Lars Lannfelt, seniorprofessor i Geriatrik vid Uppsala universitet Lars Lannfelt, seniorprofessor i Geriatrik vid Uppsala universitet

Lars Lannfelt belönas för banbrytande insatser inom molekylär geriatrik

Svenska Läkaresällskapet har beslutat att tilldela Lars Lannfelt Bengt Winblads pris 2022 för framstående insatser inom molekylär geriatrik som lett till en ökad förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom.

Bengt Winblads pris belönar forskare för goda insatser inom neurovetenskaplig forskning inom geriatrik med huvudsaklig inriktning mot demenssjukdomar och Alzheimerforskning. Lars Lannfelt, seniorprofessor i Geriatrik vid Uppsala universitet tilldelas priset och 150 000 kr.

Under slutet av 1990-talet gjorde hans forskargrupp en banbrytande upptäck då han fann den Arktiska mutationen hos en släkt i övre Norrland. En mutation som leder till ökade nivåer av så kallade Aβ-protofibriller, vilka är toxiska, orsakar nervcellsdöd och slutligen Alzheimers sjukdom.

– Det är med stor glädje som vår forskning uppmärksammas och belönas med Bengt Winblads pris. Genom att använda Aβ-protofibriller som måltavla har vi lyckats ta fram en antikroppsbaserad behandling mot Alzheimers sjukdom. De inledande studierna har varit framgångsrika och en antikropp prövas nu i kliniska studier, fas III, säger Lars Lannfelt, seniorprofessor i Geriatrik vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande från Svenska Läkarsällskapet.

Lars Lannfelt sitter i Hjärnfondens Vetenskapliga nämnd.

Läs hela pressmeddelandet från Svenska Läkaresällskapet här

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.

Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.