Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig skribent

Lästid: 2 minuter

Internationella Parkinsondagen den 11 april

Den 11 april är Internationella Parkinson-dagen, en dag för att uppmärksamma en sjukdom som drabbar omkring 20 000 personer i Sverige.

En äldre man som sitter ensam med sin telefon vid ett köksbord.

De vanligaste symtomen vid Parkinsons sjukdom är skakningar, darrningar, muskelstelhet och sämre balans. Rörelser blir långsammare och det blir också svårt att starta en rörelse. Det är vanligare att män får Parkinsons sjukdom och sjukdomen debuterar vanligen i 55 till 60-års åldern. Ålder och genetik är de främsta riskfaktorerna för att utveckla sjukdomen.

Vad orsakar Parkinsons sjukdom?

Sjukdomen beror på att de nervceller som producerar dopamin bryts ner. Dopamin behövs för hjärnans styrning av kroppsrörelserna och när de här nervcellerna dör blir det svårare att kontrollera kroppens rörelser.

Parkinsons sjukdom går inte att bota men symtomen kan behandlas effektivt hos de allra flesta under många år. Den vanligaste behandlingen är att man tillför hjärnan nytt dopamin genom ett läkemedel.

Forskning om Parkinsons sjukdom

I jakten på nya behandlingar av Parkinsons sjukdom har stamcellsforskningen en nyckelroll. Forskare vid Lunds universitet är världsledande när det gäller att transplantera stamceller till patienter med Parkinsons sjukdom. Syftet med celltransplantationer är att ersätta döda nervceller med friska celler som producerar dopamin. Forskarna producerar nu cellerna under de betingelser som krävs för att använda dem i patienter.

Visste du att:

  • Parkinsons sjukdom har fått sitt namn efter den engelske läkaren, James Parkinson (1755-1824), som beskrev de symtom som är typiska för sjukdomen i sin skrift ”An essay on the shaking palsy” från 1817.
  • Diagnos på Parkinsons sjukdom ställs utifrån personens sjukdomshistoria samt genom en neurologisk undersökning.

Stamcellsbehandling vid Parkinsons sjukdom

Stamcellstransplantation som behandling av patienter med Parkinsons sjukdom är på väg att bli verklighet. I februari 2023 testades behandlingen för första gången på en patient vid Skånes universitetssjukhus. Genom att ersätta de förlorade dopamincellerna med friska celler i patientens hjärna finns hopp om att bromsa sjukdomens utveckling. Håkan Widner var medicinsk ansvarig för den kliniska studien som studerade effekterna av transplantation till patienter med Parkinsons sjukdom.


Håkan Widner, överläkare i neurologi, Skånes Universitetssjukhus, berättade om de senaste genombrotten inom stamcellstransplantation.

Läs mer om Håkan Widner

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Ragnhild Ahlgren.

Ragnhild Ahlgren

Vetenskaplig sakkunnig och skribent

Ragnhild Ahlgren är vetenskapsjournalist och doktor i medicinsk vetenskap.

Relaterat

Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Äldre deltagare håller armarna högt under en gemensam övning i parkinsondans.

Att dansa med en kropp i förändring

Parkinsons sjukdom förändrar kroppen, men i danssalen får den en ny chans. Här tränas balans, röst och koordination, men också mod, närvaro och självbild. På Dans för Parkinson i Huddinge möts konst och neurologi i ett rum där deltagarna tillåts ta plats. Både i kroppen och rummet.
Läs mer
Porträtt av Thomas Matsson.

Thomas kämpar för framtidens parkinsonpatienter

Thomas Mattson trodde det var en nerv som kommit i kläm, och vägrade först tro att han fått Parkinsons sjukdom. Nu deltar han i en revolutionerande studie med stamcellstransplantation – en metod som kan bli avgörande för framtidens parkinsonpatienter.
Läs mer
Porträtt av Thomas Mattsson.

Thomas först i världen med banbrytande celltransplantation mot parkinson

För första gången har en specifik typ av dopaminproducerande stamceller transplanterats i hjärnan på patienter med Parkinsons sjukdom. Två år efter operationen börjar resultaten visa sig och ger hopp både till forskningen och patienterna.
Läs mer
Porträtt av Jens Carlsson.

Med AI och superdatorer i jakten på framtidens hjärnläkemedel

Hur designar man ett läkemedel innan det finns? Forskaren Jens Carlsson vid Uppsala universitet har fått Hjärnfondens forskningsbidrag för sin banbrytande studie av receptorn TAAR1 – ett nytt och hett spår i kampen mot Parkinsons sjukdom och schizofreni.
Läs mer
Porträtt av Fabio Begnini.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta