Schematiska bilder på molekyler Peter Nilsson forskargrupp har ett bibliotek av molekyler. Nu ska de testa om någon kan kan påverka sjukdomsprocessen bakom Alzheimers sjukdom.

Finns svaret på Alzheimergåtan i deras molekylära bibliotek?

Professor Peter Nilsson leder en forskargrupp som under 15 års tid har tagit fram en lång rad molekyler med speciella egenskaper. Med stöd av Hjärnfonden ska gruppen undersöka om någon av molekylerna kan påverka sjukdomsprocessen bakom Alzheimer.

Vad är det för sorts molekyler ni har arbetat så länge med?

Peter Nilsson, professor i organisk kemi vid Linköpings universitet.
Peter Nilsson är professor i organisk kemi vid Linköpings universitet.

– Vi skapar molekyler med förmågan att binda till en viss sorts proteinklumpar som förekommer vid flera olika sjukdomar i hjärnan, exempelvis Alzheimer. När vi upptäckte att vi lyckades påverka förloppet i en annan, mycket ovanligare sjukdom, så ville vi gå vidare och göra liknande experiment inriktade på Alzheimers sjukdom.

Vad hoppas ni uppnå?

– Nu ska vi testa vårt bibliotek av molekyler och se om det finns någon molekyl som kan påverka hur de skadliga Alzheimer-proteinklumparna sprids mellan nervceller. Vi vill inte bara se om vi kan stoppa spridningen utan också lära oss mer om själva processen. På så sätt hoppas vi kunna ta fram ännu effektivare molekyler och slutligen få fram en huvudkandidat att ta vidare.

Det låter hoppfullt. Vad innebär nästa steg?

– Då gör vi ännu mer avancerade experiment, vilket skulle kräva samarbete med andra universitet. Om även det går bra så nappar förhoppningsvis ett läkemedelsbolag och tar det vidare. Det är flera år tills det skulle vara aktuellt, men redan nu har vi lovande molekyler. Så det finns anledning att vara hoppfull.

Hur betydelsefullt har stödet från Hjärnfonden varit?

– Utan de pengarna hade vi inte kunnat ta det här steget, att testa vårt molekylbibliotek på Alzheimers sjukdom. Så det är jätteroligt. Det ger oss också möjlighet att ta reda på saker som skapar intresse hos andra, även internationellt. Med andra ord ger Hjärnfondens stöd viktiga ringar på vattnet.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.

Stefan Ståhl är professor och proprefekt vid institutionen för proteinvetenskap, KTH

”Att stoppa Alzheimer är bara första steget för att förhindra en demenskris”

I Sverige beräknas hela 100 000 människor lida av Alzheimers sjukdom. Varför satsar då inte staten mer på hjärnforskningen? Professor Stefan Ståhls forskargrupp har visat resultat som har gett eko världen över – ändå är finansiering en utmaning. Nu hoppas han på ditt stöd.

Lars Lannfelt, seniorprofessor i Geriatrik vid Uppsala universitet

Lars Lannfelt belönas för banbrytande insatser inom molekylär geriatrik

Svenska Läkaresällskapet har beslutat att tilldela Lars Lannfelt Bengt Winblads pris 2022 för framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom.

Forskare arbetar med cellodling på labbet.

Alzheimerforskning på frammarsch

Martin Ingelsson, professor vid Uppsala universitet, utvecklar med stöd av Hjärnfonden nya tekniker för att behandla ärftliga former av Alzheimers och Parkinsons sjukdom.

Anna Hemli, generalsekreterare, Hjärnfonden

Din gåva gör skillnad!

Stort tack för att du är med oss i kampen för de människor som lever med sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan. Glädjande nog är det allt fler som, i likhet med dig, ser att hjärnforskningen behöver bättre resurser. Tack vare det kunde vi i fjol dela ut mer än 125 miljoner kronor till svensk hjärnforskning. Det ska du känna dig stolt över!