Martin-Hummel-Gradén med sin dotter

När dottern föddes låg Martin förlamad efter en stroke

Stroke är den enskilt vanligaste orsaken till funktionsnedsättningar. En som har drabbats väldigt hårt är Martin Hummel-Gradén. Här berättar hans sambo Carin Hesselroth om deras krossade familjedröm – och ber om ditt stöd till hjärnforskningen.

Det var i slutet av påsken för två år sedan. Martin och jag höll oss hemma, eftersom vi när som helst skulle få vårt första barn. När Martin gav sig ut för en kort löprunda anade jag inte att det skulle dröja 242 dagar innan han kom hem igen. En mycket allvarlig stroke kom emellan.

När Martin vaknade efter fyra dagar i respirator kunde han inte röra mer än ögonen. Det var hemskt. Jag visste ingenting om hur han mådde eller hur mycket han förstod. Så när värkarna satte igång ville jag inte berätta det för honom. Jag satt bara bredvid honom så länge det gick, för att han på något sätt skulle få vara med när vår dotter, Majken, kom till världen.

Så snart Majken och jag fick lämna BB åkte vi till den nyblivna pappan. När vi kom in i sjukhusrummet hände något fantastiskt – Martin log mot oss. Jag grät av lycka och kramade om honom. Men i det ögonblicket av hopp förstod jag inte hur långsam återhämtningen skulle bli.

Dålig ork efter stroken

Trots att sjukhusvistelsen följdes av fyra månaders tuff rehab hade Martin så svåra funktionsnedsättningar att vårt hem behövde bostadsanpassas. Medan huset byggdes om fick han plats på ett korttidsboende. När Martin äntligen fick komma hem började en otroligt svår tid. Jag ammade ett spädbarn, men behövde ägna minst lika stor del av föräldraledigheten åt pappan.

Visst har Martin successivt blivit bättre, men det tunga är att vi inte vet hur det kommer att sluta. Han har dålig ork, kan inte prata så bra och kan endast gå korta sträckor med stöd av någon – annars är han rullstolsburen. Kommer han någonsin att kunna hålla Majken själv?

Ovissheten gör att jag aldrig får distans till sorgen, eftersom den hela tiden är så närvarande. Jag önskar att hjärnforskningen kunde hitta något som hjälper hjärnan att reparera sig efter en stroke. Så att lidandet inte blir så stort och långdraget som för Martin. Och för mig.

Vill du vara med och göra den drömmen verklig? Ge en gåva till hjärnforskningen.

Varma hälsningar
Carin Hesselroth

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Kategori: Stroke
Publicerad: 2022-05-06

Relaterat

Ett kollage med en kvinna som ligger på en kudde och gammal dator mot beige bakgrund

Våra tio mest lästa artiklar 2022

2022 var året då forskningen om Alzheimers sjukdom tog ett stort kliv framåt, vi fick upp ögonen för hur ohälsosam stress påverkar oss och ALS blev en diagnos som vi pratade mycket om. Det är tydligt att hjärnan aldrig slutar fascinera oss. Här har vi listat våra tio mest lästa artiklar under 2022.

Läs mer
Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanor.

”Vi måste göra mer för dem som lider efter en stroke”

Stroke orsakas oftast av en blodpropp, men 15 procent av fallen beror på hjärnblödning. Ett sådant fall var Åsa Westlund, som oväntat insjuknade vid 53 års ålder. Läs hennes berättelse och se vad hon önskar sig av hjärnforskningen.

Läs mer
Maja Berg var bara 21 år när hon fick en stroke.

Vem som helst kan drabbas av stroke

Risken för stroke ökar med stigande ålder. Men vi måste komma ihåg att var 25:e fall utgörs av personer under 50 år – om vi glömmer det kan livsviktig vård fördröjas. Det är Maja Berg ett bra exempel på. Läs hennes berättelse om att drabbas av stroke vid 21 års ålder.

Läs mer
Saema Ansar, forskargruppsledare och docent inom neurovaskulär forskning vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet

Avancerad strokeforskning kan ge vården en bättre verktygslåda

Varje år drabbas ungefär 25 000 svenskar av stroke – nästan var fjärde dör och många fler får  svåra men. Hjärnforskaren Saema Ansars forskargrupp arbetar nu parallellt med två lovande behandlingsmetoder. Här berättar hon mer och ber om ditt fortsatta stöd.

Läs mer
Anhöriga spelar stor roll för den som drabbats av en stroke

Hjärnforskningen måste få rätt förutsättningar

Professor Katharina Stibrant Sunnerhagen har arbetat med stroke som både läkare och forskare i över 30 år. Förutom att hon leder en stor forskargrupp är hon också WHO:s expert på strokerehabilitering. När hon säger att hjärnforskningen behöver bättre resurser finns det alltså skäl att lyssna.

Läs mer
Milos Pekny är professor i klinisk neurovetenskap vid Göteborgs universitet.

Han tar kampen mot stroke till nya frontlinjer

Professor Milos Pekny säger att strokeforskningen har varit för fokuserad på nervceller. Nu kartlägger hans forskargrupp en annan sorts celler i hjärnan, astrocyter. De har då visat sig spela stor roll vid en stroke, både i det akuta skedet och vid återhämtningen. Dessa kunskaper kan på sikt leda till helt nya behandlingsformer.

Läs mer