Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 3 minuter

Epigenetik i kampen mot obotliga hjärntumörer

Ponsgliom är en i dag obotlig form av hjärntumör som framför allt drabbar barn. Hjärnfondens stipendiat Letian Zhang utforskar epigenetiska mekanismer i hjärntumörer, särskilt inom pons gliom, för att kartlägga vägen för målinriktade terapier och individanpassade behandlingar.

Stipendiat

Namn
Letian Zhang
 

Universitet
Stockholms universitet


Forskningsområde
Dechiffrering av det epigenetiska landskapet i mänsklig fostrets hjärnutveckling 

Berätta om ditt forskningsområde - vad vill du undersöka?

Min forskning syftar till att förstå epigenetiska mekanismer i enskilda celler i hjärntumörer, särskilt i diffusa intrinsiska pontina gliom (DIPG), också kallat ponsgliom. Det är en hjärntumör som främst utvecklas hos barn och tyvärr överlever mindre än 10% av barnen längre än två år efter diagnosen. Eftersom DIPG visar epigenetiska avvikelser som resulterar i onormalt genuttryck är denna studie avgörande för att avslöja hur hjärntumörceller utvecklas och beter sig. 

Hur kommer din forskning att kunna hjälpa personer som drabbats av hjärntumörer?

Tumörcellsheterogenitet handlar om att cancerceller i en tumör inte är helt lika varandra. Det är som om varje cell i tumören har sin egen unika personlighet. Min forskning fokuserar på att förstå dessa skillnader bättre. Genom att göra det kan vi kanske hitta nya sätt att diagnostisera och behandla hjärntumörer. Det kan öppna dörren för mer precisa och effektiva behandlingar som kan göra stor skillnad för människor som kämpar mot denna typ av cancer. 

Epigenetik

Epigenetik handlar om hur gener fungerar utan att själva DNA:et ändras. Det handlar om olika sätt som celler kan använda generna på, som att slå av eller på dem. Dessa förändringar kan påverka allt från hur en cell utvecklas till vilka sjukdomar vi kan få. 

Vad är den största utmaningen inom ditt forskningsområde?

En av de största utmaningarna inom mitt område är komplexiteten hos hjärntumörer. Jag använder avancerade metoder för att dissekera enskilda tumörceller, vilket hjälper till att förstå komplexiteten. Dessutom utgör hjärnans unika miljö och blod-hjärnbarriären en betydande utmaning för läkemedelsleverans. Många läkemedel når helt enkelt inte in till hjärnan om de ges via blodet eftersom blod-hjärnbarriären spärrar vägen för dem. Innovativa tillvägagångssätt krävs därför för effektiva behandlingar. 

Hur blev du intresserad av hjärnforskning och specifikt fältet epigenetik och tumörbiologi?

Mitt intresse för hjärnforskning och studiet av epigenetik började under mina postdoktorala studier, där jag lärde mig hur epigenetiska förändringar kan spela en roll i genuttryck och hur celler utvecklas, vilket bidrar till utvecklingen av hjärncancer. Dessa förändringar är potentiellt reversibla, vilket ger hopp om nya behandlingar. 

Vad är din drivkraft som forskare?

Min inneboende nyfikenhet driver mig att vara forskare. Jag inspireras av varje upptäckt som kan leda vägen för dem som kämpar mot hjärncancer. 

Vad betyder detta stipendium för dig?

Detta stipendium är en otrolig ära för mig. Det är en erkännande av vikten av min forskning. Det ger inte bara avgörande ekonomiskt stöd som gör det möjligt för mig att fokusera på min forskning, utan också kopplar mig samman med en gemenskap av forskare och kliniker som är lika engagerade i hjärnforskning. Detta stipendium erbjuder mig en fantastisk möjlighet som kommer att förbättra min utveckling som forskare. 

Här kan du läsa om vilka fler som fått Hjärnfondens stipendium. Stipendierna kan delas ut tack vare Postkodlotteriet och deras lottköpare. 

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Han vill stoppa MS innan försämringen tar fart

Forskaren och neurologen Fredrik Piehl undersöker vad som driver sjukdomens långsiktiga försämring – och hur behandlingen kan bli mer träffsäker för varje individ.
Läs mer

Ny karta över hjärnan ger hopp vid MS

Ny forskning från Karolinska Institutet och Yale, finansierad av Hjärnfonden, visar hur hjärnan utvecklas efter födseln och hur samma biologiska program kan aktiveras vid inflammation senare i livet. Fynden ger nya ledtrådar till sjukdomar som MS.
Läs mer

Många skulle ha glädje av ett genombrott

Depression är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. I Sverige leder sjukdomen till större samhällskostnader än cancer. Ändå saknas riktigt bra behandlingar. Här berättar professor Magnus Ingelman-Sundberg om sitt arbete.
Läs mer

Upptäckt ger hopp om nya behandlingar mot glioblastom

Glioblastom är en av de mest aggressiva formerna av hjärntumör. Nu har forskare upptäckt att ett visst enzym – NDST1 – spelar en nyckelroll i hur tumörcellerna beter sig. Studien är finansierad av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt på Kaj Blennow

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.
Läs mer

Med AI och superdatorer i jakten på framtidens hjärnläkemedel

Hur designar man ett läkemedel innan det finns? Forskaren Jens Carlsson vid Uppsala universitet har fått Hjärnfondens forskningsbidrag för sin banbrytande studie av receptorn TAAR1 – ett nytt och hett spår i kampen mot Parkinsons sjukdom och schizofreni.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta