

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Sebastian Palmqvist.

Jätteanslag till Hjärnfondenforskare

Under flera år har Hjärnfondens givare stöttat Sebastian Palmqvists forskning om enklare och säkrare diagnostik av Alzheimers sjukdom. Nu får han och hans internationella forskargrupp 190 miljoner kronor från USA för att utveckla ett nytt blodprov.
Läs mer
Porträtt av Maria Eriksdotter.

Blodförtunnande läkemedel kan bromsa alzheimer

Moderna blodförtunnande läkemedel används för att förebygga stroke vid förmaksflimmer. Nu visar forskning att behandlingen också kan hänga samman med en långsammare kognitiv försämring hos personer med Alzheimers sjukdom. Studien har fått stöd av Hjärnfonden.
Läs mer
Henrietta Nielsen i labbet.

Kan levern avslöja varför vissa får alzheimer?

Varför ökar genvarianten APOE4 risken för Alzheimers sjukdom? Ny forskning från Stockholms universitet pekar på en oväntad pusselbit: levern. Forskningen, som stöds av Hjärnfonden, kan på sikt öppna för nya sätt att förebygga sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Qi Dai.

Ett helt nytt spår för alzheimerforskningen?

I vissa fall orsakas Alzheimers sjukdom av genetiska förändringar. Hjärnforskaren Qi Dai tror att sådana mutationer kan åtgärdas via genterapi. Här berättar hon mer om sitt arbete och behovet av stöd.
Läs mer

Nya tester ska upptäcka alzheimer redan på vårdcentralen

I dag får många personer med Alzheimers sjukdom en sen eller felaktig diagnos. Med stöd från Hjärnfonden ska forskaren Sebastian Palmqvist undersöka hur blodprov och digitala minnestester kan göra utredningen i primärvården snabbare och säkrare.
Läs mer
Porträtt av Göran Sigurdsson.

Göran fick alzheimer mitt i livet

När Göran fick Alzheimers sjukdom förändrades allt. Familjen tvingades lämna ifrån sig sina familjehemsplacerade barn och sälja sin gård. Nu springer han för forskningen och för att andra familjer ska få mer tid tillsammans.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta