Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 3 minuter

Så arbetar forskarna mot självmord

Inför suicidpreventiva dagen den 10 september kontaktade Hjärnfonden några av de forskare vi stöttar, för att lyfta hur deras arbete bidrar till att minska självmord i Sverige.

Varje självmord är en tragedi – men forskningen visar att det går att förebygga. Genom att stötta några av Sveriges främsta forskare bidrar Hjärnfonden till ny kunskap, bättre behandlingar och ett samhälle där färre liv går förlorade.

Porträtt av David Engblom.
Foto: Thor Balkhed för Linköpings universitet

David Engblom, professor i neurobiologi vid Medicinska fakulteten vid Linköping Universitet

Hur bidrar din forskning till att förebygga självmord?

– Man har observerat en ökad mängd av inflammatoriska ämnen hos en del individer som försökt begå självmord och lider av depression. Vi studerar vilken roll inflammation har i utvecklingen av depression med hopp om att identifiera mål för effektiva behandlingar.

Vilken upptäckt eller insikt inom ditt forskningsområde gör dig mest hoppfull?

– Jag ser den snabba utvecklingen av icke-farmakologiska metoder för att kunna påverka hjärnans funktion som mycket hoppfull. Både metoder baserade på molekylärbiologi och teknik-baserade approacher med stor potential ser ut att vara på väg.

Porträtt av Martin Schalling.
Foto: Ulf Sirborn

Martin Schalling, hjärnforskare och neurobiolog vid Karolinska Institutet i Stockholm

Hur bidrar din forskning till att förebygga självmord?

– Jag forskar om bättre diagnos och behandling av bipolär sjukdom. Personer med bipolär sjukdom har en extremt förhöjd risk för suicid (ca 20 gånger ökad) och speciellt första året efter diagnos är besvärligt. Vi har utvecklat bättre metoder för att följa och stötta dessa individer

Vilken upptäckt eller insikt inom ditt forskningsområde gör dig mest hoppfull?

– Vi har just patenterat ett verktyg för att mäta litiumnivåer i hemmet. När det finns tillgängligt blir det som att mäta blodsocker – det engagerar användaren och det har visat sig leda till bättre behandlingsresultat. Eftersom upp mot 50 procent av patienterna inte fullt följer ordinationen är detta en möjlighet att förhindra felbehandling och skada, och till och med självmord.

Porträtt av Daniel Lindqvist.

Daniel Lindqvist, forskare inom psykiatri vid Lunds universitet, överläkare i psykiatri vid Region Skåne

Hur bidrar din forskning till att förebygga självmord?

– Svårbehandlad depression är en känd riskfaktor för självmord. Vår forskning syftar till att utveckla nya och innovativa behandlingsmetoder för detta allvarliga tillstånd. Genom att fokusera på mer effektiva och målinriktade depressionsbehandlingar strävar vi efter att minska risken för självmord och förbättra livskvaliteten för individer med depression.

Vilken upptäckt eller insikt inom ditt forskningsområde gör dig mest hoppfull?

– Utvecklingen av nya antidepressiva läkemedel har varit långsam, men det sker nu en betydande förändring. Vår forskargrupp, tillsammans med många andra runt om i världen, driver flera viktiga studier som syftar till att utveckla mer effektiva och skräddarsydda antidepressiva behandlingar.

Porträtt av Helgi Schioth.
Foto: Mikael Wallerstedt

Helgi Schiöth, professor i farmakologi vid Uppsala universitet

Hur bidrar din forskning till att förebygga självmord?

– Vår forskning syftar till att hitta biologiska markörer i blodet som kan ge objektiv information om psykisk ohälsa, med särskilt fokus på självmordsrisk. Sådana markörer kan bli ett viktigt komplement till dagens psykologiska tester, genom att underlätta uppföljning av behandlingar och identifiera personer med hög risk. Genom att också kartlägga de molekylära mekanismerna bakom risk för självmord kan vi bana väg för utveckling av nya och mer träffsäkra läkemedel.

Vilken upptäckt eller insikt inom ditt forskningsområde gör dig mest hoppfull?

– Vi har redan publicerat flera nya biomarkörer och arbetar med att kartlägga proteiner och genetiska faktorer på en global nivå. Nyligen visade en av våra studier att vissa genuttrycksmönster i hjärnan är kopplade till självmordsrisk, och att dessa mönster tycks involvera bland annat immunceller, myelinskador och epigenetiska förändringar. Dessa insikter ger hopp om att kunna identifiera nya biomarkörer och behandlingsmåltavlor, samt utveckla framtida terapier som mer specifikt riktar sig mot de biologiska processer som bidrar till självmordsrisk.

Hit kan du vända dig om du behöver hjälp

112 – Akutnummer Ring 112 om det är en akut situation

1177 – Sjukvårdsupplysning Ring 1177 och få råd om var du kan få psykiatrisk hjälp

MIND – Självmordslinje  Ring 90101 dygnet runt.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
Porträtt av Christian Benedict.

Hormoner och sömn skyddar hjärnan från stress

Vad har östrogen och djupsömn gemensamt? De kan båda hjälpa hjärnan att hantera social stress. En ny studie visar hur hormoner och sömn tillsammans skyddar oss, fast på olika sätt.
Läs mer
Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer
Porträtt av Markus Heilig sittande i vit rock i en laboratoriemiljö.

När hjärnan inte säger stopp – ny forskning om beroendets mekanismer

Varför fortsätter vissa att söka belöningar, även när det får negativa konsekvenser? Markus Heilig, professor i psykiatri, söker svar på vad som händer i hjärnan vid tvångsmässigt belöningssökande.
Läs mer
Porträtt av Fredrik Piehl.

Han vill stoppa MS innan försämringen tar fart

Forskaren och neurologen Fredrik Piehl undersöker vad som driver sjukdomens långsiktiga försämring – och hur behandlingen kan bli mer träffsäker för varje individ.
Läs mer
Porträtt av Gonçalo Castelo-Branco, professor vid Karolinska Institutet.

Ny karta över hjärnan ger hopp vid MS

Ny forskning från Karolinska Institutet och Yale, finansierad av Hjärnfonden, visar hur hjärnan utvecklas efter födseln och hur samma biologiska program kan aktiveras vid inflammation senare i livet. Fynden ger nya ledtrådar till sjukdomar som MS.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta