Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 1 minut

Forskare avslöjar okända nervnätverk i magen

Varför drabbas så många av magproblem? Forskare vid Karolinska Institutet har gjort en spännande upptäckt som kan hjälpa oss förstå tarmens nervsystem och på sikt ge bättre behandlingar mot sjukdomar som IBS och IBD.

Porträtt av Ulrika Marklund, docent vid Karolinska Institutet.

Foto: Johannes Frandzén

I en ny svensk studie, finansierad av Hjärnfonden, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Neuroscience, har forskarna hittat tre olika typer av nervceller i tarmens innersta lager, nära det som kallas tarmluddet. Det här området är en del av tarmens egna nervsystem, ibland kallat ”hjärnan i magen”, som styr många funktioner utan att vi tänker på det.

– Vi har identifierat nervceller som kan känna av tarmens innehåll och styra hur näring och vätska tas upp, säger Ulrika Marklund, docent vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

I Sverige beräknas över 30 procent av befolkningen långvariga mag- och tarmproblem, som irritabel tarm, IBS, och inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, men vi vet fortfarande alltför lite om varför. I den här studien har forskarna använt avancerad teknik för att kartlägga nervcellerna och se hur de pratar med varandra och med tarmens celler.

– Alla tre nervcellstyperna är kopplade till varandra och till tarmluddet. Det öppnar för helt nya nervnätverk som vi inte känt till tidigare.

Denna nya kunskap kan i framtiden leda till läkemedel som riktas direkt mot nervcellerna för att hjälpa vid till exempel förstoppning eller diarré. Den kan också användas inom regenerativ medicin, där man försöker återskapa friska celler hos personer som saknar dem.

– Målet är att förstå hur tarmen styr vätskebalans och blodflöde, viktiga funktioner vid både diarré och förstoppning, säger Ulrika Marklund.

 

Studien

  • “The transcriptomes, connections and development of submucosal neuron classes in the mouse small intestine”

    Läs mer

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Porträtt av Sofia Ström Bernad.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Porträtt av Hanna Steurer.

Att behålla rösten fast kroppen sviktar

Med stöd från Hjärnfonden utvecklar logopeden Hanna Steurer AI-verktyg som kan upptäcka Parkinsons sjukdom tidigare – genom förändringar i talet.
Läs mer
Porträtt av Daniella Rylander Ottosson.

Forskare återskapar celler som återställer balansen i hjärnan

Med stöd från Hjärnfonden har forskare i Lund lyckats omprogrammera hjärnans stödjeceller direkt till parvalbuminceller – en celltyp som håller hjärnans aktivitet i balans. Genombrottet kan ge nya verktyg för att förstå och i framtiden behandla sjukdomar som schizofreni och epilepsi.
Läs mer
Porträtt av Mikael Landén som blickar uppåt.

Mikael Landén får stöd för ny forskning om bipolär sjukdom

Kan vi förutsäga vem som svarar på en litiumbehandling? Det vill forskaren Mikael Landén ta reda på – med stöd från Hjärnfonden. Genom långsiktig forskning om bipolär sjukdom söker han nya sätt att individanpassa behandlingen och minska lidandet.
Läs mer
Porträtt av Christian Benedict.

Hormoner och sömn skyddar hjärnan från stress

Vad har östrogen och djupsömn gemensamt? De kan båda hjälpa hjärnan att hantera social stress. En ny studie visar hur hormoner och sömn tillsammans skyddar oss, fast på olika sätt.
Läs mer
Ett porträtt på Peter Thelin, hedersdoktor vid Karolinska Institutet och ordförande i Hjärnfondens styrelse.

Så mycket hände – tack vare Hjärnfondens givare

Hjärnfondens givare gör stor skillnad, eftersom statens forskningsstöd inte räcker till. Under förra året kunde Hjärnfonden bidra med nästan 200 miljoner kronor till svensk hjärnforskning.
Läs mer
Porträtt av Markus Heilig sittande i vit rock i en laboratoriemiljö.

När hjärnan inte säger stopp – ny forskning om beroendets mekanismer

Varför fortsätter vissa att söka belöningar, även när det får negativa konsekvenser? Markus Heilig, professor i psykiatri, söker svar på vad som händer i hjärnan vid tvångsmässigt belöningssökande.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta