Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Forskare: ALS startar långt innan symptomen

Ny forskning visar att ALS börjar skada nervceller långt tidigare än man trott – redan innan några symtom märks. Upptäckten ger hopp om framtida behandlingar som kan sättas in i tid. Forskningen finansieras av Hjärnfonden.

Forskare vid Stockholms universitet och King’s College London har upptäckt att viktiga förändringar i nervceller uppstår tidigt i sjukdomsförloppet vid ALS – långt innan andra tecken syns. Upptäckten, som publicerats i Nature Communications, kan bana väg för helt nya sätt att behandla sjukdomen i ett tidigare skede.

– De nervceller som slutligen dör i ALS får problem strax efter att de bildats, säger Eva Hedlund, professor i neurokemi vid Stockholms universitet och ansvarig för studien i ett pressmeddelande.

Tidiga fel i cellernas energiförsörjning

Forskarna kunde visa att motorneuroner – de nervceller som styr våra muskler – tidigt får störningar i sina mitokondrier, cellens energifabriker. Dessa problem uppstod oavsett vilken mutation som orsakat sjukdomen.

– Det tidigaste tecknet på problem såg vi i mitokondrierna och i hur de transporteras ut i nervcellens utskott, där de verkligen behövs för att upprätthålla kommunikationen med musklerna, säger Eva Hedlund.

Att skadan sker så tidigt och är gemensam för flera olika mutationer innebär att det kan bli möjligt att utveckla läkemedel som riktar sig mot just denna sårbara punkt.

Ny syn på sjukdomens mekanismer

Genom att med hjälp av gensaxen CRISPR skapa nervceller med specifika mutationer, kunde forskarna också visa att vissa mutationer inte leder till förlorad funktion – utan till nya, skadliga egenskaper.

– Vi har nu för första gången kunnat visa att felen orsakas av en toxisk funktion hos det muterade proteinet, inte av att något går förlorat, säger Eva Hedlund.

Resultaten bidrar till en ny förståelse av sjukdomens orsaker och gör det möjligt att i framtiden identifiera behandlingar som sätts in långt innan symtomen blir allvarliga.

En viktig pusselbit

ALS är en snabbt fortskridande och idag obotlig sjukdom. Att förstå vad som händer i nervcellen i ett så tidigt skede är ett viktigt steg mot framtidens behandlingar.

– Vi vill förstå hur dessa tidiga fel påverkar cellernas energinivåer, deras kontakt med muskler och hur vi kan förhindra att den bryts. Det är en viktig nyckel till att förändra prognosen för personer med ALS, säger Eva Hedlund.

Pressmeddelande från Stockholms universitet

  • Ny forskning om ALS öppnar för tidig behandling

    Läs mer

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.
Läs mer om Sofia Ström Bernad

Relaterat

Fembarnspappan Torsten fick ALS

Fembarnspappan Torsten Gabrielsson startade sin insamling till förmån för forskning kring ALS inför sin 41:a födelsedag i november 2024. Målet var att få in några tusen – men summan uppgick snart till över 1,5 miljoner kronor.

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.
Karin Forsberg neurolog och forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet

“Vi är på väg att förändra framtiden för ALS-patienter”

Neurologen och forskaren Karin Forsberg vid Umeå universitet får stöd från Hjärnfonden för att fördjupa förståelsen av ALS. Inom tio år hoppas hon att forskningen har nått stora genombrott och att nya efterlängtade behandlingar kan nå patienterna.

Cellernas energiomsättning kan ge svar om ALS

Vid ALS bryts motoriska nervceller och muskler ner, men orsaken är ännu oklar. Nils Dennhag ska, med stöd från Hjärnfonden, undersöka hur störningar i cellernas energiomsättning påverkar sjukdomens förlopp.

Nya ALS-läkemedel tar form – ett resultat av intensiv forskning

Det nya läkemedlet Tofersen tycks fungera bra på många patienter med den typ av ALS som beror på en mutation i genen SOD1. Nu forskas det febrilt för att även ta fram en förebyggande behandling samt fler nya läkemedel för andra ALS-alstrande gener. Hjärnfonden finansierar en del av forskningen.

ALS-mardrömmen vände tack vare forskningen

Niklas, 36 år, fick sina första symtom på ALS våren 2020. En sjukdom som tidigare hade drabbat hans far och farfar. Fyra år senare lever han, tack vare en studie, med hopp om framtiden.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta