Anna Hemlin, Hjärnfondens generalsekreterare.

Ni är många som är med och räddar liv!

Stort tack till alla er som är med och gör skillnad för hjärnforskningen. Förra året var ni hela 400 000 som bidrog med gåvor. Det behövs på vägen mot nya genombrott i kampen mot hjärnans sjukdomar.

Den här typen av frivilligt stöd är helt avgörande för svensk hjärnforskning. Problemet är att statens anslag inte räcker till. Därför är varje gåva viktig för att vi ska komma närmare Hjärnfondens vision – att alla hjärnor ska nå sin fulla potential, fria från sjukdomar. I fjol fick vi in totalt nästan 300 miljoner kronor, vilket kommer att ge svensk hjärnforskning mycket bättre förutsättningar. Det är goda nyheter för många sjukdomsdrabbade och deras anhöriga. 

Pengarna kan leda till att helt nya idéer får chansen att prövas och att lovande forskningsprojekt får möjligheten att fortsätta. Båda delarna behövs verkligen. 

Exakt hur vårt ekonomiska stöd ska fördelas beslutar experterna i vår Vetenskapliga nämnd. De väljer ut hjärnforskningen med högst potential, för att dina gåvor alltid ska göra största möjliga skillnad. Det senaste året har Hjärnfonden exempelvis gett bidrag till flera olika forskningsprojekt som arbetar med nya behandlingar mot sjukdomar som Alzheimer, stroke, ALS, Parkinson och depression. Nya framsteg skulle leda till att människor kan leva både mer och längre. 

Du är viktig för hjärnforskningen 

Sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan är väldigt vanliga. Nedan ser du några exempel från Sverige. Nya forskningsgenombrott skulle innebära att fler kan leva mer och längre. På vägen behövs ditt stöd. 

  • Ungefär 140 000 personer har en demenssjukdom. Vanligast är Alzheimer. 
  • Minst 20 000 personer lever med Parkinsons sjukdom. 
  • Ungefär 2–3 barn per skolklass har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som ADHD, autism eller språkstörning. 
  • Nästan var tredje person riskerar att insjukna i en depression någon gång i livet.  
  • Drygt 80 000 personer har epilepsi12 000 av dem är barn. 
  • Personer med schizofreni lever i snitt 15 år kortare än befolkningen i övrigt. 
  • Var åttonde person får migrän vid något tillfälle i livet. Ungefär 200 000 personer uppskattas ha kronisk migrän. 
  • Självmord är den vanligaste dödsorsaken bland barn och unga upp till 24 år. 
  • Drygt 20 000 personer har diagnosen MS. 
  • Var 20:e minut får någon stroke var fjärde överlever inte. 

Det finns mycket kvar att upptäcka

Alla våra tankar, känslor och minnen finns i hjärnan och vår livskvalitet är beroende av hjärnans hälsa. Därför får sjukdomar och tillstånd som påverkar hjärnan så allvarliga konsekvenser för vårt välbefinnande. Hjärnan är den mest komplexa struktur vi känner till, tillsammans med ryggmärgen består den av cirka 80 miljarder nervceller. Hjärnanär färdigutvecklad i 25-årsåldern, men är föränderlig och anpassningsbar hela livet. Trots att hjärnan bara utgör två procent av den totala kroppsvikten så använder hjärnan 20 procent av syret och 25 procent av blodsockret. Om kroppen prioriterar hjärnan så måste vi också göra det! 

Visste du att …

  • Hjärnan är aktiv även när du sover. Då bearbetar den information och stöder många funktioner som behövs när du är vaken.  
  • Fysisk aktivitet förbättrar flera kognitiva processer. Bland annat stärks uppmärksamheten och impulskontrollen. 
  • Hjärnan kan delas in i olika centrum. Exempelvis är hippocampus ett område i hjärnan som har betydelse för minne och inlärning och amygdala är centrumet för känsloupplevelser. 

Hjärnans sjukdomsbörda är omfattande och alla drabbas på något sätt. Därför är ditt engagemang i hjärnforskningen så betydelsefullt. 

Fortsätt gärna att vara med oss. Kom då ihåg att du inte bara stärker hjärnforskningen ekonomiskt. Flera framstående forskare har berättat att det breda stödet både ger viktig uppmuntran och en stark känsla av ansvar. En gåva kan med andra ord ge hjärnforskningen en riktigt fin start på det nya året. Tack igen. 

Anna Hemlin
Generalsekreterare Hjärnfonden

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen