Hjärnfonden
Ge en gåva
Provrör med blod

Nytt test kan visa risk för Alzheimer

Ett enkelt blodprov samt tre snabba kognitiva tester visar med över 90 procent säkerhet vem som utvecklar Alzheimer inom fyra år. Det har forskare vid Lund och Göteborgs universitet visat.

Ungefär 20 procent av dem som har fått diagnosen Alzheimer visar sig  senare ha något annat. Omvänt finns tidiga Alzheimerförändringar i hjärnan hos ungefär 20 procent av äldre människor som inte har några symptom. I dag diagnosticeras Alzheimer genom att göra en minnesutredning  att mäta proteinerna tau och beta-amyloid med ryggvätskeprov eller PET kameraundersökning. På senare tid har forskarna utvecklat tester för biomarkörer i blodprov vid Alzheimer, alltså de molekyler som är viktiga vid sjukdomsutvecklingen.

Nu har forskare i Lund och Göteborg tagit fram en kombination av relativt enkla tester som  kan användas för tidig och säker diagnostik av Alzheimer. Studien undersökte 340 personer med lättare minnessvårigheter Studien undersökte 340 personer med lättare minnessvårigheter i the Swedish BioFINDER Study och resultaten bekräftades i en nordamerikansk studie med 543 personer.

En kombination av ett enkelt blodprov (där man mätte en variant av proteinet tau och en riskgen för Alzheimer) samt tre snabba kognitiva tester som endast tar 10 minuter att genomföra kunde med över 90 procents säkerhet förutsäga vem som skulle utveckla Alzheimer inom fyra år.

– Vår algoritm baseras på en blodanalys av fosfylerat tau och en riskgen för alzheimer, samt testning av minne och exekutiv förmåga. Vi har nu utvecklat ett onlineverktyg för att beräkna risken på individnivå för att en person med lindriga minnessvårigheter kommer att utveckla Alzheimer inom 4 års tid, säger  Sebastian Palmqvist, docent vid Lunds universitet och överläkare vid Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande från Lunds universitet.

Läs hela pressmeddelandet här

Studien publicerades i Nature Medicin den 24 maj.

Hjärnfonden är en finansiär av forskningen. 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer

I jul kan fler få hopp om framtiden

Det här är mitt första julbrev för Hjärnfonden, men jag har drömt om nya forskningsframsteg länge. För jag har, precis som så många andra, upplevt konsekvenserna av hjärnans diagnoser.
Läs mer

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer

Hjärnljus lyser upp kampen mot sjukdomarna

Hjärnfonden lanserar kampanjen Hjärnljus – en satsning som visar hur alzheimer, Parkinsons sjukdom och ALS påverkar hjärnan. Genom ljus och berättelser lyfts sjukdomarna fram, tillsammans med forskningen som kan förändra framtiden.
Läs mer

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.
Läs mer

Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta