Hjärnfonden
Ge en gåva

Anna Erlandsson är docent i neurobiologi vid Uppsala universitet.

Nydanande Alzheimerforskning ger hopp

Varje år drabbas ungefär 15 000 svenskar av Alzheimers sjukdom. Hur ska vi kunna hjälpa dem? Docent Anna Erlandsson leder en forskargrupp som undersöker en ny idé. Människor som du är avgörande för deras arbete.

Ni angriper sjukdomen ur en ny vinkel. På vilket sätt?

– Länge handlade Alzheimerforskningen främst om nervceller, men vi tror att andra celler i hjärnan också spelar en avgörande roll. Vi arbetar nu med att ta reda på om hjärnans vanligaste stödjeceller, astrocyterna, bidrar till att sjukdomen sprids och blir mer aggressiv. När jag började undersöka detta för ungefär tio år sedan fanns det i stort sett ingen annan som gjorde det, men nu har forskningsfältet exploderat.

Ert mål är att hitta en ny behandlingsform. Hur går det?

– Vi har fått en mycket tydligare bild av astrocyternas roll vid Alzheimer. Det gör att vi börjar förstå mer av mekanismerna som sprider sjukdomen från cell till cell. Ett avgörande skäl till det är att vi har lyckats utveckla bättre modeller av den mänskliga hjärnan.

Kan ert arbete leda till en ny typ av behandling av Alzheimer?

– Vi hoppas förstås hitta ett sätt att stoppa sjukdomens utbredning i hjärnan. Men ingen vet var de stora genombrotten kommer att ske, därför är det viktigt att Alzheimerforskningen kan arbeta med flera olika spår parallellt.

Det räcker inte med att ett första Alzheimerläkemedel ser ut att vara på gång nu?

– Det här genombrottet är förstås väldigt hoppingivande och glädjande för alla oss som jobbar i fältet. Kanske får fler nu upp ögonen för att hjärnforskningen gör skillnad. Men vi måste komma ihåg att den aktuella behandlingen inte gör patienter friska. Därför behövs det nya upptäckter som ger oss ännu effektivare läkemedel. Där hoppas jag att vår forskning kan spela en viktig roll.

Varför behöver hjärnforskningen gåvor i jul?

– Pengar är tyvärr en förutsättning för nya framsteg. Som det ser ut idag är vi forskare beroende av stöd från organisationer som Hjärnfonden.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt på Kaj Blennow

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.

Snabbspåret till alzheimerdiagnos

På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna finns en unik plats där ny forskning snabbt blir till konkret vård. Här möter patienter med tidiga symtom på demenssjukdom ett team som arbetar med snabbspår för minnesutredning, livsstilsförändringar och vetenskap i världsklass.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta