Hjärnfonden
Ge en gåva

Lästid: 2 minuter

På jakt efter Alzheimerledtrådar

Professor Christer Betsholtz och hans forskningsgrupp misstänker att fel i hjärnans blodkärl bidrar till processen bakom Alzheimers sjukdom. För att undersöka detta har de gjort en stor kartläggning av celler och molekyler i Alzheimerdrabbade hjärnors blodkärl.

Hjärnans blodkärlssystem transporterar förstås syre och näringsämnen till hjärnan, men det bidrar också till att föra bort slaggprodukter. Dessutom hindrar kärlen i den så kallade blod-hjärnbarriären skadliga ämnen och mikroorganismer från att komma in i hjärnan. En störning i detta system kan med andra ord få allvarliga konsekvenser.

Min forskningsgrupps hypotes är att fel i hjärnans blodkärl bidrar till processen bakom Alzheimers sjukdom. För att undersöka detta har vi gjort en stor kartläggning av celler och molekyler i Alzheimerdrabbade hjärnors blodkärl. Målet är att skapa en karta som kan jämföras med motsvarande karta över den friska hjärnan. Vi arbetar nu hårt med att analysera all data.

Tanken är att vår molekylära och cellulära karta även ska kunna användas av många andra forskargrupper. På så sätt ökar sannolikheten för att vårt arbete ska ge nya ledtrådar om mekanismerna bakom Alzheimer – och i förlängningen nya sätt att upptäcka och stoppa sjukdomen.

Tack vare de intressanta resultaten hittills har vi påbörjat en liknande kartläggning av en annan outforskad del av hjärnan, araknoidea. Det är en av hjärnans tre skyddande hinnor och den fungerar, likt blod-hjärnbarriären, som ett slags filter. Vi tror att araknoidea har en viktig funktion i hjärnans renhållning. Kanske spelar den en betydelsefull roll i hanteringen av de skadliga proteiner som uppstår vid Alzheimer?

Den här typen av grundforskning som vi arbetar med är avgörande för att lösa det stora och invecklade Alzheimerpusslet. Och det är nödvändigt. Om vi inte förstår sjukdomen blir det i stort sett omöjligt att stoppa den.

Christer Betsholtz
Professor i vaskulär biologi vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Han forskar på ny behandling mot Alzheimer

Pontus Plavén Sigray vid Karolinska Institutet ska, med stöd från Hjärnfonden, studera om läkemedlet rapamycin kan bromsa Alzheimergenom att aktivera hjärnans reningssystem och minska skadliga proteinansamlingar.
Professor Lars Lannfelt i sitt laboratorium, vars forskning ligger till grund för alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab), nyligen godkänt av EU. Upptäck mer om hur monoklonala antikroppar kan bromsa Alzheimers sjukdom.

EU godkänner alzheimerläkemedel

EU- kommissionen godkänner alzheimerläkemedlet Leqembi (lecanemab).

70 miljoner till alzheimerforskning – nu presenteras resultaten

Sex forskare valdes ut efter noggrann granskning. Nu presenteras resultaten från den unika 70-miljonersgåvan till alzheimerforskning vid ett symposium vid Karolinska Institutet.

Målsökande läkemedel kan bromsa Alzheimer och Parkinson

Varje år drabbas miljontals av sjukdomar som Alzheimer och Parkinson, där nervceller i hjärnan bryts ner. Nu utvecklar forskare målsökande läkemedel som kan hjälpa kroppen att bromsa sjukdomsförloppet.
Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet

Går det att reparera en hjärna med Parkinson?

I samband med Internationella Parkinsondagen berättar professor Malin Parmar om sitt arbete med stamcellsbehandlingar mot Parkinson. Det kan även få betydelse i kampen mot bland annat Alzheimer, stroke och ALS.
Niklas Marklund, professor i neurokirurgi vid Lunds universitet, överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Därför kan en hjärnskada leda till Alzheimer

Sedan tidigare är det känt att en svår hjärnskada, ett trauma mot huvudet, kan öka risken för demens. Nu har forskare tagit reda på varför och hoppas att det kan leda till nya behandlingar. Forskningen är finansierad av Hjärnfonden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta