Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 3 minuter

Så arbetar forskarna mot självmord

Inför suicidpreventiva dagen den 10 september kontaktade Hjärnfonden några av de forskare vi stöttar, för att lyfta hur deras arbete bidrar till att minska självmord i Sverige.

Illustration av forskare som står på en stege och undersöker i en mans huvud.

Varje självmord är en tragedi – men forskningen visar att det går att förebygga. Genom att stötta några av Sveriges främsta forskare bidrar Hjärnfonden till ny kunskap, bättre behandlingar och ett samhälle där färre liv går förlorade.

Porträtt av David Engblom.
Foto: Thor Balkhed för Linköpings universitet

David Engblom, professor i neurobiologi vid Medicinska fakulteten vid Linköping Universitet

Hur bidrar din forskning till att förebygga självmord?

– Man har observerat en ökad mängd av inflammatoriska ämnen hos en del individer som försökt begå självmord och lider av depression. Vi studerar vilken roll inflammation har i utvecklingen av depression med hopp om att identifiera mål för effektiva behandlingar.

Vilken upptäckt eller insikt inom ditt forskningsområde gör dig mest hoppfull?

– Jag ser den snabba utvecklingen av icke-farmakologiska metoder för att kunna påverka hjärnans funktion som mycket hoppfull. Både metoder baserade på molekylärbiologi och teknik-baserade approacher med stor potential ser ut att vara på väg.

Porträtt av Martin Schalling.
Foto: Ulf Sirborn

Martin Schalling, hjärnforskare och neurobiolog vid Karolinska Institutet i Stockholm

Hur bidrar din forskning till att förebygga självmord?

– Jag forskar om bättre diagnos och behandling av bipolär sjukdom. Personer med bipolär sjukdom har en extremt förhöjd risk för suicid (ca 20 gånger ökad) och speciellt första året efter diagnos är besvärligt. Vi har utvecklat bättre metoder för att följa och stötta dessa individer

Vilken upptäckt eller insikt inom ditt forskningsområde gör dig mest hoppfull?

– Vi har just patenterat ett verktyg för att mäta litiumnivåer i hemmet. När det finns tillgängligt blir det som att mäta blodsocker – det engagerar användaren och det har visat sig leda till bättre behandlingsresultat. Eftersom upp mot 50 procent av patienterna inte fullt följer ordinationen är detta en möjlighet att förhindra felbehandling och skada, och till och med självmord.

Porträtt av Daniel Lindqvist.

Daniel Lindqvist, forskare inom psykiatri vid Lunds universitet, överläkare i psykiatri vid Region Skåne

Hur bidrar din forskning till att förebygga självmord?

– Svårbehandlad depression är en känd riskfaktor för självmord. Vår forskning syftar till att utveckla nya och innovativa behandlingsmetoder för detta allvarliga tillstånd. Genom att fokusera på mer effektiva och målinriktade depressionsbehandlingar strävar vi efter att minska risken för självmord och förbättra livskvaliteten för individer med depression.

Vilken upptäckt eller insikt inom ditt forskningsområde gör dig mest hoppfull?

– Utvecklingen av nya antidepressiva läkemedel har varit långsam, men det sker nu en betydande förändring. Vår forskargrupp, tillsammans med många andra runt om i världen, driver flera viktiga studier som syftar till att utveckla mer effektiva och skräddarsydda antidepressiva behandlingar.

Porträtt av Helgi Schioth.
Foto: Mikael Wallerstedt

Helgi Schiöth, professor i farmakologi vid Uppsala universitet

Hur bidrar din forskning till att förebygga självmord?

– Vår forskning syftar till att hitta biologiska markörer i blodet som kan ge objektiv information om psykisk ohälsa, med särskilt fokus på självmordsrisk. Sådana markörer kan bli ett viktigt komplement till dagens psykologiska tester, genom att underlätta uppföljning av behandlingar och identifiera personer med hög risk. Genom att också kartlägga de molekylära mekanismerna bakom risk för självmord kan vi bana väg för utveckling av nya och mer träffsäkra läkemedel.

Vilken upptäckt eller insikt inom ditt forskningsområde gör dig mest hoppfull?

– Vi har redan publicerat flera nya biomarkörer och arbetar med att kartlägga proteiner och genetiska faktorer på en global nivå. Nyligen visade en av våra studier att vissa genuttrycksmönster i hjärnan är kopplade till självmordsrisk, och att dessa mönster tycks involvera bland annat immunceller, myelinskador och epigenetiska förändringar. Dessa insikter ger hopp om att kunna identifiera nya biomarkörer och behandlingsmåltavlor, samt utveckla framtida terapier som mer specifikt riktar sig mot de biologiska processer som bidrar till självmordsrisk.

Hit kan du vända dig om du behöver hjälp

112 – Akutnummer Ring 112 om det är en akut situation

1177 – Sjukvårdsupplysning Ring 1177 och få råd om var du kan få psykiatrisk hjälp

MIND – Självmordslinje  Ring 90101 dygnet runt.

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

Den här webbplatsen är skyddad av reCAPTCHA och Googles integritetspolicy och användarvillkor gäller. När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt Hjärnfondens integritetspolicy.

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

ALS-läkemedel öppnas för begränsad grupp

Efter ett nytt beslut från NT-rådet kan ALS-läkemedlet tofersen, Qalsody, bli aktuellt för vissa patienter i Sverige. Beskedet är ett viktigt steg för en liten grupp patienter med en viss genmutation, men alla omfattas inte.
Läs mer
Gruppbild med Daniel Lindqvist och Marie Asp tillsammans med forskargruppen.

Parkinsonläkemedel kan lindra svåra symtom vid depression

En klinisk studie från Lunds universitet och Region Skåne visar att parkinsonläkemedlet pramipexol kan lindra motivationsbrist och svårigheter att känna glädje hos vissa patienter med svårbehandlad depression. Studien finansieras av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt av Eva Hedlund.

Mänskliga vävnader i miniatyr kan avslöja hur ALS utvecklas

Om det ska gå att stoppa ALS behövs mer kunskap om sjukdomens tidiga stadier. För att kunna studera detta har professor Eva Hedlunds forskargrupp odlat celler i labbet och skapat en realistisk modell av de mänskliga vävnader som drabbas.
Läs mer

ALS ökar med 2 procent per år

Sverige har flest ALS-patienter per capita i världen, dessutom ökar antalet drabbade med två procent per år. Forskarna vet ännu inte vad det beror på. Samtidigt är flera läkemedel är på väg – kanske redan inom ett år.
Läs mer
Två barn sitter med händerna mot huvudet vid frukostbordet.

Genterapi kan bli nytt vapen mot återfall i medulloblastom

Forskare vid Uppsala universitet har tagit fram en ny behandlingsstrategi som riktar in sig på de tumörceller som orsakar återfall av medulloblastom, den vanligaste elakartade hjärntumören hos barn.
Läs mer
Porträtt av Linda Engström Ruud.

Nervceller i hjärnstammen kan bana väg för bättre viktläkemedel 

Forskare i Göteborg har identifierat en grupp nervceller i hjärnstammen som styr hur semaglutid påverkar aptit och vikt.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta