Hjärnfonden
Ge en gåva

Text: Sofia Ström Bernad

Skribent

Lästid: 1 minut

Forskare avslöjar okända nervnätverk i magen

Varför drabbas så många av magproblem? Forskare vid Karolinska Institutet har gjort en spännande upptäckt som kan hjälpa oss förstå tarmens nervsystem och på sikt ge bättre behandlingar mot sjukdomar som IBS och IBD.

Foto: Johannes Frandzén

I en ny svensk studie, finansierad av Hjärnfonden, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nature Neuroscience, har forskarna hittat tre olika typer av nervceller i tarmens innersta lager, nära det som kallas tarmluddet. Det här området är en del av tarmens egna nervsystem, ibland kallat ”hjärnan i magen”, som styr många funktioner utan att vi tänker på det.

– Vi har identifierat nervceller som kan känna av tarmens innehåll och styra hur näring och vätska tas upp, säger Ulrika Marklund, docent vid Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.

I Sverige beräknas över 30 procent av befolkningen långvariga mag- och tarmproblem, som irritabel tarm, IBS, och inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, men vi vet fortfarande alltför lite om varför. I den här studien har forskarna använt avancerad teknik för att kartlägga nervcellerna och se hur de pratar med varandra och med tarmens celler.

– Alla tre nervcellstyperna är kopplade till varandra och till tarmluddet. Det öppnar för helt nya nervnätverk som vi inte känt till tidigare.

Denna nya kunskap kan i framtiden leda till läkemedel som riktas direkt mot nervcellerna för att hjälpa vid till exempel förstoppning eller diarré. Den kan också användas inom regenerativ medicin, där man försöker återskapa friska celler hos personer som saknar dem.

– Målet är att förstå hur tarmen styr vätskebalans och blodflöde, viktiga funktioner vid både diarré och förstoppning, säger Ulrika Marklund.

 

Studien

  • “The transcriptomes, connections and development of submucosal neuron classes in the mouse small intestine”

    Läs mer

Prenumerera på Hjärnfondens nyhetsbrev

Registrera dig och få tips och råd om hjärnhälsa, de senaste nyheterna från hjärnforskningen och berättelser från drabbade och anhöriga direkt till din mejlkorg. En gång i månaden, helt kostnadsfritt.

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev, godkänner du samtidigt vår integritetspolicy.

Sofia Ström Bernad

Skribent

Sofia Ström Bernad är journalist och kommunikatör med inriktning på forskning. Hon har bland annat läst journalistik och media och kommunikation vid Stockholms universitet.

Relaterat

Han vill stoppa MS innan försämringen tar fart

Forskaren och neurologen Fredrik Piehl undersöker vad som driver sjukdomens långsiktiga försämring – och hur behandlingen kan bli mer träffsäker för varje individ.
Läs mer

Ny karta över hjärnan ger hopp vid MS

Ny forskning från Karolinska Institutet och Yale, finansierad av Hjärnfonden, visar hur hjärnan utvecklas efter födseln och hur samma biologiska program kan aktiveras vid inflammation senare i livet. Fynden ger nya ledtrådar till sjukdomar som MS.
Läs mer

Många skulle ha glädje av ett genombrott

Depression är en av de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår. I Sverige leder sjukdomen till större samhällskostnader än cancer. Ändå saknas riktigt bra behandlingar. Här berättar professor Magnus Ingelman-Sundberg om sitt arbete.
Läs mer

Upptäckt ger hopp om nya behandlingar mot glioblastom

Glioblastom är en av de mest aggressiva formerna av hjärntumör. Nu har forskare upptäckt att ett visst enzym – NDST1 – spelar en nyckelroll i hur tumörcellerna beter sig. Studien är finansierad av Hjärnfonden.
Läs mer
Porträtt på Kaj Blennow

Nyfödda har höga nivåer av alzheimermarkör

Ett protein som används för att upptäcka Alzheimers sjukdom visar sig vara naturligt förhöjt hos nyfödda barn. Det kan förändra hur vi förstår hjärnans utveckling – och ge nya ledtrådar till framtida behandlingar.
Läs mer

Med AI och superdatorer i jakten på framtidens hjärnläkemedel

Hur designar man ett läkemedel innan det finns? Forskaren Jens Carlsson vid Uppsala universitet har fått Hjärnfondens forskningsbidrag för sin banbrytande studie av receptorn TAAR1 – ett nytt och hett spår i kampen mot Parkinsons sjukdom och schizofreni.
Läs mer
shaped face

Swisha en gåva till 90 112 55
eller engagera dig på
ett annat sätt.

Stöd forskningen

Stöd oss

Egen insamling

Starta