Provrör med blod

Nytt test kan visa risk för Alzheimer

Ett enkelt blodprov samt tre snabba kognitiva tester visar med över 90 procent säkerhet vem som utvecklar Alzheimer inom fyra år. Det har forskare vid Lund och Göteborgs universitet visat.

Ungefär 20 procent av dem som har fått diagnosen Alzheimer visar sig  senare ha något annat. Omvänt finns tidiga Alzheimerförändringar i hjärnan hos ungefär 20 procent av äldre människor som inte har några symptom. I dag diagnosticeras Alzheimer genom att göra en minnesutredning  att mäta proteinerna tau och beta-amyloid med ryggvätskeprov eller PET kameraundersökning. På senare tid har forskarna utvecklat tester för biomarkörer i blodprov vid Alzheimer, alltså de molekyler som är viktiga vid sjukdomsutvecklingen.

Nu har forskare i Lund och Göteborg tagit fram en kombination av relativt enkla tester som  kan användas för tidig och säker diagnostik av Alzheimer. Studien undersökte 340 personer med lättare minnessvårigheter Studien undersökte 340 personer med lättare minnessvårigheter i the Swedish BioFINDER Study och resultaten bekräftades i en nordamerikansk studie med 543 personer.

En kombination av ett enkelt blodprov (där man mätte en variant av proteinet tau och en riskgen för Alzheimer) samt tre snabba kognitiva tester som endast tar 10 minuter att genomföra kunde med över 90 procents säkerhet förutsäga vem som skulle utveckla Alzheimer inom fyra år.

– Vår algoritm baseras på en blodanalys av fosfylerat tau och en riskgen för alzheimer, samt testning av minne och exekutiv förmåga. Vi har nu utvecklat ett onlineverktyg för att beräkna risken på individnivå för att en person med lindriga minnessvårigheter kommer att utveckla Alzheimer inom 4 års tid, säger  Sebastian Palmqvist, docent vid Lunds universitet och överläkare vid Minneskliniken, Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande från Lunds universitet.

Studien publicerades i Nature Medicin den 24 maj.

Hjärnfonden är en finansiär av forskningen. 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Skyddad: Bristande kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Det finns inget utdrag eftersom detta är ett skyddat inlägg.

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.

Närbild på forskaren Kaj Blennow i ett labb

Svensk upptäckt bakom ny Alzheimerbehandling

En svensk upptäckt ligger till grund för en ny banbrytande medicin mot Alzheimer. I kombination med nya metoder för tidig diagnos kan sjukdomen bromsas innan personen utvecklar demens.

En kvinna och en man som tittar varandra i ögonen.

När maken fick Alzheimer startade Helena en egen stödförening

När Christer insjuknade i en demenssjukdom märkte hans fru Helena att anhörigstödet inte såg likadant ut i alla delar av landet. Hon tog då saken i egna händer – och startade en stödförening.