Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Kategori: MS

Lästid: 2 minuter

Nya genetiska ledtrådar om risk för multipel skleros

Forskare från Karolinska Institutet har upptäckt att en celltyp i det centrala nervsystemet, oligodendrocyter, kan spela en annorlunda roll i utvecklingen av multipel skleros (MS) än tidigare trott. Fynden kan öppna för nya terapeutiska metoder för MS. Hjärnfonden är en av finansiärerna av forskningen.

Porträtt av Gonçalo Castelo-Branco, Eneritz Agirre och Mandy Meijer.

Från vänster: Gonçalo Castelo-Branco, Eneritz Agirre och Mandy Meijer. Foto: Leslie Kirby.

MS är en inflammatorisk sjukdom där nervsystemet angrips av immunförsvaret. Immuncellerna attackerar bl a oligodendrocyter och myelinet de producerar, vilket är ett skyddande lager som omsluter nervcellerna. Angreppen stör informationsflödet i hjärnan och ryggmärgen och orsakar nervskador som utlöser symtom förknippade med MS. Symtomen beror på vilken del av nervsystemet som angrips. Vanliga symtom är att man  får känselstörningar, motoriska störningar, försämrad balans och synrubbningar. Hos de allra flesta uppträder MS inledningsvis i attacker, så kallade skov. Ett skov kan hålla i sig under något dygn, upp till ett par månader och när skovet är över kan symtomen försvinna helt eller delvis.

Att förstå vilka mekanismer som påverkar risken för MS är centralt för att hitta effektiva terapier. Tidigare genetiska studier har hittat regioner i det mänskliga genomet som innehåller mutationer i arvsmassan förknippade med ökad risk för MS. Många av dessa regioner är lokaliserade nära gener som är aktiva i immunceller.

I den här studien visar forskarna i möss och mänskliga hjärnprover att oligodendrocyter och deras föregångsceller har en annorlunda konfiguration av arvsmassan nära immungener och i MS-riskassocierade regioner. Detta indikerar att MS-riskmutationer kan ha en roll i aktiveringen av närliggande gener i oligodendrocyter och deras föregångare, vilket innebär att dessa celler kan spela en viktigare roll än tidigare trott i utvecklingen av MS.

– Våra fynd tyder på att risken för multipel skleros kan visa sig inte bara genom felande immunceller utan även hos oligodendrocyter och deras föregångsceller. Dessa resultat öppnar för möjligheten att rikta terapeutiska metoder för MS mot dessa celler för att därigenom förhindra skador som kan uppstå av dessa mutationer, säger Gonçalo Castelo-Branco, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska Institutet, som ledde studien.

Den här studien publicerades online i Neuron den 28 januari 2022.

Läs mer om multipel skleros

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Porträtt av Fredrik Piehl.

Han vill stoppa MS innan försämringen tar fart

Forskaren och neurologen Fredrik Piehl undersöker vad som driver sjukdomens långsiktiga försämring – och hur behandlingen kan bli mer träffsäker för varje individ.
Läs mer
Porträtt av Gonçalo Castelo-Branco, professor vid Karolinska Institutet.

Ny karta över hjärnan ger hopp vid MS

Ny forskning från Karolinska Institutet och Yale, finansierad av Hjärnfonden, visar hur hjärnan utvecklas efter födseln och hur samma biologiska program kan aktiveras vid inflammation senare i livet. Fynden ger nya ledtrådar till sjukdomar som MS.
Läs mer
Porträtt av Jesse Huang.

Med nya verktyg vill Jesse Huang förbättra vår förståelse för MS

Multipel skleros (MS) är en sjukdom som påverkar både hjärnan och immunsystemet – men exakt hur och varför den uppstår är ännu inte helt klarlagt. Med hjälp av ny teknologi vill forskaren Jesse Huang vid Karolinska Institutet förändra det.
Läs mer
Gruppbild av deltagare vid Nobelsymposium på Karolinska Institutet.

Flera av världens största MS-forskare sammanträdde i Stockholm

I början av juni hölls ett Nobelsymposium på Karolinska Institutet med fokus på multipel skleros (MS) – från cellulära mekanismer till sjukdomspåverkande behandlingar. Hjärnfonden var med och finansierade symposiet och deltog även i den avslutande paneldiskussionen.
Läs mer
Porträtt av Rasmus Berglund.

Så kan hjärnans immunförsvar stärka MS-behandling

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Rasmus Berglund hur hjärnans immunceller kan stärkas för att främja läkning vid MS. Målet är att hitta nya behandlingar som kan anpassas till varje patient.
Läs mer
Porträtt av professor Goncalo Castelo-Branco.

Nya fynd om MS

Forskare har skapat en atlas över hjärnceller hos MS-patienter. Kartläggningen visar på fyra distinkta grupper – vilket kan möjliggöra mer individanpassade behandlingar.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta