Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Magnus Ingelman-Sundberg

Senior professor i molekylär toxikologi vid Karolinska Institutet

Lästid: 2 minuter

Många skulle ha glädje av ett genombrott

Depression är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. I Sverige leder sjukdomen till större samhällskostnader än cancer. Ändå saknas riktigt bra behandlingar. Här berättar professor Magnus Ingelman-Sundberg om sitt arbete.

Porträtt av Magnus Ingelman-Sundberg.

Den i dag vanligaste läkemedelstypen mot depression, SSRI, har generellt sett begränsad effekt och fungerar inte heller för alla patienter. Och de kraftfullare behandlingar som finns ger vanligen svåra biverkningar. Det behövs verkligen nya sätt att angripa sjukdomen, vilket min forskargrupp nu arbetar för att hitta.

För några år sedan kunde vi visa att högre förekomst av ett visst enzym i hjärnan under fosterlivet leder till ökad risk för att utveckla såväl depression som ångest. Att inte ha enzymet ger lika stark effekt som en antidepressiv behandling. Vi vet ännu inte varför det är så, men vi arbetar med en stor kartläggning för att ta reda på det.

Genom att förstå vad som händer på cellnivå vill vi nya hitta sätt att påverka de mekanismer som leder till depression och ångest. Målet är en riktad behandling som är både effektiv och utan stora biverkningar. Vi har flera idéer kring hur ett sådant läkemedel skulle kunna se ut. Men för att kunna undersöka våra hypoteser behöver vi ytterligare resurser.

Depression och ångest är folksjukdomar som kan leda till långvarigt lidande, ofta för hela familjer. Dessutom kostar de samhället mycket stora summor varje år. Allt detta driver oss i sökandet efter nya behandlingar, men för att lyckas behöver vi också resurser. Faktum är att Hjärnfonden är den enda externa finansiären av vårt forskningsprojekt. Alla gåvor gör med andra ord verklig skillnad.

Magnus Ingelman-Sundberg
Senior professor i molekylär toxikologi vid Karolinska Institutet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

ALS-läkemedel öppnas för begränsad grupp

Efter ett nytt beslut från NT-rådet kan ALS-läkemedlet tofersen, Qalsody, bli aktuellt för vissa patienter i Sverige. Beskedet är ett viktigt steg för en liten grupp patienter med en viss genmutation, men alla omfattas inte.
Läs mer
Gruppbild med Daniel Lindqvist och Marie Asp tillsammans med forskargruppen.

Parkinsonläkemedel kan lindra svåra symtom vid depression

En klinisk studie från Lunds universitet och Region Skåne visar att parkinsonläkemedlet pramipexol kan lindra motivationsbrist och svårigheter att känna glädje hos vissa patienter med svårbehandlad depression. Studien finansieras av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta