Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet. Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.

Kan du berätta mer om de relativt okända astrocyterna?

– Enligt vad vi vet idag arbetar de främst med att styra hur nervceller ska signalera till varandra samt att förse nervceller med näring och rensa upp i deras närmiljö. Jag brukar säga att astrocyter är hjärnans hjärna. Och jag tror att mycket hjärnforskning har misslyckats för att vi har vetat för lite om det här systemet.

Vilken roll spelar de här speciella cellerna vid stroke?

– När nervceller skadas, exempelvis efter en stroke, aktiveras astrocyterna. De inriktar sig på att minimera och avgränsa skadan. Den här reaktionen kan dock bli för kraftfull och bidra till ärrbildning i hjärnan, vilket kan hindra nybildning av kopplingar mellan nervceller och därmed stå i vägen för återhämtningen. Samtidigt är astrocyterna mycket viktiga för själva återhämtningen, eftersom de spelar en avgörande roll för hjärnans förmåga att kompensera för döda nervceller.

Hur kan de här kunskaperna leda till nya behandlingsformer?

– Våra forskningsdata tyder på att astrocyter kan vara nyckeln till framtidens strokebehandlingar. Vi tror att det går att ta kontroll över dem på molekylär nivå och optimera deras reaktioner, både för att skydda hjärnan i det akuta skedet och, framför allt, för att förbättra återhämtningen på lång sikt. Men även om jag tycker att vi har kommit väldigt långt i vår forskning så återstår mycket arbete.

Hur viktigt har stödet från Hjärnfondens givare varit?

– Idag är det stor brist på behandlingsmetoder vid stroke. Varje krona är extremt uppskattad, eftersom strokeforskningen är underfinansierad. Inte minst behövs det mer pengar till den här typen av experimentella studier, som är det enda sättet att få fram ny kunskap som kan leda till nya effektiva läkemedel.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Professor Marcela Pekna

Hopp om bättre återhämtning efter stroke

En effektiv behandling för flertalet strokedrabbade – även de som i dag inte hinner få vård inom de första timmarna. Det är målet med en experimentell metod som med stor framgång prövats i en internationell studie ledd från Göteborgs universitet.

Porträttbild på forskaren Karsten Ruscher

Svensk strokeforskning ger hopp till många drabbade

Varje år får tusentals svenskar livslånga funktionsnedsättningar till följd av stroke. Går det att förbättra hjärnans återhämtning? Det tror hjärnforskaren Karsten Ruscher – som hoppas få fram en ny behandling

Julias stroke gav upphov till Yolita

När Julia Andrén fick en stroke skapade hon klädvarumärket Yolita för att stötta hjärnforskningen genom en egen insamling till Hjärnfonden. Här är hennes berättelse.

Vahid, som fick stroke som 22-åring, står framför en port

Han drabbades av stroke som 22-åring

Vad som började som kraftig huvudvärk under ett träningspass visade sig vara en hjärnblödning. Och starten på en lång resa tillbaka för 22-åriga Vahid.

Beatrice Karlsson

”Jag hade hellre förlorat en arm istället för en del av hjärnan”

Beatrice Karlsson hade precis träffat sin sambo och var väldigt  aktiv – med jobb, ridning, gym och kompisar. Allt detta förändrades  när hon drabbades av stroke, bara 24 år gammal.

Strokeforskare Cesare Patrone

Han angriper stroke från en ny vinkel

I Sverige är stroke både en av de vanligaste dödsorsakerna och en av de vanligaste orsakerna till funktionsnedsättningar. Därför undersöker hjärnforskaren Cesare Patrone en helt ny metod för att behandla sjukdomen. Här berättar han mer och ber om ditt stöd.