Elin Gruyters vill ringa in de processer i hjärnan som inte fungerar vid schizofreni

Namn: Elin Gruyters
Universitet: Karolinska Institutet
Hemort: Stockholm
Forskningsområde: Genreglering i hjärnan och dess koppling till schizofreni

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka? 

Att schizofreni är en sjukdom som påverkar hjärnan är sedan länge känt, men vad som ligger bakom sjukdomen är fortfarande oklart. Olika slags studier har kopplat både utvecklingsbiologi och synapsbiologi till schizofreni, men hur vi väljer att studera, och i förlängningen behandla, sjukdomen varierar stort beroende på om det är det första eller det andra.

För att de olika cellerna i hjärnan tillsammans ska kunna utföra komplexa funktioner krävs strikt kontroll av vilka gener som är aktiva. Bakom den kontrollen ligger regulatoriska program, en slags regleringskod som bestämmer när och var gener ska vara aktiva. Jag vill undersöka vilken roll regulatoriska program som styr hjärnans utveckling har i den vuxna hjärnan. De här programmen fortsätter att vara aktiva även i den färdigutvecklade hjärnan, men exakt vilka funktioner de kontrollerar är relativt outforskat. Hypotesen jag arbetar efter är att regulatoriska program kan återanvändas och att de program som styr hjärnans utveckling senare styr synapsfunktion i den vuxna hjärnan.

Hur kommer dina forskningsresultat att hjälpa personer som är drabbade av schizofreni?

Min förhoppning är att resultaten från min forskning kan bidra till att ringa in vilka processer i hjärnan som inte fungerar normalt i schizofreni. Större förståelse för vad som inte fungerar normalt kan ge nya terapeutiska möjligheter att balansera ett obalanserat system. Det kan potentiellt även vara vägledande för framtida forskning inom schizofreni. Dessutom kommer resultaten ge en ökad förståelse för genreglering i den vuxna hjärnan. Ju mer vi vet om hjärnans normala funktioner, desto bättre utgångsläge har vi för att förstå vad som händer när något går snett.

Vilken är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?  

Att schizofreni är en otroligt komplex diagnos där hundratals gener och genvarianter kopplats till sjukdomen. Tidigare har det varit svårt att förstå hur den här samlingen gener och genetiska varianter kan ge upphov till samma symtombild. Med nya molekylära metoder har vi en unik möjlighet att på en processnivå ringa in vad som inte fungerar normalt i hjärnan på en schizofrenipatient.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning? 

Under min tid som doktorand arbetade jag teknologicentrerat vilket gjorde att mina projekt spretade åt många olika håll. I ett av mina projekt studerade vi så kallad RNA-editering i hjärnan och jag blev fascinerad av alla mekanismer som på olika plan gör hjärnan till det komplexa organ den är.

Vad är din drivkraft som forskare? 

I mitt arbete drivs jag av nyfikenheten på det som är okänt och av att förhoppningsvis få bidra med kunskap som ökar vår förståelse för hjärnans funktioner. På sikt hoppas jag att min forskning även kan bidra till att göra livet bättre för de som lever med en neuropsykiatrisk sjukdom. På ett mer personligt plan är jag också intresserad av att utforska min egen kapacitet att som forskare bidra med relevant kunskap som andra forskare kan bygga vidare på. Att dessutom få arbeta i en miljö som är internationell och otroligt dynamisk tycker jag är helt fantastiskt.

Vad innebär det här stipendiet för dig?  

Förutom att det är en stor ära att få ta emot det här stipendiet, är det också ett erkännande att min forskning är relevant. Att få stipendiet innebär att jag kan fokusera mitt arbete på det jag tycker är intressant men samtidigt göra strategiska val som stärker och utvecklar mig som forskare. Jag vill lära mig mer om det jag inte förstår och samtidigt utveckla de förmågor jag redan har.

Här kan du se vilka fler som fått ett stipendium.