Hjärnfonden
Ge en gåva
Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Stefan Ståhl är professor i molekylär bioteknik och proprefekt vid Institutionen för proteinvetenskap, KTH.

Banbrytande Alzheimerforskning med stöd från Hjärnfonden

Professor Stefan Ståhl forskar på en helt ny metod för att stoppa Alzheimers sjukdom. Att hans forskargrupp fick stöd från Hjärnfonden har varit helt avgörande. Här berättar han mer – och förklarar varför din gåva är så viktig.

Ni hoppas kunna förebygga Alzheimers sjukdom. Hur?

– Vi har tagit fram en särskild typ av protein som kan fånga in det ämne som bildar skadligt plack i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. I bästa fall kan detta leda till ett läkemedel som hindrar sjukdomen från att bryta ut.
För att det ska fungera behövs också bättre screeningmetoder, vilket är ytterligare en anledning till att stödja hjärnforskningen.

För två år sedan publicerade ni en uppmärksammad artikel om Alzheimer. Vad har hänt sedan dess?

– I artikeln visade vi att vårt protein, i djurstudier, förhindrade både plackbildning och kognitiv försämring. Något som gav extra uppmärksamhet var att vi lyckades med detta helt utan biverkningar. Det är en erkänt stor utmaning vid framtagandet av Alzheimerbehandlingar. Sedan dess har vi fortsatt att förfina vår metod, till exempel försöker vi öka vårt proteins förmåga att ta sig in i hjärnan.

Ert arbete har också lett in på intressanta stickspår?

– Ja, det finns ju flera olika sjukdomar som är kopplade till plackbildning i hjärnan. Nu arbetar vi med att rikta in våra ”infångarproteiner” även på de ämnen som ligger bakom frontallobsdemens och Parkinsons sjukdom. Det ser mycket lovande ut. Det kan låta enkelt, men har krävt ett mycket stort tekniskt utvecklingsarbete – som Hjärnfondens givare har varit med och gjort möjligt.

Hur viktigt har stödet från Hjärnfonden varit?

– Det har varit helt instrumentalt, också som kvalitetsmarkör inför andra bidragsgivare. Den här typen av hjärnforskning är väldigt dyr, därför är varenda krona viktig.
 

 

Relaterat

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta