Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Christer Betsholtz

Professor i vaskulär biologi vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet

Lästid: 2 minuter

På jakt efter Alzheimerledtrådar

Professor Christer Betsholtz och hans forskningsgrupp misstänker att fel i hjärnans blodkärl bidrar till processen bakom Alzheimers sjukdom. För att undersöka detta har de gjort en stor kartläggning av celler och molekyler i Alzheimerdrabbade hjärnors blodkärl.

Porträtt av Christer Betsholtz.

Hjärnans blodkärlssystem transporterar förstås syre och näringsämnen till hjärnan, men det bidrar också till att föra bort slaggprodukter. Dessutom hindrar kärlen i den så kallade blod-hjärnbarriären skadliga ämnen och mikroorganismer från att komma in i hjärnan. En störning i detta system kan med andra ord få allvarliga konsekvenser.

Min forskningsgrupps hypotes är att fel i hjärnans blodkärl bidrar till processen bakom Alzheimers sjukdom. För att undersöka detta har vi gjort en stor kartläggning av celler och molekyler i Alzheimerdrabbade hjärnors blodkärl. Målet är att skapa en karta som kan jämföras med motsvarande karta över den friska hjärnan. Vi arbetar nu hårt med att analysera all data.

Tanken är att vår molekylära och cellulära karta även ska kunna användas av många andra forskargrupper. På så sätt ökar sannolikheten för att vårt arbete ska ge nya ledtrådar om mekanismerna bakom Alzheimer – och i förlängningen nya sätt att upptäcka och stoppa sjukdomen.

Tack vare de intressanta resultaten hittills har vi påbörjat en liknande kartläggning av en annan outforskad del av hjärnan, araknoidea. Det är en av hjärnans tre skyddande hinnor och den fungerar, likt blod-hjärnbarriären, som ett slags filter. Vi tror att araknoidea har en viktig funktion i hjärnans renhållning. Kanske spelar den en betydelsefull roll i hanteringen av de skadliga proteiner som uppstår vid Alzheimer?

Den här typen av grundforskning som vi arbetar med är avgörande för att lösa det stora och invecklade Alzheimerpusslet. Och det är nödvändigt. Om vi inte förstår sjukdomen blir det i stort sett omöjligt att stoppa den.

Christer Betsholtz
Professor i vaskulär biologi vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Porträtt av Jessica Söderfjord med en julig bakgrund.

Alzheimerdiagnosen förändrade Jessicas liv – nu stöttar hon forskningen

Att inte våga lita på sig själv och sitt eget minne. Inte klara av att laga mat på egen hand och drömma mardrömmar om att gå vilse. Mycket i livet har förändrats sedan 56-åriga Jessica Söderfjord fick sin alzheimerdiagnos för två år sedan.
Läs mer
Porträtt av Bengt Winblad.

Hopp om att lösa två alzheimerutmaningar på samma gång

På senare tid har flera antikroppsterapier mot alzheimer godkänts i olika länder. Det är viktiga framsteg, men läkemedlen är inga mirakelkurer. Därför utvecklar professor Bengt Winblads forskargrupp ett nytt sätt att angripa sjukdomen. Här berättar han mer.
Läs mer
Kollage med en hjärna, ett mikroskop och läkemedels piller.

Därför dröjer läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Alzheimers sjukdom är en svår hjärnsjukdom som länge saknat bromsande behandling. Nu väcker de nya läkemedlen Leqembi och Kisunla stort hopp även om de ännu inte är tillgängliga på den svenska marknaden.
Läs mer
Porträtt av en äldre man som håller handen för ena ögat.

Stora utmaningar när allt fler drabbas av Alzheimers sjukdom

Svensk forskning kring Alzheimers sjukdom är världsledande när nya diagnosmetoder testas och nya behandlingar tas fram. Samtidigt insjuknar allt fler i den dödliga hjärnsjukdomen. För att klara framtidens utmaningar krävs ytterligare krafttag redan idag.
Läs mer
Micheal Schöll talar på en scen i en mikrofon.

Forskarframgångar skapar hopp för framtida alzheimerpatienter

En ny diagnosmetod ska göra det enklare, billigare och mer tillförlitligt att upptäcka Alzheimers sjukdom – i ett betydligt tidigare skede än idag. – Jag kan tänka mig att det i framtiden kan bli möjligt att införa screening för Alzheimers sjukdom, men där är vi inte än, säger Michael Schöll, professor i molekylär medicin.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta