Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Foto: Kennet Rouna

Lästid: 3 minuter

Lyckad stamcellsbehandling vid Parkinsons

För drygt ett år sedan opererade forskare för första gången in sju miljoner labbodlade hjärnceller i en patient med Parkinsons sjukdom. Behandlingen lyckades och patienten har återfått flera av kroppens funktioner.

Forskare i skyddskläder arbetar koncentrerat med ett prov i laboratoriemiljö.
Profilbild på Malin Parmar, talare på Hjärnans dag 2023.

Malin Parmar

Projektledare för studien och professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet.

En banbrytande behandling för Parkinsons sjukdom har väckt hopp om ett bättre liv för patienter världen över. Forskare vid Lunds universitet har genomfört en unik studie där de implanterade miljontals laboratorieodlade hjärnceller i en patient med Parkinsons sjukdom. Resultaten har varit lovande, med deltagare som upplever förbättringar som att återfå förlorade förmågor som att sporta och känna dofter. Tekniken är utvecklad av Malin Parmar och hennes forskargrupp vid Lunds universitet med stöd från Hjärnfonden. 

– Jag har fått tillbaka en kropp som känns som min och jag har kunnat minska min medicinering. Skräcken att ramla är borta, säger patienten till  

Syftet med behandlingen är att ersätta de förlorade dopamincellerna med friska celler som odlats fram från stamceller. Detta öppnar upp möjligheter för ett banbrytande biologiskt läkemedel som kan bromsa sjukdomens effekter och förbättra livskvaliteten för patienter. 

Tekniken är utvecklad av Malin Parmar och hennes forskargrupp vid Lunds universitet med stöd från Hjärnfonden. Läs ett reportage om forskningen och studien  

Studien har hittills inkluderat fem försökspersoner, och resultaten visar att de implanterade cellerna överlever i hjärnan och producerar dopamin.  

 

Händer arbetar i en petriskål med fina verktyg.
Malin Parmar och hennes forskargrupp vid Lunds universitet har utvecklat en metod för att använda transplanterade stamceller som behandling av Parkinsons sjukdom. Foto: Kennet Rouna

Dubblar dosen

Idag kan forskarna konstatera att cellerna överlever i hjärnan och att de producerar dopamin. 

– Det är superspännande, cellerna uppfyller alla de krav på säkerhet som krävs för att öka dosen, säger projektledare Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet, till SVT. 

Forskarna har därför beslutat att ge de kommande tre patienterna en dubbel dos av cellerna för att ytterligare utforska behandlingens effektivitet. 

Trots de positiva resultaten är det viktigt att vara medveten om eventuella risker. Forskarna noterar att det alltid finns en teoretisk risk för biverkningar, såsom tumörbildning eller överproduktion av dopamin i hjärnan. Dock bedöms denna risk som extremt liten. 

Om de kommande stegen i studien lyckas enligt planerna, planerar forskarteamet att fortsätta med större studier i samarbete med läkemedelsbolag. Förhoppningen är att den nya behandlingen ska kunna bli tillgänglig som läkemedel över hela världen inom de kommande sju till tio åren. Intresset från Parkinsonpatienter är enormt, vilket visar på det stora behovet av effektiva behandlingsalternativ. 

Malin Parmar om stödet från Hjärnfonden

– Stödet från Hjärnfonden har varit väldigt viktigt, framför allt i de . Allt vi lär oss nu bygger på tidigare forskning där vi studerat hur nervcellerna byggs upp och fungerar i den plats i hjärnan där de ska utföra sin funktion. Vi startade upp de här studierna för tio år sedan så de resultat vi ser idag är ju egentligen inte ett genombrott, det är många genombrott under lång tid. En tidig milstolpe var när vi lyckades styra stamcellerna till exakt den celltyp vi vill ersätta. Vi behövde också förstå vad det är som gör att de ”kopplar upp sig” till det övriga nervsystemet och börjar fungera på sin nya plats. Teknikutvecklingen som görs nu är oerhört viktig för att vi ska kunna studera den biologiska utvecklingen av de här cellerna och hur de agerar. 

Citat från Hjärnfondens reportage från 2023

Relaterat

Porträtt av Anna Överby Wernstedt.

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Skoug.

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
Porträtt av Bengt Braun.

“Hos Hjärnfonden gör varenda krona nytta”

Bengt Braun, ordförande för Irstadska stiftelsen, berättar varför stiftelsen valt att ge sitt största filantropiska stöd till just Hjärnfonden. Med fokus på vetenskaplig kvalitet, personlig kontakt med forskarna och ett förtroende för organisationens effektivitet, är engagemanget både långsiktigt och engagerat.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta