Nydanande Alzheimerforskning ger hopp

Ni angriper sjukdomen ur en ny vinkel. På vilket sätt?

– Länge handlade Alzheimerforskningen främst om nervceller, men vi tror att andra celler i hjärnan också spelar en avgörande roll. Vi arbetar nu med att ta reda på om hjärnans vanligaste stödjeceller, astrocyterna, bidrar till att sjukdomen sprids och blir mer aggressiv. När jag började undersöka detta för ungefär tio år sedan fanns det i stort sett ingen annan som gjorde det, men nu har forskningsfältet exploderat.

Ert mål är att hitta en ny behandlingsform. Hur går det?

– Vi har fått en mycket tydligare bild av astrocyternas roll vid Alzheimer. Det gör att vi börjar förstå mer av mekanismerna som sprider sjukdomen från cell till cell. Ett avgörande skäl till det är att vi har lyckats utveckla bättre modeller av den mänskliga hjärnan.

Kan ert arbete leda till en ny typ av behandling av Alzheimer?

– Vi hoppas förstås hitta ett sätt att stoppa sjukdomens utbredning i hjärnan. Men ingen vet var de stora genombrotten kommer att ske, därför är det viktigt att Alzheimerforskningen kan arbeta med flera olika spår parallellt.

Det räcker inte med att ett första Alzheimerläkemedel ser ut att vara på gång nu?

– Det här genombrottet är förstås väldigt hoppingivande och glädjande för alla oss som jobbar i fältet. Kanske får fler nu upp ögonen för att hjärnforskningen gör skillnad. Men vi måste komma ihåg att den aktuella behandlingen inte gör patienter friska. Därför behövs det nya upptäckter som ger oss ännu effektivare läkemedel. Där hoppas jag att vår forskning kan spela en viktig roll.

Varför behöver hjärnforskningen gåvor i jul?

– Pengar är tyvärr en förutsättning för nya framsteg. Som det ser ut idag är vi forskare beroende av stöd från organisationer som Hjärnfonden.