Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 3 minuter

Nya vägar till behandling av hjärnsjukdomar

Fabio Begnini forskar på proteinet TREK-1 för att utveckla nya behandlingar mot hjärnsjukdomar som depression, migrän och smärta. Med stöd från Hjärnfonden använder han innovativa metoder för att ta fram träffsäkra läkemedel.

Porträtt av Fabio Begnini.

Fabio Begnini

Lärosäte: Uppsala universitet
Forskningsområde: Hjärnsjukdomar som depression, smärta och nervnedbrytande sjukdomar.

Att ta fram ett nytt läkemedel kan liknas vid att ta fram pusselbit som ska passa perfekt i ett komplext biologiskt pussel. Först måste forskarna identifiera var biten ska sitta – det vill säga vilket protein som är målet för läkemedlet. Proteiner har viktiga roller i kroppen, bland annat i regleringen av sjukdomar. Sedan kan de ta fram pusselbiten.

Fabio Begnini och hans kollegor vill utveckla nya behandlingar för hjärnrelaterade sjukdomar som depression, smärta och nervnedbrytande tillstånd. För att göra det fokuserar de på proteinet TREK-1.

TREK-1 är en typ av kaliumjonkanal i kroppen. Den spelar en viktig roll i att reglera nervcellers aktivitet och påverkar bland annat smärta, känsel och stressreaktioner. Forskning kring TREK-1 har betydelse för utvecklingen av nya behandlingar mot depression och kronisk smärta.

Nu vill Fabio och hans kollegor ta fram en molekyl som binder specifikt till TREK-1 för att på så sätt utveckla mer träffsäkra läkemedel.

Fabio Begnini är en av de forskare som fått finansiering genom Hjärnfondens postdoktorala anställningsstöd 2024.

Kaliumjonkanaler

  • En kaliumjonkanal är ett protein i cellmembranet som styr flödet av kaliumjoner in och ut ur cellen.
  • Dessa kanaler är viktiga för att reglera nervsignaler, muskelaktivitet och hjärtats rytm.
  • De hjälper också till att upprätthålla cellens elektriska balans och påverkar olika fysiologiska processer, som vakenhet, smärtkänsla och blodtryck.

Berätta om ditt forskningsområde – vad vill du undersöka och varför är det viktigt?

– Mitt fokus är proteinet TREK-1, en receptor med en nyckelroll i hjärnans funktion. Trots dess betydelse finns det idag inga effektiva läkemedel som riktar sig specifikt mot TREK-1. Med hjälp av en modern metod inom läkemedelsutveckling, kallad screening av kovalenta fragment, arbetar vi för att identifiera molekyler som kan leda till träffsäkra behandlingar med färre biverkningar.

Hur kan din forskning bidra till nya behandlingar eller ökad förståelse för hjärnans sjukdomar?

– Jag undersöker TREK-1:s funktion eftersom många sjukdomar uppstår när proteiner fungerar felaktigt. Genom att utveckla molekyler som kan aktivera eller blockera TREK-1:s aktivitet kan vi bättre förstå dess roll vid olika hjärnsjukdomar. Detta ger oss viktiga insikter i hur vi kan omvandla forskningen till faktiska läkemedel.

Hur kommer det sig att du fastnade för hjärnforskning?

– Som kemist fascineras jag av hur molekyler påverkar kroppen och hur de kan användas för att behandla sjukdomar. Hjärnan är särskilt komplex – små kemiska förändringar kan ha stor inverkan på både känslor och hälsa. Att använda kemi och avancerade screeningmetoder för att utveckla nya behandlingar känns både utmanande och meningsfullt.

Vad betyder Hjärnfondens bidrag för dig och din forskning?

– Vetenskapliga framsteg kräver resurser – material, utrustning, löner och samarbeten. Tack vare Hjärnfondens stöd kan jag forska vid University of California, San Francisco, ett av världens ledande universitet inom medicinsk forskning. Det ger mig en unik möjlighet att arbeta med framstående experter och bidra till utvecklingen av nya behandlingar för hjärnsjukdomar.

Vad vill du att Hjärnfondens givare ska veta om ditt arbete och varför är deras stöd så viktigt?

– Jag vill att givarna ska veta att deras stöd gör en verklig skillnad i kampen mot hjärnsjukdomar. Läkemedelsforskning är en lång och komplex process som kräver år av experiment och analys. Men varje framsteg – stort som smått – tar oss närmare nya behandlingar. Deras långsiktiga engagemang ger oss möjlighet att fortsätta arbetet och ge hopp till de som lever med neurologiska sjukdomar.

Det postdoktorala anställningsstöd anställningsstöd som Fabio Begnini och andra forskare fått ta del av finansieras av Svenska Postkodlotteriet.

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Porträtt av Linda Lindell.

Linda fick parkinson mitt i livet

När Linda Lindell fick beskedet att hon hade Parkinsons sjukdom rasade tillvaron. Hon var 46 år och mitt i livet, med jobb, barn och en vardag i högt tempo. Dessutom kände hon inte igen sig i bilden av sjukdomen.
Läs mer
Porträtt av Mark Lubberink.

Så kan ny hjärnforskning hjälpa fler med parkinson

I samband med Internationella parkinsondagen vill vi uppmärksamma hur viktig hjärnforskningen är. Här berättar professor Mark Lubberink om sitt högteknologiska arbete mot parkinson – och om hur varje gåva till forskningen gör skillnad.
Läs mer

ALS-sjuka fembarnspappan samlar in rekordsumma till forskningen

Torsten Gabrielsson, 42, har den obotliga nervsjukdomen ALS. Han har också samlat in över tre miljoner till forskningen. “Jag hoppas att ingen ska behöva gå igenom det jag går igenom”.
Läs mer
Porträtt av Anna Överby Wernstedt.

Hur tar sig TBE-viruset in i hjärnan?

Virus som sprids via fästingar och myggor kan orsaka allvarliga infektioner hos både djur och människor. Flera av dem har utvecklat en särskild förmåga att angripa det centrala nervsystemet. Ett av dessa är det fästingburna TBE-viruset.
Läs mer
Porträtt av Cecilia Lundberg.

”Numera tror jag att allt är möjligt”

Här berättar professor Cecilia Lundberg, ordförande i vår Vetenskapliga nämnd, om två av de senaste Nobelprisen. Båda utgör spännande exempel på hur stor skillnad forskningen kan göra.
Läs mer
Gruppbild på forskargruppen.

Ny väg mot skonsammare behandling av hydrocefalus

Med stöd från Hjärnfonden undersöker forskaren Niklas Ortenlöf hur nervsystemet kan påverka hjärnans vätskebalans – med målet att på sikt minska behovet av hjärnkirurgi vid hydrocefalus.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta