Hjärnfonden
Ge en gåva
Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Banbrytande Alzheimerforskning med stöd från Hjärnfonden

Professor Stefan Ståhl forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att hans forskargrupp fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.

Ni hoppas kunna förebygga Alzheimers sjukdom. Hur?

– Vi har tagit fram en särskild typ av protein som kan fånga in det ämne som bildar skadligt plack i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. I bästa fall kan detta leda till ett läkemedel som hindrar sjukdomen från att bryta ut.
För att det ska fungera behövs också bättre screeningmetoder, vilket är ytterligare en anledning till att stödja hjärnforskningen.

För två år sedan publicerade ni en uppmärksammad artikel om Alzheimer. Vad har hänt sedan dess?

– I artikeln visade vi att vårt protein, i djurstudier, förhindrade både plackbildning och kognitiv försämring. Något som gav extra uppmärksamhet var att vi lyckades med detta helt utan biverkningar. Det är en erkänt stor utmaning vid framtagandet av Alzheimerbehandlingar. Sedan dess har vi fortsatt att förfina vår metod, till exempel försöker vi öka vårt proteins förmåga att ta sig in i hjärnan.

Ert arbete har också lett in på intressanta stickspår?

– Ja, det finns ju flera olika sjukdomar som är kopplade till plackbildning i hjärnan. Nu arbetar vi med att rikta in våra ”infångarproteiner” även på de ämnen som ligger bakom frontallobsdemens och Parkinsons sjukdom. Det ser mycket lovande ut. Det kan låta enkelt, men har krävt ett mycket stort tekniskt utvecklingsarbete – som Hjärnfondens givare har varit med och gjort möjligt.

Hur viktigt har stödet från Hjärnfonden varit?

– Det har varit helt instrumentalt, också som kvalitetsmarkör inför andra bidragsgivare. Den här typen av hjärnforskning är väldigt dyr, därför är varenda krona viktig.
 

 

Relaterat

Det är dags att skapa framtidens alzheimervård

Nu när det har kommit bromsmediciner mot alzheimer behövs även bättre diagnosmetoder – för att rätt personer ska få rätt behandling i tid. Därför är professor Michael Schölls arbete så viktigt. Här berättar han mer om sin forskning och om bristen på resurser.

Blodprov för alzheimer – nu en del av vården

För första gången används ett blodprov i svensk sjukvård för att hitta tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Sahlgrenska universitetssjukhuset är först ut – och forskarna bakom testet menar att det kan förändra hela diagnostiken.
Porträtt på Kaj Blennow

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.

Snabbspåret till alzheimerdiagnos

På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna finns en unik plats där ny forskning snabbt blir till konkret vård. Här möter patienter med tidiga symtom på demenssjukdom ett team som arbetar med snabbspår för minnesutredning, livsstilsförändringar och vetenskap i världsklass.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta