Vilken behandling du får om du fått en stroke beror på om du fått en blödning eller en propp. Anhöriga spelar en stror roll, både i det akuta skedet men också vid den viktiga rehabiliteringen.
Hjärnforskningen måste få rätt förutsättningar
Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.
När jag började min karriär ansågs de svåra typer av skador som kan uppstå efter en stroke som ganska ointressanta. Anledningen var att man trodde att det inte fanns så mycket att göra för patienterna. Tack vare hjärnforskningens framsteg har den bilden förändrats i grunden. Idag är vi mycket duktigare på såväl det förebyggande arbetet som den akuta vården och rehabiliteringen.
Därmed inte sagt att problemet är löst, långt därifrån. Fortfarande drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke varje år, fler än var femte dör. Bland dem som överlever väntar ofta en svår tid. Mitt arbete går ut på att ta reda mer om hur det går för den gruppen och hur vi kan bli bättre på att hjälpa dem. Tyvärr är det ett underfinansierat område – det är därför jag ber om din gåva idag.
Egenvård och digitala hjälpmedel
Min forskargrupp söker nu svar på flera viktiga frågor: Hur mår strokepatienterna på längre sikt? Vilka av dem som skulle behöva mer stöd från vården? Hur ska resurserna i vård och omsorg användas på bästa sätt? Vilka är det som kommer tillbaka i arbete och hur har det gått till? Till vår hjälp använder vi allt från tester med självskattning till hypermodern teknik för att följa kroppens rörelser.
Förhoppningsvis leder vårt arbete till att människor får bättre rehabilitering efter stroke. Vi jobbar hårt för att identifiera de bästa metoderna och göra dem tillgängliga för fler. Vi tror exempelvis att egenvård med digitala hjälpmedel kommer att bli ett viktigt komplement för en del patienter. Det ger individen frihet och frigör samtidigt stora resurser.
Trots att sådan här hjärnforskning kan göra stor skillnad för många människor är den inte tillräckligt prioriterad. Därför är stödet från människor som du så viktigt – gåvorna till Hjärnfonden har varit avgörande för min forskargrupp. Nu hoppas jag att du vill hjälpa oss igen.
Nya genombrott angår oss alla, eftersom ungefär var fjärde svensk kommer att få en stroke någon gång i livet. Vem som helst kan drabbas, så ge en gåva redan idag!
Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen
Relaterat
Så skyddar motion din hjärna
Emma var 15 när hon drabbades av en stroke
Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador
Samma idé kan lösa två olika strokeproblem
“Mammas hjärna är skadad”
