Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 3 minuter

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.

Fabio Begnini

Lärosäte: Uppsala universitet
Forskningsområde: Hjärnsjukdomar som depression, smärta och nervnedbrytande sjukdomar.

Att ta fram ett nytt läkemedel kan liknas vid att ta fram pusselbit som ska passa perfekt i ett komplext biologiskt pussel. Först måste forskarna identifiera var biten ska sitta – det vill säga vilket protein som är målet för läkemedlet. Proteiner har viktiga roller i kroppen, bland annat i regleringen av sjukdomar. Sedan kan de ta fram pusselbiten.

Fabio Begnini och hans kollegor vill utveckla nya behandlingar för hjärnrelaterade sjukdomar som depression, smärta och nervnedbrytande tillstånd. För att göra det fokuserar de på proteinet TREK-1.

TREK-1 är en typ av kaliumjonkanal i kroppen. Den spelar en viktig roll i att reglera nervcellers aktivitet och påverkar bland annat smärta, känsel och stressreaktioner. Forskning kring TREK-1 har betydelse för utvecklingen av nya behandlingar mot depression och kronisk smärta.

Nu vill Fabio och hans kollegor ta fram en molekyl som binder specifikt till TREK-1 för att på så sätt utveckla mer träffsäkra läkemedel.

Fabio Begnini är en av de forskare som fått finansiering genom Hjärnfondens postdoktorala anställningsstöd 2024.

Kaliumjonkanaler

  • En kaliumjonkanal är ett protein i cellmembranet som styr flödet av kaliumjoner in och ut ur cellen.
  • Dessa kanaler är viktiga för att reglera nervsignaler, muskelaktivitet och hjärtats rytm.
  • De hjälper också till att upprätthålla cellens elektriska balans och påverkar olika fysiologiska processer, som vakenhet, smärtkänsla och blodtryck.

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka och varför är det viktigt?

– Mitt fokus är proteinet TREK-1, en receptor med en nyckelroll i hjärnans funktion. Trots dess betydelse finns det idag inga effektiva läkemedel som riktar sig specifikt mot TREK-1. Med hjälp av en modern metod inom läkemedelsutveckling, kallad screening av kovalenta fragment, arbetar vi för att identifiera molekyler som kan leda till träffsäkra behandlingar med färre biverkningar.

Hur kan din forskning bidra till nya behandlingar eller ökad förståelse för hjärnans sjukdomar?

– Jag undersöker TREK-1:s funktion eftersom många sjukdomar uppstår när proteiner fungerar felaktigt. Genom att utveckla molekyler som kan aktivera eller blockera TREK-1:s aktivitet kan vi bättre förstå dess roll vid olika hjärnsjukdomar. Detta ger oss viktiga insikter i hur vi kan omvandla forskningen till faktiska läkemedel.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

– Som kemist fascineras jag av hur molekyler påverkar kroppen och hur de kan användas för att behandla sjukdomar. Hjärnan är särskilt komplex – små kemiska förändringar kan ha stor inverkan på både känslor och hälsa. Att använda kemi och avancerade screeningmetoder för att utveckla nya behandlingar känns både utmanande och meningsfullt.

Vad betyder Hjärnfondens bidrag för dig och din forskning?

– Vetenskapliga framsteg kräver resurser – material, utrustning, löner och samarbeten. Tack vare Hjärnfondens stöd kan jag forska vid University of California, San Francisco, ett av världens ledande universitet inom medicinsk forskning. Det ger mig en unik möjlighet att arbeta med framstående experter och bidra till utvecklingen av nya behandlingar för hjärnsjukdomar.

Vad vill du att Hjärnfondens givare ska veta om ditt arbete och varför är deras stöd så viktigt?

– Jag vill att givarna ska veta att deras stöd gör en verklig skillnad i kampen mot hjärnsjukdomar. Läkemedelsforskning är en lång och komplex process som kräver år av experiment och analys. Men varje framsteg – stort som smått – tar oss närmare nya behandlingar. Deras långsiktiga engagemang ger oss möjlighet att fortsätta arbetet och ge hopp till de som lever med neurologiska sjukdomar.

Det postdoktorala anställningsstöd anställningsstöd som Fabio Begnini och andra forskare fått ta del av finansieras av Svenska Postkodlotteriet.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration - från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Mejladress*

Genom att gå vidare samtycker jag till att mina personuppgifter behandlas i enlighet med Hjärnfondens integritetspolicy

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.
Läs mer om Sofia Ström Bernad

Relaterat

Hjärnfonden kommenterar Socialstyrelsens strategi för sällsynta hälsotillstånd

Socialstyrelsen presenterade nyligen ett förslag om ny nationell strategi för sällsynta hälsotillstånd. Hjärnfonden ser positivt på att flera viktiga utmaningar lyfts och följer det fortsatta arbetet med implementering, finansiering och forskningens långsiktiga förutsättningar.

”Min förhoppning är många nya gåvor”

Petra Sedlinger, 59, var mitt i livet när hon drabbades av ALS. Här berättar hon om sjukdomen, sorgen och det akuta behovet av mer pengar till forskningen.
Peter Andersen, professor och överläkare vid Umeås universitet.

Närmar vi oss ALS-genombrottens tid?

De senaste åren har det skett stora framsteg i kampen mot sjukdomen ALS. Professor Peter Andersen kallar vissa av dem rent av för ”anmärkningsvärda”. Här berättar han mer om sitt livsviktiga arbete och om behovet av resurser.

Fembarnspappan Torsten fick ALS

Fembarnspappan Torsten Gabrielsson startade sin insamling till förmån för forskning kring ALS inför sin 41:a födelsedag i november 2024. Målet var att få in några tusen – men summan uppgick snart till över 1,5 miljoner kronor.

Forskare: ALS startar långt innan symptomen

Ny forskning visar att ALS börjar skada nervceller långt tidigare än man trott – redan innan några symtom märks. Upptäckten ger hopp om framtida behandlingar som kan sättas in i tid. Forskningen finansieras av Hjärnfonden.
Karin Forsberg neurolog och forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet

“Vi är på väg att förändra framtiden för ALS-patienter”

Neurologen och forskaren Karin Forsberg vid Umeå universitet får stöd från Hjärnfonden för att fördjupa förståelsen av ALS. Inom tio år hoppas hon att forskningen har nått stora genombrott och att nya efterlängtade behandlingar kan nå patienterna.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta