Hjärnfonden
Ge en gåva
Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanor.

Åsa Westlund drabbades av en stroke när hon paddlade kanot. Efter tio dagar i respirator vaknade hon upp och kunde inte prata och hade svårt att röra höger arm och ben. Foto: Privat

”Vi måste göra mer för dem som lider efter en stroke”

Stroke orsakas oftast av en blodpropp, men 15 procent av fallen beror på hjärnblödning. Ett sådant fall var Åsa Westlund, som oväntat insjuknade vid 53 års ålder. Läs hennes berättelse och se vad hon önskar sig av hjärnforskningen.

Vad hände när du drabbades av stroke?

– Det var en underbar julikväll och jag var ute ensam och paddlade kajak. Plötsligt fick jag en fruktansvärd huvudvärk och tog mig då i land och ringde till min man. När han kom dit och hade svårt att få kontakt med mig ringde han 112. På sjukhuset visade det sig vara en hjärnblödning.

Sedan behövde du opereras tre gånger?

– Ja, blödningen var för stor för att åtgärda med ett enda ingrepp. Därefter låg jag nedsövd i tio dagar, eftersom hjärnan behövde vila. Ingen visste i det läget hur det skulle gå, så det var en fruktansvärd tid för min familj.

Hur var det att vakna upp igen?

– Jag kunde inte prata, men min man och mina barn förstod att jag kände igen dem och hade ett medvetande, så de var överlyckliga. Det kan ju låta hemskt att inte kunna uttrycka sig, men jag var så euforisk över att ha överlevt att jag inte tänkte på det.

Efter en sådan svår stroke måste återhämtningen ha varit tuff?

–I början hade jag bara 40 procents rörlighet på höger sida, men det lyckades jag träna upp ganska snabbt. Att träna upp tal och arbetsminne tog däremot längre tid. Men efter tre månader kunde jag börja jobba deltid. Den största utmaningen var hjärntrötthet, så jag trappade långsamt upp till heltid under ett år.

Hur har livet förändrats?

– Numera tar jag ingenting för givet. På det stora hela ser jag mig som frisk, jag jobbar som projektledare och paddlar gärna kajak! Jag drabbades dock av ett epilepsianfall för ett år sedan, men fick då en medicin mot detta som fungerar bra. Hjärnforskningen är viktig i kampen mot stroke.

Vad hoppas du blir nästa genombrott?

– Rehabiliteringen gav mig livet tillbaka, det vill jag att fler strokedrabbade ska få uppleva. Vi har alla olika förutsättningar som man måste ta hänsyn till. Så jag önskar att hjärnforskningen lyckas utveckla behandlingar som förbättrar återhämtningen efter en stroke.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Odlade nervceller kan hjälpa mot strokeskador

De flesta som överlever en stroke får bestående besvär. Faktum är att stroke är den vanligaste orsaken till neurologiska funktionsnedsättningar hos vuxna. Därför utvecklar professor Zaal Kokaia en ny metod för att förbättra hjärnans återhämtning.

Samma idé kan lösa två olika strokeproblem

Idag finns inte många behandlingsalternativ när stroken är ett faktum. Docent Anja Meissners forskargrupp arbetar med helt nya sätt att både förebygga stroke och förbättra återhämtningen.

“Mammas hjärna är skadad”

När Beatrice Andersson var 24 år fick hon en kraftig stroke. Hjärnfonden intervjuade henne för två år sedan – då hade hon fortfarande stora utmaningar. Här berättar hon om läget idag.

Det finns för få sätt att hjälpa personer efter en stroke

I dag lever över 140 000 svenskar med funktionsnedsättningar till följd av stroke. Här berättar Arne Lindgren, professor och överläkare, om sin forskargrupps arbete med att hitta möjliga vägar för att förbättra återhämtningen.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
En komposition i kollageform med en kvinnlig hjärnforskare vid en vintage-dator, där en förstoring av ett ansikte i svartvitt framträder i bakgrunden genom ett fönster. En kontrast mellan människa, teknologi och hjärnforskning.

Olika risker med olika hormonläkemedel

En ny studie, den största i världen på hormonbehandlingar vid klimakteriebesvär, har analyserat riskerna för blodpropp, stroke och hjärtinfarkt. Studien publiceras i BMJ och är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta