Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet. Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.

Kan du berätta mer om de relativt okända astrocyterna?

– Enligt vad vi vet idag arbetar de främst med att styra hur nervceller ska signalera till varandra samt att förse nervceller med näring och rensa upp i deras närmiljö. Jag brukar säga att astrocyter är hjärnans hjärna. Och jag tror att mycket hjärnforskning har misslyckats för att vi har vetat för lite om det här systemet.

Vilken roll spelar de här speciella cellerna vid stroke?

– När nervceller skadas, exempelvis efter en stroke, aktiveras astrocyterna. De inriktar sig på att minimera
och avgränsa skadan. Den här reaktionen kan dock bli för kraftfull och bidra till ärrbildning i hjärnan, vilket kan hindra nybildning av kopplingar mellan nervceller och därmed stå i vägen för återhämtningen. Samtidigt är astrocyterna mycket viktiga för själva återhämtningen, eftersom de spelar en avgörande roll för hjärnans förmåga att kompensera för döda nervceller.

Hur kan de här kunskaperna leda till nya behandlingsformer?

– Våra forskningsdata tyder på att astrocyter kan vara nyckeln till framtidens strokebehandlingar. Vi tror att det går att ta kontroll över dem på molekylär nivå och optimera deras reaktioner, både för att skydda hjärnan i det akuta skedet och, framför allt, för att förbättra återhämtningen på lång sikt. Men även om jag tycker att vi har kommit väldigt långt i vår forskning så återstår mycket arbete.

Hur viktigt har stödet från Hjärnfondens givare varit?

– Idag är det stor brist på behandlingsmetoder vid stroke. Varje krona är extremt uppskattad, eftersom strokeforskningen är underfinansierad. Inte minst behövs det mer pengar till den här typen av experimentella studier, som är det enda sättet att få fram ny kunskap som kan leda till nya effektiva läkemedel.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanor.

”Vi måste göra mer för dem som lider efter en stroke”

Stroke orsakas oftast av en blodpropp, men 15 procent av fallen beror på hjärnblödning. Ett sådant fall var Åsa Westlund, som oväntat insjuknade vid 53 års ålder. Läs hennes berättelse och se vad hon önskar sig av hjärnforskningen.

Martin-Hummel-Gradén med sin dotter

När dottern föddes låg Martin förlamad efter en stroke

Stroke är den enskilt vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar. En som har drabbats väldigt hårt är Martin Hummel-Gradén. Här berättar hans sambo Carin Hesselroth om deras krossade familjedröm – och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Maja Berg var bara 21 år när hon fick en stroke.

Vem som helst kan drabbas av stroke

Risken för stroke ökar med stigande ålder. Men vi måste komma ihåg att var 25:e fall utgörs av personer under 50 år – om vi glömmer det kan livsviktig vård fördröjas. Det är Maja Berg ett bra exempel på. Läs hennes berättelse om att drabbas av stroke vid 21 års ålder.

Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Avancerad strokeforskning kan ge vården en bättre verktygslåda

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får  svåra men. Hjärnforskaren Saema Ansars forskargrupp arbetar nu parallellt med två lovande behandlingsmetoder. Här berättar hon mer och ber om ditt fortsatta stöd.

Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke

Hjärnforskningen måste få rätt förutsättningar

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.

Anette Hjerpe med sin dotter i trädgården

Det behövs ett genombrott i kampen mot stroke

Ungefär 25 000 svenskar drabbas av stroke varje år, fler än var femte dör. För dem som överlever blir livet aldrig detsamma. Just detta beskriver Anette Hjerpe här nedanför – i sin berättelse om hur hon drabbades av en stroke, endast 51 år gammal. Läs vidare och se varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.