Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Lästid: 2 minuter

Ny generation hjärnforskare får stöd från Hjärnfonden

Sju lovande forskare får nu Hjärnfondens postdoktorala anställningsstöd. Totalt delas 13,7 miljoner kronor ut för att stärka nästa generations spetsforskning om hjärnan.

Kollage med en forskare som tittar genom en kikare.

Tiden som postdoktor är en kritisk fas i en forskares karriär – då formas den självständiga forskarrollen och grunden läggs för framtida vetenskapliga genombrott.

Genom att finansiera postdoktorala anställningar ger Hjärnfonden forskare i början av sin akademiska karriär en möjlighet att fördjupa sin kompetens, etablera egna projekt och bidra till utvecklingen av ny kunskap om hjärnan och dess sjukdomar.

– Postdoktorala anställningar ger forskare trygghet och långsiktighet i en avgörande fas av karriären. Genom det här stödet vill vi bidra till banbrytande forskning som annars riskerar att gå förlorad, säger Joakim Ramsberg, chef för Forsknings- och Samhällsavdelningen på Hjärnfonden.

Satsning på framtidens forskare

Årets mottagare av Hjärnfondens postdoktorala anställningsstöd representerar olika delar av hjärnforskningens breda fält – från neuroinflammation och psykisk ohälsa till barnneurologi och hjärnans åldrande.

Anställningsstödet finansieras av Svenska Postkodlotteriet.

Tillsammans får de sju forskarna totalt 13,7 miljoner kronor i stöd.

Följande forskare har beviljats anställningsstödet

  • Nils Dennhag, Stockholms universitet
    ALS
  • Iris Stoltenborg, Göteborgs universitet
    Anorexia nervosa
  • Fabio Begnini, Uppsala universitet
    Läkemedelsmolekyler
  • Embla Eugensdottir Steiner, Karolinska Institutet
    Hjärntumör
  • Pontus Plavén Sigray, Karolinska Institutet
    Alzheimers sjukdom
  • Jesse Huang, Karolinska Institutet
    MS
  • Rasmus Berglund, Karolinska Institutet
    Hjärnans immunförsvar

Vi vet alldeles för lite om biologin bakom anorexi. För att kunna utveckla bättre behandlingar måste vi först förstå hur sjukdomen fungerar. Det kräver tid, resurser och långsiktighet.

Iris Stoltenborg

Postdoktor vid Göteborgs universitet

För hjärnans bästa - för allas skull

Genom att stötta forskare i en tidig och ofta osäker fas bidrar Hjärnfonden till långsiktig kunskapsutveckling inom områden där behoven är stora och lösningarna ännu få. Forskningen som nu får stöd kan leda till framtida genombrott i hur vi förstår, behandlar eller förebygger sjukdomar som alzheimer, stroke, depression eller autism.

– Forskning om hjärnan kräver både uthållighet och djup kompetens. Det här stödet är ett sätt för oss att möjliggöra det – och att bygga framtidens lösningar redan idag, säger Joakim Ramsberg.

Här kan du se vilka andra forskningsprojekt som fått stöd från Hjärnfonden genom åren.

Aktuella forskningsprojekt

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Porträtt av Emelie Bäckelin.

Emelie Bäckelin

Vetenskaplig redaktör och skribent

Emelie Bäckelin är vetenskapsjournalist och har en Masterexamen i Molekylärbiologi med fördjupning i medicinsk biologi samt en examen som Leg. Biomedicinsk analytiker.

Relaterat

Porträtt av Anna Överby Wernstedt.

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.
Läs mer
Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Skoug.

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Kollage med en kvinna som sitter med ett mikroskop på en hög med sedlar.

Nio juniora forskare fick Hjärnfondens postdoktorala stöd 2025

Kan AI hjälpa oss upptäcka Parkinson tidigare? Vad kan vi lära oss om Alzheimers sjukdom genom att följa tau-proteinets förändringar – från födsel till sjukdom? Och finns det nya sätt att behandla hjärnsjukdomen hydrocefalus genom att påverka nervsystemet?
Läs mer
Porträtt av Jesse Huang.

Med nya verktyg vill Jesse Huang förbättra vår förståelse för MS

Multipel skleros (MS) är en sjukdom som påverkar både hjärnan och immunsystemet – men exakt hur och varför den uppstår är ännu inte helt klarlagt. Med hjälp av ny teknologi vill forskaren Jesse Huang vid Karolinska Institutet förändra det.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta