Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 1 minut

Forskare avslöjar okända nervnätverk i magen

Varför drabbas så många av magproblem? Forskare vid Karolinska Institutet har gjort en spännande upptäckt som kan hjälpa oss förstå tarmens nervsystem och på sikt ge bättre behandlingar mot sjukdomar som IBS och IBD.

Foto: Johannes Frandzén

I en ny svensk studie, finansierad av Hjärnfonden, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Neuroscience, har forskarna hittat tre olika typer av nervceller i tarmens innersta lager, nära det som kallas tarmluddet. Det här området är en del av tarmens egna nervsystem, ibland kallat ”hjärnan i magen”, som styr många funktioner utan att vi tänker på det.

– Vi har identifierat nervceller som kan känna av tarmens innehåll och styra hur näring och vätska tas upp, säger Ulrika Marklund, docent vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

I Sverige beräknas över 30 procent av befolkningen långvariga mag- och tarmproblem, som irritabel tarm, IBS, och inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, men vi vet fortfarande alltför lite om varför. I den här studien har forskarna använt avancerad teknik för att kartlägga nervcellerna och se hur de pratar med varandra och med tarmens celler.

– Alla tre nervcellstyperna är kopplade till varandra och till tarmluddet. Det öppnar för helt nya nervnätverk som vi inte känt till tidigare.

Denna nya kunskap kan i framtiden leda till läkemedel som riktas direkt mot nervcellerna för att hjälpa vid till exempel förstoppning eller diarré. Den kan också användas inom regenerativ medicin, där man försöker återskapa friska celler hos personer som saknar dem.

– Målet är att förstå hur tarmen styr vätskebalans och blodflöde, viktiga funktioner vid både diarré och förstoppning, säger Ulrika Marklund.

 

Studien

  • “The transcriptomes, connections and development of submucosal neuron classes in the mouse small intestine”

    Läs mer

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Vill du läsa fler artiklar som denna? Registrera dig idag och få vårt nyhetsbrev direkt till din e-post varje månad. Som prenumerant kommer du få tillgång till en värld av kunskap och inspiration - från intervjuer med ledande forskare och personer som har drabbats av hjärnsjukdomar till tips, råd och fakta om hjärnan.

Mejladress*

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.
Läs mer om Sofia Ström Bernad

Relaterat

Maria spelade datorspel för Hjärnfonden

Maria Backman drabbades av en olidlig huvudvärk som visade sig bero på en svullnad i lillhjärnan. Läkarna vet ännu inte vad det beror på. Tillsammans med Helpful Pixels som streamar dataspel för välgörenhet har hon samlat in över 40 000 kronor i Hjärnfonden.

Samhällets dolda kris: Hjärnans diagnoser kostar Sverige 295 miljarder per år

Fyra miljoner svenskar lever med en hjärndiagnos – till en samhällskostnad på närmare 300 miljarder kronor årligen. Ny rapport från Hjärnfonden och Lumell Associates belyser sjukdomsbörda, lidande och ekonomiska konsekvenser.
Bananflugor ägnar sig åt en rad komplexa beteenden, från att navigera till födokällor till sociala interaktioner. Foto: Robert Noonan/SCIENCE PHOTO LIBRARY

Banbrytande karta över bananflugans hjärna

Forskare har för första gången kartlagt hela hjärnan hos en vuxen bananfluga. Denna milstolpe öppnar upp för nya insikter om hur hjärnan fungerar och kan bana väg för framtida behandlingar av hjärnsjukdomar.
En grafisk bild för Hjärnfondens podcastserie I mina tankar.

Den 28 maj släpps podcastserien “I mina tankar”

Hur är det att leva med bipolär sjukdom? Och vad händer när någon du älskar drabbas av en stroke? Hur lever man livet med en livslång sjukdom utan bot?

Ny rapport: Hjärnans sjukdomar går att förebygga

En ny rapport från IHE, på uppdrag av Hjärnfonden, undersöker hur riskfaktorer som fysisk inaktivitet, kost och social isolering påverkar hjärnans sjukdomar. Rapporten visar att många hjärnsjukdomar delvis går att förebygga, vilket skulle bespara individer lidande och samhället stora kostnader.
Hjärnforskaren Ross Smith vid sitt skrivbord

Ross Smith forskar om missbildningar i hjärnans blodkärl

Fokus för honom är sjukdomen Cerebral cavernös missbildning och vilken roll inflammation har för sjukdomen.
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta