Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 2 minuter

Forskare: ALS startar långt innan symptomen

Ny forskning visar att ALS börjar skada nervceller långt tidigare än man trott – redan innan några symtom märks. Upptäckten ger hopp om framtida behandlingar som kan sättas in i tid. Forskningen finansieras av Hjärnfonden.

Porträtt av Eva Hedlund, professor i neurokemi vid Stockholms universitet.

Forskare vid Stockholms universitet och King’s College London har upptäckt att viktiga förändringar i nervceller uppstår tidigt i sjukdomsförloppet vid ALS – långt innan andra tecken syns. Upptäckten, som publicerats i Nature Communications, kan bana väg för helt nya sätt att behandla sjukdomen i ett tidigare skede.

– De nervceller som slutligen dör i ALS får problem strax efter att de bildats, säger Eva Hedlund, professor i neurokemi vid Stockholms universitet och ansvarig för studien i ett pressmeddelande.

Tidiga fel i cellernas energiförsörjning

Forskarna kunde visa att motorneuroner – de nervceller som styr våra muskler – tidigt får störningar i sina mitokondrier, cellens energifabriker. Dessa problem uppstod oavsett vilken mutation som orsakat sjukdomen.

– Det tidigaste tecknet på problem såg vi i mitokondrierna och i hur de transporteras ut i nervcellens utskott, där de verkligen behövs för att upprätthålla kommunikationen med musklerna, säger Eva Hedlund.

Att skadan sker så tidigt och är gemensam för flera olika mutationer innebär att det kan bli möjligt att utveckla läkemedel som riktar sig mot just denna sårbara punkt.

Ny syn på sjukdomens mekanismer

Genom att med hjälp av gensaxen CRISPR skapa nervceller med specifika mutationer, kunde forskarna också visa att vissa mutationer inte leder till förlorad funktion – utan till nya, skadliga egenskaper.

– Vi har nu för första gången kunnat visa att felen orsakas av en toxisk funktion hos det muterade proteinet, inte av att något går förlorat, säger Eva Hedlund.

Resultaten bidrar till en ny förståelse av sjukdomens orsaker och gör det möjligt att i framtiden identifiera behandlingar som sätts in långt innan symtomen blir allvarliga.

En viktig pusselbit

ALS är en snabbt fortskridande och idag obotlig sjukdom. Att förstå vad som händer i nervcellen i ett så tidigt skede är ett viktigt steg mot framtidens behandlingar.

– Vi vill förstå hur dessa tidiga fel påverkar cellernas energinivåer, deras kontakt med muskler och hur vi kan förhindra att den bryts. Det är en viktig nyckel till att förändra prognosen för personer med ALS, säger Eva Hedlund.

Pressmeddelande från Stockholms universitet

  • Ny forskning om ALS öppnar för tidig behandling

    Läs mer

Ge en gåva till den livsviktiga hjärnforskningen

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Skoug.

Skyddar hjärnan sig själv mot minnesförlust?

Med stöd från Hjärnfonden undersöker Cecilia Skoug vid Lunds universitet/University College London om hjärnan har ett eget inbyggt skydd mot kognitiv svikt – och om det kan aktiveras för att förebygga demens.
Läs mer
Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta