Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 3 minuter

Precisionsmedicin krävs för sömnstörningar vid PMDS

PMDS är en svår form av PMS som orsakar humörsvängningar, fysiska besvär och sömnstörningar. En ny studie kartlägger hur biologiska faktorer och behandlingar, som SSRI och sömnmedicin, påverkar symtomen och dygnsrytmen.

Foto: Tobias Sterner

PMDS (premenstruell dysforisk störning) är en allvarlig form av PMS (premenstruellt syndrom) som påverkar 1–5 procent av kvinnorna i fertil ålder. PMDS kännetecknas av allvarliga humörsvängningar och fysiska symtom under lutealfasen, den senare delen av menstruationscykeln.

Den exakta orsaken till PMDS är inte helt klarlagd, men det tros bero på en överkänslighet mot normala hormonförändringar, särskilt progesteron och dess metaboliter (till exempel allopregnanolon), samt förändringar i serotoninbalansen.

Vad är precisionsmedicin?

Precisionsmedicin är en modern metod inom sjukvården där behandlingar anpassas efter individens unika genetiska profil, livsstil och miljöfaktorer. I stället för att använda en “one-size-fits-all”-strategi, syftar precisionsmedicin till att skräddarsy diagnoser, förebyggande åtgärder och behandlingar så att de blir mer effektiva för varje enskild patient.

Sömnstörning påverkar andra symtom

Symtom på PMDS kan vara humörsvängningar, irritabilitet, ångest, trötthet, fysiskt obehag samt störningar i sömn och dygnsrytm, såsom förändrad frisättning av sömnhormonet melatonin.

– Kvinnor i den aktiva fasen av PMDS kan uppleva betydande utmaningar som påverkar vardagen. Forskning visar att detta i vissa fall kan öka risken för negativa tankar, inklusive självmordstankar, säger Christian Benedict, sömnforskare vid Uppsala universitet.

– Med tanke på sömnens betydelse för fysisk och psykisk återhämtning samt hälsa kan sömnstörningar under den aktiva fasen förvärra lidandet – oavsett om det handlar om svårigheter att somna, frekventa uppvaknanden, sömnbrist eller överdrivet sömnbehov.

Behandling av sömnstörningar vid PMDS

  • SSRI (antidepressiva): Kan hjälpa både mot psykiska symtom och med sömnen
  • Hormonbehandling: P-piller, melatonin, GnRH-agonister som undertrycker ägglossningen
  • Livsstilsförändringar: Regelbunden träning, hälsosam kost och stresshantering
  • KBT (kognitiv beteendeterapi): “Sömnskola”, hjälp att upprätta goda sömnrutiner
  • Sömnmedel: Olika typer av receptbelagda sömnmedel

Kartlagt behandlingar

Tillsammans med sina forskarkollegor har Christian Benedict skrivit en översiktsartikel om behandlingsalternativ vid sömnstörningar hos kvinnor som lider av PMDS.

Artikeln undersöker hur förändringar i hjärnans signalsubstanser, hormonaktivitet och kroppens inre klocka kan bidra till symtomen. Den analyserar också hur behandlingar, såsom vissa antidepressiva läkemedel, påverkar sömnen och kroppens naturliga sömnhormon, melatonin. Dessutom diskuteras de potentiella fördelarna och riskerna med att använda sömnmedel för att hantera symtomen.

– Slutsatsen är att det handlar om precisionsmedicin för de här patienterna. Det finns inte en gemensam bästa behandling för sömnstörning vid PMDS. Man måste se till de unika egenskaperna hos varje enskild patient och testa sig fram till det som fungerar bäst, säger Christian Benedict.

Kartlägga individen

Det återstår mer forskning innan olika nya typer av behandlingar kan tas fram.

– Vi behöver få en djupare förståelse av samspelet mellan PMDS-symtom, sömn och dygnsrytmer för att utveckla mer effektiva behandlingar. Och vi behöver ta reda på vilka faktorer som kan optimeras för att förbättra livskvaliteten för de kvinnor som påverkas av sjukdomen.

Hur ska man göra om man har PMDS och sömnproblem, men inte upplever att man får hjälp?

– Det är viktigt att diskutera hur sömnen fungerar med sin läkare. Sedan måste läkaren göra en noggrann bedömning av patientens specifika symtom, tidigare behandlingssvar och möjliga biverkningar. Därefter är det bra att använda någon form av sömnspårning, till exempel en sömndagbok, för att kartlägga hur olika behandlingar fungerar när man provar sig fram. Man kan skruva på dosering, sätta in eller byta typ av SSRI, prova med melatonin och så vidare. Det är viktigt att lägga vikt på sömnen eftersom den påverkar många andra symtom vid PMDS.

Forskningen finansieras av Hjärnfonden.

Studien

  • The impact of pharmacotherapy for premenstrual dysphoric disorder on sleep

    Läs mer

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.
Läs mer om Sofia Ström Bernad

Relaterat

Han vill stoppa MS innan försämringen tar fart

Forskaren och neurologen Fredrik Piehl undersöker vad som driver sjukdomens långsiktiga försämring – och hur behandlingen kan bli mer träffsäker för varje individ.

Ny karta över hjärnan ger hopp vid MS

Ny forskning från Karolinska Institutet och Yale, finansierad av Hjärnfonden, visar hur hjärnan utvecklas efter födseln och hur samma biologiska program kan aktiveras vid inflammation senare i livet. Fynden ger nya ledtrådar till sjukdomar som MS.

Många skulle ha glädje av ett genombrott

Depression är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. I Sverige leder sjukdomen till större samhällskostnader än cancer. Ändå saknas riktigt bra behandlingar. Här berättar professor Magnus Ingelman-Sundberg om sitt arbete.

Upptäckt ger hopp om nya behandlingar mot glioblastom

Glioblastom är en av de mest aggressiva formerna av hjärntumör. Nu har forskare upptäckt att ett visst enzym – NDST1 – spelar en nyckelroll i hur tumörcellerna beter sig. Studien är finansierad av Hjärnfonden.
Porträtt på Kaj Blennow

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.

Med AI och superdatorer i jakten på framtidens hjärnläkemedel

Hur designar man ett läkemedel innan det finns? Forskaren Jens Carlsson vid Uppsala universitet har fått Hjärnfondens forskningsbidrag för sin banbrytande studie av receptorn TAAR1 – ett nytt och hett spår i kampen mot Parkinsons sjukdom och schizofreni.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta