Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Elias Eriksson

Professor i farmakologi vid Göteborgs universitet

Kategori: Depression

Kan samma molekyl göra nytta vid helt olika psykiska sjukdomar?

Signalsubstansen dopamin spelar en viktig roll vid allt från depression till schizofreni. Därför tror professor Elias Eriksson att en så kallad dopaminstabiliserare kan bli morgondagens behandling för vitt skilda diagnoser. Här berättar han mer.

Min forskargrupp fokuserar på en molekyl som kallas OSU6162, som en gång utvecklades av nobelpristagaren Arvid Carlsson. Det intressanta är att den både kan sänka hjärnans dopaminnivåer när de är för höga och höja dem när de är för låga. Det är anledningen till att denna molekyl kan ha effekt på flera helt olika sjukdomar. Vårt första steg, som pågår just nu, är att undersöka om den kan hjälpa personer med depression. Målet är att få fram en helt ny typ av behandling.  

I dagsläget är så kallade SSRI-läkemedel den viktigaste farmakologiska behandlingen vid depression. Problemet är att var tredje som får dessa mediciner inte upplever tillräcklig effekt. Utifrån tidigare forskning har vi dock anledning att tro att vi kan få SSRI-läkemedlen att fungera bra även för många i den här gruppen – genom att addera vår molekyl till den pågående behandlingen.  

En stor fördel med OSU6162 är att den redan har testats på människor i andra sammanhang. Molekylen visade sig då ha förbluffande få biverkningar. Tack vare detta förarbete kunde vi snabbt påbörja patientförsök, vilket innebär att vi ligger förhållandevis långt fram i processen.  

En hel del arbete återstår förstås. Och om vår första studie ger positiva resultat vill vi snarast undersöka om vår molekyl även kan användas vid andra diagnoser – exempelvis schizofreni och bipolär sjukdom. För att kunna studera allt detta krävs dock stora resurser.  

En betydande utmaning är att forskningen om psykiska sjukdomar inte prioriteras särskilt högt, trots att så många drabbas. Därför välkomnar jag att denna fråga lyfts under Världsdagen för psykisk hälsa den 10 oktober. 

Elias Eriksson
Professor i farmakologi vid Göteborgs universitet

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Relaterat

Porträttbild på Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang.

Hur gener påverkar hjärnans utveckling och sjukdomar

Genom en noggrann analys av biologiska signaler strävar Hjärnfondens stipendiat Wenjing Kang efter att avslöja sjukdomsmönster och mekanismer bakom neurologiska diagnoser, som schizofreni och autism.
Elin Gruyters är en a Hjärnfondens stipendiater och forskar på Karolinska Institutet.

Elin Gruyters vill ringa in de processer i hjärnan som inte fungerar vid schizofreni

Schizofreni är en allvarlig folksjukdom som ca 35 000 svenskar har.  Elin Gruyters, en av Hjärnfondens stipendiater, vill förstå vad som ligger bakom sjukdomen.

Finns det ett samband mellan inflammation och depression?

Hur påverkar en inflammation de nervkretsar i hjärnan som styr om du mår bra eller dåligt? Det är fokus för David Engbloms forskning, en av de forskare som fått bidrag av Hjärnfonden i år.
Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater

Jonas Svensson vill förstå hur stress är kopplat till depression

Jonas Svensson är en av Hjärnfondens stipendiater. Målet för hans forskning är att förstå hur stress påverkar serotoninsystemet i hjärnan och för att undersöka det använder han avbildningstekniken PET.
Ung kvinna med långt hår och glasögon framför en grönskande buske.

Pluggandet tog över livet för Estelle

Känslan av att befinna sig i en grop. Att inte känna någon glädje. Där hamnade Estelle när prestationsångesten tog överhand. Tanken på att ständigt bli bättre och prestera mer blev viktigare än allt annat. Det tog mer tid från kompisar och familj och höll henne uppe sent på kvällarna. Tillslut återstod bara pluggandet och återhämtningen uteblev. Med det kom depressionen och till slut tystnaden – när hon slutade att prata.
Mikael Tiger, en av Hjärnfondens stipendiater

Mikael Tiger vill förbättra behandlingen av depression

Mikael Tiger är en av Hjärnfondens stipendiater. Fokus för hans forskning är att undersöka vem som blir hjälpt av de behandlingar mot depression som används idag och om de kan förbättras.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta