Jakten på svar om självmordshuvudvärken

2023 öppnade världens första centrum för klusterhuvudvärk på Karolinska institutet i Stockholm. Centrumet möjliggjordes tack vare stöd från Hjärnfonden och en stor donation på 34,3 miljoner, från företagsledaren och filantropen Rune Andersson och hans stiftelse Mellby Gård.

Koordinator för centrumet är Andrea Carmine Belin, docent och forskargruppledare. Hon har ända sedan hon var postdoktoral forskare fått stöd från Hjärnfonden och så småningom även från Rune Andersson genom Hjärnfondens filantropiprogram. Men den stora donationen som ligger bakom Centrum för Klusterhuvudvärk var något helt annat.

– Det var helt fantastiskt att få en sådan stor donation. Med den typen av finansiering kan man åstadkomma så mycket, och framför allt planera långsiktigt. I vanliga fall har man tur som forskare om man får finansiering för tre år på ett bräde, säger Andrea Carmine Belin.

Det var lite av en slump att Andrea började intressera sig för klusterhuvudvärk, en extremt smärtsam huvudvärk som kommer attackvis. Hon bedrev ett projekt på migrän och behövde komma i kontakt med en huvudvärksspecialist på Karolinska Universitetssjukhuset och blev rekommenderad att prata med docent och överläkare Elisabet Waldenlind. Elisabet arbetade även med Hortons huvudvärk, idag kallat klusterhuvudvärk. Andrea blev intresserad och de slog så småningom sina påsar ihop.

– Klusterhuvudvärk är ju väldigt outforskat trots att det inte är en så ovanlig sjukdom. En på tusen drabbats. Men jämfört med migrän är det naturligtvis jätteovanlig, migrän har 15 procent av världensbefolkning.

Andrea Carmine Belin sitter i sitt lilla, ljusa rum på Biomedicum i lokalerna som hon och forskningsgruppen huserar i. Utanför finns spår av att en av doktoranderna disputerade dagen innan – självklart om klusterhuvudvärk.

Två år in i arbetet med centrumet har forskarna hunnit långt. Centrumet har välutvecklad kontakt och samarbete med vården och man har fortsatt utveckla den unika biobanken med biologiska prover och klinisk information från patienter diagnosticerade med klusterhuvudvärk.

– Idag är den störst i världen. I frysarna finns prover från över 1200 personer, säger Andrea stolt.

Arbetet med biobanken påbörjade hon 2013–2014, också med stöd av Hjärnfonden och Mellby Gård. Syftet var att kunna göra en Genome Wide Association Study, en GWAS.

Vid en GWAS undersöker man genetiska varianter i hela arvsmassan för att hitta skillnader mellan personer med en viss sjukdom, som klusterhuvudvärk, och friska personer. Om varianter i ett område av vår arvsmassa är vanligare hos sjuka än hos friska kan det tyda på att gener i området är kopplade till sjukdomen.

– I den svenska populationen är det elva procent som har en nära släkting med sjukdomen, så det finns ju en genetisk koppling med tanke på att det är en ganska ovanlig sjukdom. GWAS var gjort på migrän och andra sjukdomar som Parkinson, MS och Alzheimer så det kändes verkligen som att vi måste göra det här för klusterhuvudvärk.

Studien krävde blodprover från 500 personer med klusterhuvudvärk och 500 personer utan. De med huvudvärk har även svarat på frågor om sjukdomsdebut, mediciner, släktningar med huvudvärk och vad som triggar attacker.

Andrea och hennes kollegor har följt flera spår och gjort flera studier. Bland annat har de undersökt dygnsrytm.

– Vi vet att detta är en sjukdom som påverkas av dygnsrytmen, så vi har tittat på genetiska avvikelser i den så kallade CLOCK-genen.

Många får också sina attacker mellan 02 och 04 på morgonen.

2020 började Andrea och hennes forskargrupp samarbeta med ett labb i England, och så småningom ännu fler länder, och har fått ett större underlag att göra studier på. Idag leder hon ett stort konsortium som heter International Consortium for Cluster Headache Genetics.

Tillsammans har grupperna hittat åtta områden i vår arvsmassa som är starkt kopplade till klusterhuvudvärk.

– Något som är väldigt spännande och kopplat till sjukdom är att i ett av dessa områden finns genen MERKT, som är involverad i inflammation i nervsystemet. Vi har identifierat ökade nivåer av MERKT i blodprover från individer med klusterhuvudvärk jämfört med kontroller. Trigeminusgangliet, en del av det perifera nervsystemet, är involverat i smärtsignaleringen under huvudvärksattacker och vi har tillsammans med Lars Edvinssons team på Lunds universitet dessutom kunnat visa att MERTK är lokaliserad i detta område i vävnad från råttor.

– Vi publicerade nyligen en studie som påvisade ökade nivåer av flera inflammatoriska markörer, främst kemokiner, i ryggmärgsvätska från individer med klusterhuvudvärk.

Den ständiga inflammationen som nu bekräftats i studien kan innebära att patienter med klusterhuvudvärk kan ha nytta av kontinuerlig behandling, och inte bara under anfallsperioder. En sådan behandlingsmetod skulle kunna minska risken för de intensiva smärtattacker som sjukdomen innebär.

– Vi vill utforska varför inflammationen uppstår, vilka celler som gett upphov till ökningen av kemokiner i nervsystemet, samt studera hur ökningen påverkar nervssystemets funktion och hur det relaterar till klusterhuvudvärk.

Spåret med inflammation i nervsystemet ska utredas vidare.

– Vi kommer i alla våra forskningsspår hela tiden tillbaka till inflammationen i nervsystemet, säger Andrea.

Idag finns inga hundraprocentiga läkemedel mot klusterhuvudvärk. Triptaner, som ges vid migrän, används vid attackbehandling, men hjälper långt ifrån alla. Inte heller syrgas fungerar för alla, dessutom är det svårt att transportera med sig otympliga tuber.

– Dessutom får rökare inte tillåtelse att ha syrgas. Och många med klusterhuvudvärk är rökare. Det är också intressant, att det hänger ihop. Opponenten vid disputationen igår är neurolog från Hamburg, han berättade att 95 procent av hans patienter röker. Så är de ju inte i Sverige, men många röker. Men det konstiga är att huvudvärken inte upphör om man slutar.

Det är också vanligare att barn till rökare får klusterhuvudvärk.

Personer med klusterhuvudvärk som är i remission, alltså i en period utan attacker, och som håller på att gå in i en aktiv period med attacker, kan få kortison. Läkare kan också ge läkemedel mot högt blodtryck, eller litium, som förebyggande behandling och vissa kan få effekt av det.

– Men det saknas verkligen läkemedel. Det är en fruktansvärd sjukdom. De som har attacker ofta är väldigt påverkade av sin sjukdom.

Framåt finns det många spår som Andrea och hennes kollegor vill undersöka. Könsskillnader, hormonella förändringar, menstruation, klimakteriet, dygnsrytm, träning, spår av samsjuklighet med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och stressrelaterad psykisk ohälsa – och den omtalade ökningen av självmord.

– Vi vill vidare och undersöka om det faktiskt är så att drabbade av klusterhuvudvärk oftare begår självmord och/eller har självmordstankar än andra. Vi vet redan idag att många skadar sig själva under en attack, till exempel dunkar huvudet i väggen, för att avleda smärtan. Det ska vi också studera, säger Andrea Carmine Belin.

Varför är stora donationer från filantroper viktiga?

Den här typen av finansiering gör att forskaren kan åstadkomma så mycket mer. Man kan planera långsiktigt och bygga upp hållbar forskning från grunden och ha tid att etablera viktiga samarbeten både internationellt och i Sverige. Man får en chans att hinna tänka efter vad man gör på bäst sätt, avslutar Andrea Carmine Belin