Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Katharina Stibrant Sunnerhagen

Lästid: 2 minuter

Hjärnforskningen måste få rätt förutsättningar

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.

Ett äldre par som kramar om varandra.

Vilken behandling du får om du fått en stroke beror på om du fått en blödning eller en propp. Anhöriga spelar en stror roll, både i det akuta skedet men också vid den viktiga rehabiliteringen.

När jag började min karriär ansågs de svåra typer av skador som kan uppstå efter en stroke som ganska ointressanta. Anledningen var att man trodde att det inte fanns så mycket att göra för patienterna. Tack vare hjärnforskningens framsteg har den bilden förändrats i grunden. Idag är vi mycket duktigare på såväl det förebyggande arbetet som den akuta vården och rehabiliteringen.

Därmed inte sagt att problemet är löst, långt därifrån. Fortfarande drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke varje år, fler än var femte dör. Bland dem som överlever väntar ofta en svår tid. Mitt arbete går ut på att ta reda mer om hur det går för den gruppen och hur vi kan bli bättre på att hjälpa dem. Tyvärr är det ett underfinansierat område – det är därför jag ber om din gåva idag.

Porträtt av Katharina Stibrant Sunnerhage.

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år.

Egenvård och digitala hjälpmedel

Min forskargrupp söker nu svar på flera viktiga frågor: Hur mår strokepatienterna på längre sikt? Vilka av dem som skulle behöva mer stöd från vården? Hur ska resurserna i vård och omsorg användas på bästa sätt? Vilka är det som kommer tillbaka i arbete och hur har det gått till? Till vår hjälp använder vi allt från tester med självskattning till hypermodern teknik för att följa kroppens rörelser.

Förhoppningsvis leder vårt arbete till att människor får bättre rehabilitering efter stroke. Vi jobbar hårt för att identifiera de bästa metoderna och göra dem tillgängliga för fler. Vi tror exempelvis att egenvård med digitala hjälpmedel kommer att bli ett viktigt komplement för en del patienter. Det ger individen frihet och frigör samtidigt stora resurser.

Trots att sådan här hjärnforskning kan göra stor skillnad för många människor är den inte tillräckligt prioriterad. Därför är stödet från människor som du så viktigt – gåvorna till Hjärnfonden har varit avgörande för min forskargrupp. Nu hoppas jag att du vill hjälpa oss igen.

Nya genombrott angår oss alla, eftersom ungefär var fjärde svensk kommer att få en stroke någon gång i livet. Vem som helst kan drabbas, så ge en gåva redan idag!

Läs mer om stroke

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer

Filips fågelholkar – ett hantverk som gör skillnad för hjärnforskningen

Filip lever med epilepsi efter en stroke i fosterstadiet. När han var fem år började han snickra fågelholkar med sin morfar. I dag har över 2 500 holkar byggts och 50 000 kronor skänkts till hjärnforskningen.
Läs mer
Karolin Storck ligger i en sjukhussäng med maskiner runt omkring sig.

Stroke, 27 år och “locked-in”

Efter en allvarlig hjärnblödning kunde Karolin bara röra ögonen. Nu vill hon visa att återhämtning är möjlig, även när allt känns omöjligt.
Läs mer
Flera personer passerar startlinjen i ett lopp.

Efter hjärnblödningen startade hon Hjärnresan

Efter en allvarlig skidolycka med hjärnblödning och två veckors koma tvingades Anna-Karin Mattsson börja om från början. Tre år senare springer hon igen – och arrangerar sitt eget motionslopp till stöd för hjärnforskningen. Trots storm, regn och fallna träd blev Hjärnresan en kraftfull hyllning till livet.
Läs mer
Porträtt av Arne Lindgren.

Smartare strokevård med blodprov och genetik

Arne Lindgren vill undersöka hur genetik, blodprover och kliniska symtom påverkar återhämtningen efter en stroke. Målet är att utveckla mer individanpassad vård och rehabilitering – så fler får chansen till ett bättre liv efter sin stroke.
Läs mer
Porträtt av Katharina Stibrant Sunnerhagen.

Så skyddar motion din hjärna

Forskning visar att fysisk aktivitet på fritiden och vid transport – inte på jobbet – kan minska risken för stroke och förbättra prognosen för de som drabbas.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta