Provrör med blod

Nytt test kan visa risk för Alzheimer

Ett enkelt blodprov samt tre snabba kognitiva tester visar med över 90 procent säkerhet vem som utvecklar Alzheimer inom fyra år. Det har forskare vid Lund och Göteborgs universitet visat.

Ungefär 20 procent av dem som har fått diagnosen Alzheimer visar sig  senare ha något annat. Omvänt finns tidiga Alzheimerförändringar i hjärnan hos ungefär 20 procent av äldre människor som inte har några symptom. I dag diagnosticeras Alzheimer genom att göra en minnesutredning  att mäta proteinerna tau och beta-amyloid med ryggvätskeprov eller PET kameraundersökning. På senare tid har forskarna utvecklat tester för biomarkörer i blodprov vid Alzheimer, alltså de molekyler som är viktiga vid sjukdomsutvecklingen.

Nu har forskare i Lund och Göteborg tagit fram en kombination av relativt enkla tester som  kan användas för tidig och säker diagnostik av Alzheimer. Studien undersökte 340 personer med lättare minnessvårigheter Studien undersökte 340 personer med lättare minnessvårigheter i the Swedish BioFINDER Study och resultaten bekräftades i en nordamerikansk studie med 543 personer.

En kombination av ett enkelt blodprov (där man mätte en variant av proteinet tau och en riskgen för Alzheimer) samt tre snabba kognitiva tester som endast tar 10 minuter att genomföra kunde med över 90 procents säkerhet förutsäga vem som skulle utveckla Alzheimer inom fyra år.

– Vår algoritm baseras på en blodanalys av fosfylerat tau och en riskgen för alzheimer, samt testning av minne och exekutiv förmåga. Vi har nu utvecklat ett onlineverktyg för att beräkna risken på individnivå för att en person med lindriga minnessvårigheter kommer att utveckla Alzheimer inom 4 års tid, säger  Sebastian Palmqvist, docent vid Lunds universitet och överläkare vid Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande från Lunds universitet.

Studien publicerades i Nature Medicin den 24 maj.

Hjärnfonden är en finansiär av forskningen. 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Cecilia Hansen och hennes sambo Kerry

”Det är fruktansvärt att tänka på att jag ska lämna min sambo och alla mina djur”

Cecilia Hansen fick diagnosen Alzheimers sjukdom bara 56 år gammal. Här berättar hon om hur hela livet vändes upp och ned – och varför hjärnforskningen behöver ditt stöd.

Ett nytt sätt att angripa Alzheimergåtan

Alzheimers sjukdom är mycket komplex, eftersom många olika system i hjärnan är involverade. Nu riktar allt fler forskare blicken mot inflammationens roll. I frontlinjen finns professor Marianne Schultzberg – som hoppas hitta en ny Alzheimerbehandling. Här berättar hon mer och ber om ditt stöd.

Kajsa Danielsson

Alzheimers sjukdom lämnar ingen oberörd

Demenssjukdomar blir en allt större utmaning för vården. Det märker Kajsa Danielsson av i sitt jobb som undersköterska. När hennes mamma drabbades av Alzheimer insåg Kajsa också fullt ut vilken hemsk anhörigsjukdom det är. Därför ber hon nu om ditt stöd till hjärnforskningen.

Dag Sehlin, docent i neurobiologi vid Uppsala universitet

Han bygger vidare på lovande Alzheimerbehandling

Flera av dagens mest lovande läkemedelskandidater mot Alzheimers sjukdom bygger på antikroppar. Dag Sehlin, docent i neurobiologi, arbetar nu med den andra generationens antikroppsterapier. Här berättar han mer.

Positiva resultat för antikropp mot Alzheimers sjukdom

Den antikropp, lecanemab, mot Alzheimers sjukdom som utvecklats i bolaget Bioarctic har visat på positiva effekter i en global fas-3 studie. Det är ett forskningsgenombrott som ger hopp för Alzheimerdrabbade och deras närstående.

Idag finns det upp till 140 000 demenssjuka i Sverige – ungefär 2 av 3 har Alzheimers sjukdom.

Demenssjukdom i siffror

Världshälsoorganisationen klassar demenssjukdomar som ett av världens största hälsoproblem. Det är enkelt att förstå, som du kan se är det många som lider – och samhällskostnaderna är enorma. I takt med att vi blir allt äldre kommer antalet sjuka dessutom att öka kraftigt. Klarar vi det? I stället för att vänta och se behöver vi satsa på mer hjärnforskning redan idag. Därför är din gåva så viktig.