Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 3 minuter

Olika risker med olika hormonläkemedel

En ny studie, den största i världen på hormonbehandlingar vid klimakteriebesvär, har analyserat riskerna för blodpropp, stroke och hjärtinfarkt. Studien publiceras i BMJ och är finansierad av Hjärnfonden.

En komposition i kollageform med en kvinnlig hjärnforskare vid en vintage-dator, där en förstoring av ett ansikte i svartvitt framträder i bakgrunden genom ett fönster.

Många kvinnor upplever försämrad livskvalitet under klimakteriet och hormonbehandling har visat god effekt. I Sverige är den vanligaste hormonbehandlingen vid klimakteriebesvär en kombination av östrogen och gestagen eller progesteron.

Största studien i sitt slag

I Sverige använder idag hundratusentals kvinnor hormonbehandling, en metod som funnits sedan 1970-talet. På den tiden fanns endast en typ av behandling, men när en stor studie på 1990-talet visade en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, minskade användningen snabbt. Under senare år har dock nya preparat introducerats, vilket har lett till en kraftig ökning av hormonbehandling vid klimakteriet.

Nu har forskare vid Uppsala universitet undersökt hur sju olika typer av hormonbehandlingar vid klimakteriet som används i Sverige idag påverkar risken för stroke, hjärtinfarkt och blodpropp.

Studien är den största i sitt slag och omfattar en miljon kvinnor i åldern 50–58 år som följdes under två år från att de påbörjade behandlingen och är publicerad i tidskriften British Medical Journal.

Inte godkänt i USA

– Det syntetiska hormonläkemedlet Tibolon, som efterliknar effekterna av kroppens naturliga hormoner, var till exempel kopplat till en ökad risk för både stroke och hjärtinfarkt, men inte till en ökad risk för blodpropp. Risken att drabbas av hjärtinfarkt eller stroke till följd av tibolon beräknas till en av tusen kvinnor, säger Åsa Johansson, forskargruppledare vid Uppsala universitet och SciLifeLab, och studiens seniora författare.

Hon blev förvånad över hur stora skillnaderna var mellan olika preparat och framför allt över den ökade risken för stroke som var kopplad till Tibolon.

– Detta preparat blev aldrig godkänt i USA just för att de såg en ökad risk för stroke och att preparatet föreskrivs på ett sätt som medför ökad risk för stroke i Sverige är förvånande.

Porträtt av Åsa Johansson.
Åsa Johansson, forskargruppledare vid Uppsala universitet och SciLifeLab, och studiens seniora författare.

Risk beror på hur läkemedlet tas

Kombinationspreparat som innehåller både östrogen och progesteron ger i stället en ökad risk för blodpropp, inklusive djup ventrombos.

– Däremot verkar risken för de sjukdomarna som vi undersökte inte vara lika hög hos de kvinnor som använde östrogen som administreras via plåster, spray eller gel. Så de ökade riskerna är framför allt kopplade till de preparat som tas oralt, som piller, säger Åsa Johansson.

Dock, tillägger hon, varnade Läkemedelsverket i en helt färsk rapport, för att läkemedel som appliceras på huden kan ha flera biverkningar på såväl barn som husdjur i användarens närhet.

– Så man bör vidta försiktighetsåtgärder när man använder dessa preparat, tillägger hon.

Skräddarsydda hormonbehandlingar

Resultaten från studien visar på att hormonella förändringar och användning av hormonläkemedel påverkar individer olika. Det är därför viktigt att se till varje kvinnas individuella risk för en sjukdom som kan bero på livsstil och tidigare sjukdomar, men också på ärftliga faktorer.

– Vårt mål framöver är att hitta modeller för att matcha kvinnor med det mest passande läkemedlet utifrån deras individuella förutsättningar och genetiska riskprofiler, vilket är i linje med den nationella strategi vi har i Sverige för det vi kallar precisionshälsa, säger Åsa Johansson.

Vad har stödet från Hjärnfonden betytt för din forskning?

– Stödet från Hjärnfonden har varit helt avgörande för genomförandet av denna studie. Stroke är en av de sjukdomar där forskare redan i början av 2000-talet varnade för ökade risker i samband med användning av hormonläkemedel. Denna oro var en av de faktorer som drev oss att noggrant undersöka de typer av läkemedel som används idag. Genom Hjärnfondens stöd har vi kunnat genomföra en omfattande studie som förhoppningsvis kommer att bidra till ökad förståelse och förbättrad säkerhet för patienter som använder hormonbaserade behandlingar.

Studien

  • Johansson T. et al.; ‘Contemporary menopausal hormone therapy and risk of cardiovascular disease: Swedish nationwide register based emulated target trial’ BMJ 2024;387:e078784

    Läs mer

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Läkaren fick själv stroke: ”Tog flera veckor innan jag förstod”

När distriktsläkaren Peter Nyberg vaknade kunde han inte längre röra sin högra sida. Han hade fått en stroke – och i ett slag själv blivit patient.
Läs mer

”Rehabilitering efter stroke måste ges bättre möjligheter att vara forskningsbaserad”

Allt fler överlever stroke, men för många börjar den verkliga kampen när man lämnat sjukhuset. Rehabiliteringen är helt avgörande för livskvaliteten, men mer forskning behövs på ett länge eftersatt område.
Läs mer
Porträtt av Tuva och hennes pappa Johan.

”Jag saknar hans närvaro” – Tuva om att vara barn till en förälder som fått stroke

När Tuva Malmström var 16 år drabbades hennes pappa av en hjärnblödning. Han överlevde – men för familjen blev det början på en förändring som de först flera år senare förstod vidden av. Nu vill Tuva lyfta en sida av stroke som hon tycker att det talas för lite om: hur livet förändras för barn och andra närstående.
Läs mer
Zaal Kokaia talar på scen.

Hjärnfonden samlade forskare om strokeforskningens nästa steg

Den 2 oktober samlade Hjärnfonden forskare och kliniker i Stockholm för att diskutera nästa steg inom svensk strokeforskning. Fokus låg på hur ny kunskap snabbare kan omsättas i bättre vård, behandling och stöd för personer som drabbas av stroke.
Läs mer
Porträttbild på Sophie med fjällmiljö i bakgrunden.

Sophie lever med CP

Sophie är nio år, älskar djur och att leka med sina kompisar. Hon lever med cerebral pares (CP) efter en hjärnskada vid födseln. Här berättar Sophies mamma om livet med CP, deras insamling och varför mer kunskap och forskning behövs.
Läs mer
Siw Malmkvist vid fönstret i vardagsrummet.

En chans till: Siw Malmkvist om hjärnan, livet och åldrandet

Hon har levt på sin röst: på orden, skratten och sångerna. Därför blev stroken på juldagen 2023 en chock, språket bara försvann. Nu berättar hon om vägen tillbaka.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta