Anna Erlandsson är docent i neurobiologi vid Uppsala universitet.

Nydanande Alzheimerforskning ger hopp

Varje år drabbas ungefär 15 000 svenskar av Alzheimers sjukdom. Hur ska vi kunna hjälpa dem? Docent Anna Erlandsson leder en forskargrupp som undersöker en ny idé. Människor som du är avgörande för deras arbete.

Ni angriper sjukdomen ur en ny vinkel. På vilket sätt?

– Länge handlade Alzheimerforskningen främst om nervceller, men vi tror att andra celler i hjärnan också spelar en avgörande roll. Vi arbetar nu med att ta reda på om hjärnans vanligaste stödjeceller, astrocyterna, bidrar till att sjukdomen sprids och blir mer aggressiv. När jag började undersöka detta för ungefär tio år sedan fanns det i stort sett ingen annan som gjorde det, men nu har forskningsfältet exploderat.

Ert mål är att hitta en ny behandlingsform. Hur går det?

– Vi har fått en mycket tydligare bild av astrocyternas roll vid Alzheimer. Det gör att vi börjar förstå mer av mekanismerna som sprider sjukdomen från cell till cell. Ett avgörande skäl till det är att vi har lyckats utveckla bättre modeller av den mänskliga hjärnan.

Kan ert arbete leda till en ny typ av behandling av Alzheimer?

– Vi hoppas förstås hitta ett sätt att stoppa sjukdomens utbredning i hjärnan. Men ingen vet var de stora genombrotten kommer att ske, därför är det viktigt att Alzheimerforskningen kan arbeta med flera olika spår parallellt.

Det räcker inte med att ett första Alzheimerläkemedel ser ut att vara på gång nu?

– Det här genombrottet är förstås väldigt hoppingivande och glädjande för alla oss som jobbar i fältet. Kanske får fler nu upp ögonen för att hjärnforskningen gör skillnad. Men vi måste komma ihåg att den aktuella behandlingen inte gör patienter friska. Därför behövs det nya upptäckter som ger oss ännu effektivare läkemedel. Där hoppas jag att vår forskning kan spela en viktig roll.

Varför behöver hjärnforskningen gåvor i jul?

– Pengar är tyvärr en förutsättning för nya framsteg. Som det ser ut idag är vi forskare beroende av stöd från organisationer som Hjärnfonden.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Ett porträtt av Cecilia Mörman

Kemin bakom Alzheimer

Cecilia Mörman, en av Hjärnfondens stipendiater 2024, utvecklar nya behandlingsmetoder för Alzheimers sjukdom. Därför undersöker hon de kemiska processer som ligger bakom att sjukdomen utvecklas. “Få saker är så skrämmande som att förlora minnet”.

Ett kollage med en en äldre man och en blå himmel mot rosa bakgrund.

Låg kunskap om Alzheimer hos svenskarna

Över hälften av svenskarna vet inte var de ska vända sig vid tidiga tecken på Alzheimers sjukdom. Hjärnfonden betonar behovet av en nationell informationskampanj för att öka medvetenheten.

Det behövs mer kunskap om olika demensformer

Ungefär 10–15 procent av alla demensfall utgörs av lewybody sjukdom. Det är en obotlig sjukdom som har likheter med både Alzheimer och Parkinson. Här berättar Anna Lundin om sin pappas kamp mot lewybody sjukdom.

Per Nilsson, alzheimerforskare i labbet på Karolinska Institutet.

Nya framsteg inom Alzheimerforskningen

Autofagi är cellernas egen städpatrull. Ny forskning visar att när hjärnan städar sämre ansamlas skadliga molekyler och risken för Alzheimers sjukdom ökar.

Nico Dantuma, professor i molekylär cellbiologi vid Karolinska Institutet forskar om hur stimulering av nervcellernas eget försvarssystem skulle kunna stoppa neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer.

Alzheimerforskning med stor potential

Professor Nico Dantuma vill ta reda på om det går att stimulera nervcellernas eget försvarssystem – för att stoppa flera olika neurodegenerativa sjukdomar. Ett genombrott skulle kunna rädda många liv.

Alzheimerdrabbade Ulla med sitt första barnbarn. Han föddes på Internationella Alzheimerdagen den 21 september – samma år som Ulla fick sin diagnos.

”Alzheimers sjukdom innebär en enda lång sorg”

Ulla var bara 57 år när hon fick diagnosen Alzheimers sjukdom. Här berättar dottern Annelie om hur hårt hela familjen har drabbats.