Kan samma molekyl göra nytta vid helt olika psykiska sjukdomar?

Min forskargrupp fokuserar på en molekyl som kallas OSU6162, som en gång utvecklades av nobelpristagaren Arvid Carlsson. Det intressanta är att den både kan sänka hjärnans dopaminnivåer när de är för höga och höja dem när de är för låga. Det är anledningen till att denna molekyl kan ha effekt på flera helt olika sjukdomar. Vårt första steg, som pågår just nu, är att undersöka om den kan hjälpa personer med depression. Målet är att få fram en helt ny typ av behandling.  

I dagsläget är så kallade SSRI-läkemedel den viktigaste farmakologiska behandlingen vid depression. Problemet är att var tredje som får dessa mediciner inte upplever tillräcklig effekt. Utifrån tidigare forskning har vi dock anledning att tro att vi kan få SSRI-läkemedlen att fungera bra även för många i den här gruppen – genom att addera vår molekyl till den pågående behandlingen.  

En stor fördel med OSU6162 är att den redan har testats på människor i andra sammanhang. Molekylen visade sig då ha förbluffande få biverkningar. Tack vare detta förarbete kunde vi snabbt påbörja patientförsök, vilket innebär att vi ligger förhållandevis långt fram i processen.  

En hel del arbete återstår förstås. Och om vår första studie ger positiva resultat vill vi snarast undersöka om vår molekyl även kan användas vid andra diagnoser – exempelvis schizofreni och bipolär sjukdom. För att kunna studera allt detta krävs dock stora resurser.  

En betydande utmaning är att forskningen om psykiska sjukdomar inte prioriteras särskilt högt, trots att så många drabbas. Därför välkomnar jag att denna fråga lyfts under Världsdagen för psykisk hälsa den 10 oktober. 

Elias Eriksson
Professor i farmakologi vid Göteborgs universitet